Har chefen verkligen rätt?

Det enda jag reagerade på i TS är att chefen sagt att det var ett "rehab ärende". Så vansinnigt oproffsigt! Kränkande och absolut inte okej. Den personen blir dömd redan på förhand.

Alla vet ju ändå liksom. Så det är ingen direkt hemlighet

Ingen som gjort det, alltså är din personliga åsikt är i sammanhanget inget värd.

Jobbar i en kommunal verksamhet och hade en kollega för några år sedan som jag inte gillade alls, vet att chefen inte heller gillade henne. Hur som helst slutade hon för 4 år sedan men skall tydligen komma tillbaka.

Tog ett prat med chefen om detta, tydligen kommer hon tillbaka då vi har lediga tjänster och tjejen ifråga tydligen inte mår bra på sitt andra jobb. Ifrågasatte hur chefen kunde ta tillbaka en sån person. Chefen svarade då att hon är ett rehabärende och att chefen då inte kan tacka nej till henne även om hon velat. Kan det verkligen stämma? Eller ljuger chefen? Vill ju inte alls ha henne tillbaka som kollega.

Du skriver såhär i din TS:

Tog ett prat med chefen om detta, tydligen kommer hon tillbaka då vi har lediga tjänster och tjejen ifråga tydligen inte mår bra på sitt andra jobb. Ifrågasatte hur chefen kunde ta tillbaka en sån person. Chefen svarade då att hon är ett rehabärende och att chefen då inte kan tacka nej till henne även om hon velat. Kan det verkligen stämma? Eller ljuger chefen? Vill ju inte alls ha henne tillbaka som kollega.

Vilken chef är det du har pratat med då, jag trodde det var din chef. Du kanske har förtydligat det i nåt annat inlägg fast jag missade det. 

Som chef (tidigare i kommunal verksamhet) vet jag att det finns en hel del chefer som gillar att skvallra med varandra och även med medarbetare ibland. Det är inte deras enheter som fungerar bäst och som har de mest välmående medarbetarna, kan jag ju säga. Det finns så enormt många olämpliga chefer. 

Chefen kan vara tvungen att tacka ja, som i att chefens chef kan ha beordrat det. Men det måste inte finnas ett skäl såsom pågående rehab eller omplacering, det kan vara något mindre formellt. Kanske ser chefens chef att arbetstagarens situation riskerar att leda till en kostsam långtidssjukskrivning, och därför agerar redan innan det gått så långt exempelvis. Då kan chefens chef beordra det, mot din chefs vilja.

Det kanske annars handlar om att inbladade chefer är goda kollegor och hjälps åt. Ena gången är det någon som behöver lösa en konflikt eller en uppseglande ohälsosituation, och då går någon annan in och säger ja till omplacering. Andra gången är det någon som är i akut brist på personal, då går någon annan in och lånar ut eller erbjuder omplacering. Tredje gången är det någon som är nyanställd chef och behöver ha en smidig och enkel grupp som fungerar väl och då tar en mer erfaren chef och byter till sig den svåra arbetsgruppen. Osv osv osv.  Att din chef sa  hen inte "kan tacka nej" behöver inte betyda att hen är formellt och lagstadgat tvungen att tacka ja, men att det är det professionella, ansvarsfulla och praktiska att göra. 

Eller så beror det på nåt helt annat. Din chef är en galen lögnare, eller mitt i en hallucinationspsykos pga drogmissbruk eller hotad av din gamla kollega eller.... whatever.

Men det spelar egentligen inte någon roll, det är inte ditt beslut, du har inte rätt till förklaringar utan behöver bara att den gamla kollegan ska komma tillbaka och dags att göra det bästa av det.

Ett förtroende är fortfarande brytet eftersom du vet information du fått på ammat håll.

Ja DU tycker det ja

Vilket är en rätt normal åsikt.

Enligt dig ja