Tråd utan elaka kommentarer: Ni som tycker att "någon annan" ska betala för era barns slarv - hur tänker ni?

Jag har bra koll på mitt barn och har100% ansvar  24/7, när jag är ledig vill säga. Från det att jag har lämnat tills att jag har hämtat på skolan/fritids har de ansvaret.

Jag har fritids för att jag jobbar och även om jag inte hade jobbat så skulle jag inte få vara med i skolan och passa mitt barn. Därmed kan de inte inte heller begära att jag ska hålla reda på böcker eller se till att mitt barn får på sig ytterkläderna mm. 

Hur ska jag kunna hålla reda på en bok när jag inte är fysiskt närvarande? Är boken med när jag hämtar, ja då är jag ansvarig för den tills jag åter lämnat barnet på skolan med boken med.

Självklarhet pratar man med sitt barn och försöker lära att hålla ordning på sakerna. Men barn glömmer glömmer ju lätt direkt när man inte är med. Tex barnet vet att man ska ha vantar och mössa på sig ute. Man påminner och säger till om det vid varje tillfälle när man ska gå ut. Det spelar ju ingen roll hur många gånger man sagt det - står man tyst en dag och inget säger, ja då blir det ju inte gjort.

Inte fan behöver jag stå för kostnaden själv om jag har sönder något på jobbet - om det inte är helt uppenbart att det var med vett och vilje-  så varför skulle föräldrar behöva stå för kostnaden för saker som deras barn av misstag gör sönder på förskola eller i skola?

Är väl en betydligt mer relevant fråga än den TS ställer. Vi har med all rätt  högre krav på vuxna än på barn i de allra flersta sammanhang så varför ska det vara tvärtom i just det här fallet?

Va? Är du dum eller?

Här är en länk till regeringens hemsida. Läs stycket Föräldrarnas ersättningsansvar för skador
Föräldrar och barn - Regeringen.se

Nej, jag har faktiskt aldrig tänkt så.

Men dels har jag råd att betala för mig snarare än att tjafsa med stackars skolpersonal och dels är vår son en lugn sort som aldrig har ställt till med nästan någonting.

Jag kan dock förstå att hans glömska kompis föräldrar däremot nästan har slitit av sig håret efter sju borttappade cykelnycklar, tre låsbyten hemma och de gick till slut över till kodlås in i villan för att slippa alla nycklar...

Så det beror kanske lite på hur ofta sådana situationer händer också, om jag ska försöka vara lite förstående.

Jag har läst ALLA dina poster i tråden. Och NEJ ingen av dina poster så står det vems namn som är på det kontot..

Dock så skall du hålla i minnet..
Står kontot i barnets namn så har barnet laglig rätt att få tillgång till det kontot när det är 18år gammalt.

Vill ni kringgå det så skall du eller den andre föräldern, eller båda ni föräldrar, stå som kontoinnehavare så kan ni då sedan skriva över det kontot på barnet när barnet fyller 25.

hoppsan detta hamnade i fel tråd sorry TS.

Jag är helt övertygad om att detta gäller inte enbart barnens gärningar....

Den typ av människa som fungerar på detta sätt klarar inte av att hantera sitt eget personliga ansvar heller, allt som går fel är alltid "någon annans fel".

Har mitt barn sönder något med vilja så vill jag ersätta det oavsett vad regelverket säger.

Men vissa barn är ju mer än lovligt förvirrade när de är mindre och är man förälder till ett barn som skulle glömma sitt eget huvud om det inte satt fast så skulle jag också bli rätt frustrerad om barnet upprepade gånger blev ansvarig för saker som uppenbart är utanför deras förmåga för tillfället.

Min ena son var en sån där noll-koll-unge på lågstadiet. Nu kom inget av värde från skolan bort men det var helt galet ibland. Man förstod inte ens hur det kunde vara möjligt att inte tänka ett varv till. Bäst var den gången han kom hem fly förbannad efter en skoldag för att jag skickat med honom en blöt handduk och blöta badbyxor som han inte ens kände igen. Jag stod mest och gapade inför den arga lilla ungen som på fullt allvar trodde det var så. När jag bad honom kolla exakt vad han hade i ryggsäcken så fiskade han först upp de badkläder och handduk som han inte känt igen, men badat i. Sen fiskade han upp sina egna oanvända grejor.

Han hade alltså kommit till badet. Ställt ner sin väska bredvid en påse kvarglömda badkläder. Fått för sig att det var hans grejor och utan minsta eftertänksamhet eller rimlighetsanalys bestämt sig för att jaha, då har morsan packat blöta grejor jag inte känner igen, jag måste väl använda det då.

Kan ju säga att han var inte betrodd med några stora ansvarsområden i den åldern men nu i årskurs 6 är han oerhört mån om att dubbelkolla så han har koll på allt.

Jag råkade ha sönder dokumentförstöraren på jobbet och kan ni tänka er, jag behövde inte betala 15 000:- till jobbet. Därför. 

Många helgföräldrar här som bara har ansvar på helgerna och kvällarna.

Det blir som att ha husdjur ungefär tänker jag. Man har ungarna lite på kul sådär.
Sen är det någon annan som ska fixa allt åt mig..

Får skolbarn lön för att vara i skolan?

När infördes det?

Vad har det med något att göra? Du tycker att folk med lön ska slippa att betala för saker som den vuxne har i sönder, men barn som inte har lön ska betala för det som går i sönder? Märklig logik. Jag hoppas dock att du missade ordet INTE.