• Anonym (Uppgi­ven)
    Tor 14 jan 20:33
    26 visningar
    12 svar

    Verbal misshandel, fanns det?

    Hej alla här på forumet!


    Jag är en tjej som träffade min nuvarande make när jag var mellan 12-14 år. Det är den enda mannen jag haft i mitt liv, jag är nu mellan 25-27 år. Jag har två barn med denna man. 

    Jag har sedan vi träffats känt mig undergiven men inte på ett dåligt sätt, jag har sen till ett par år tillbaka känt mig omhändertagen och önskad/behövd.
    Nu i vuxen ålder och med de nuvarande situationerna här hemma så har jag tänkt tillbaka på vår tid i relation när vi var yngre och innan barnen kom men även efter att barnen kom. 

    Jag blir aldrig sedd. Jag jobbar heltid, 7- 16 varje dag. Jag hämtar/lämnar barn, jag lagar all mat och gör all städning hemma, han kan dammsuga ibland. När jag bråkar/ifrågasätter gällande detta så säger han att jag gnäller och säger till mig att jag inte heller gör så mycket hemma. Han själv arbetar veckopendlade tidigare men är nu hemma. 


     


    Jag blir alltid kallad för dum i huvudet eller miffo om jag inte förstår vad han menar med saker. 


     


    Jag får inte fråga om hans lån som han tagit till bil osv. Men jag hjälper ju honom med dessa betalningar. Han blir otroligt arg om jag frågar om dessa lån. 

    Det finns en massa mer, men till punkt nu så gäller det ett par saker jag vill ha lite koll på för jag är på väg att lämna honom. 

    Han hotar att ta barnen från mig (jag har varit med dom varje dag sedan dom kom medans han veckopendlat och sedan när han är hemma kollar på film utan att prata/kolla på dom). Jag har sen en tid tillbaka bott med barnen hemma hos en anhörig för han kan inte bete sig och barnen blir ledsen när han kallar mig fula ord och skapar oreda (jag är inte oskyldig då jag reagerar på hans påhopp när barnen ser, han har puttat, slagit och sparkat annars, allt dokumenterat). Min anhörig vet inte varför vi är här utan min make är på "resa" därför är vi här. 
    Idag blev jag hotad av min make att om jag vågar ta bilen så ringer han polisen på mig för att jag stulit bilen, som jag också betalar för men inte står på. Finns det något jag kan göra för att få allt att bli bättre? 

    Han står på alla kontrakt, bostad, bil etc. 

    Jag är bara så orolig men jag vill bort så snabbt som möjligt

Svar på tråden Verbal misshandel, fanns det?
  • Anonym (Ann)
    Tor 14 jan 20:39
    #1
    Anonym (Uppgiven) skrev 2021-01-14 20:33:39 följande:

    Hej alla här på forumet!


    Jag är en tjej som träffade min nuvarande make när jag var mellan 12-14 år. Det är den enda mannen jag haft i mitt liv, jag är nu mellan 25-27 år. Jag har två barn med denna man. 

    Jag har sedan vi träffats känt mig undergiven men inte på ett dåligt sätt, jag har sen till ett par år tillbaka känt mig omhändertagen och önskad/behövd.
    Nu i vuxen ålder och med de nuvarande situationerna här hemma så har jag tänkt tillbaka på vår tid i relation när vi var yngre och innan barnen kom men även efter att barnen kom. 

    Jag blir aldrig sedd. Jag jobbar heltid, 7- 16 varje dag. Jag hämtar/lämnar barn, jag lagar all mat och gör all städning hemma, han kan dammsuga ibland. När jag bråkar/ifrågasätter gällande detta så säger han att jag gnäller och säger till mig att jag inte heller gör så mycket hemma. Han själv arbetar veckopendlade tidigare men är nu hemma. 


     


    Jag blir alltid kallad för dum i huvudet eller miffo om jag inte förstår vad han menar med saker. 


     


    Jag får inte fråga om hans lån som han tagit till bil osv. Men jag hjälper ju honom med dessa betalningar. Han blir otroligt arg om jag frågar om dessa lån. 

    Det finns en massa mer, men till punkt nu så gäller det ett par saker jag vill ha lite koll på för jag är på väg att lämna honom. 

    Han hotar att ta barnen från mig (jag har varit med dom varje dag sedan dom kom medans han veckopendlat och sedan när han är hemma kollar på film utan att prata/kolla på dom). Jag har sen en tid tillbaka bott med barnen hemma hos en anhörig för han kan inte bete sig och barnen blir ledsen när han kallar mig fula ord och skapar oreda (jag är inte oskyldig då jag reagerar på hans påhopp när barnen ser, han har puttat, slagit och sparkat annars, allt dokumenterat). Min anhörig vet inte varför vi är här utan min make är på "resa" därför är vi här. 
    Idag blev jag hotad av min make att om jag vågar ta bilen så ringer han polisen på mig för att jag stulit bilen, som jag också betalar för men inte står på. Finns det något jag kan göra för att få allt att bli bättre? 

    Han står på alla kontrakt, bostad, bil etc. 

    Jag är bara så orolig men jag vill bort så snabbt som möjligt


    Du utsätt både för psykisk och fysisk misshandel. Du ska inte gå tillbaka till honom, tvärtom så ska du berätta för din anhörig hur det är och be om hjälp. Du kan även kontakta en kvinnojour och be om hjälp.

    Om ni är gifta så spelar det ingen roll om han står på kontrakt, allt ska delas om det inte finns äktenskapsförord. Och han har ingen rätt att ta barnen ifrån dig. 
  • Tor 14 jan 20:40
    #2

    Det enda du kan göra för att få det bättre är att skilja dig. Så fort som möjligt.

  • Anonym (Uppgi­ven) Trådstartaren
    Tor 14 jan 20:48
    #3
    Anonym (Ann) skrev 2021-01-14 20:39:17 följande:
    Du utsätt både för psykisk och fysisk misshandel. Du ska inte gå tillbaka till honom, tvärtom så ska du berätta för din anhörig hur det är och be om hjälp. Du kan även kontakta en kvinnojour och be om hjälp.

    Om ni är gifta så spelar det ingen roll om han står på kontrakt, allt ska delas om det inte finns äktenskapsförord. Och han har ingen rätt att ta barnen ifrån dig. 
    Vet du vad jag kan gå på i en tvist, för han har sagt det att han inte kommer ge sig. Jag har inga vänner och dom enda jag känner är mamma, pappa och mormor/morfar.
  • Anonym (Q)
    Tor 14 jan 21:00
    #4

    Orkar tyvärr inte läsa din text men utifrån din rubrik JA, verbal misshandel kallas annars psykisk misshandel, i motsats till fysisk. Det innebär att man t ex blir skriken åt eller verbalt nedtryckt, kanske kallas för olika saker, partnern kan hålla på med gaslighting, alltså förminska och vifta bort dina intryck. Allt möjligt sånt. Och självklart ska man inte leva i en relation där man blir misshandlad.

  • Anonym (Q)
    Tor 14 jan 21:01
    #5
    Anonym (Uppgiven) skrev 2021-01-14 20:48:01 följande:
    Vet du vad jag kan gå på i en tvist, för han har sagt det att han inte kommer ge sig. Jag har inga vänner och dom enda jag känner är mamma, pappa och mormor/morfar.
    Du behöver inte gå på nånting. Du ansöker om bodelning hos Tingsrätten när du skiljer dig, lagen är på din sida.
  • Anonym (Ann)
    Tor 14 jan 21:08
    #6
    Anonym (Uppgiven) skrev 2021-01-14 20:48:01 följande:
    Vet du vad jag kan gå på i en tvist, för han har sagt det att han inte kommer ge sig. Jag har inga vänner och dom enda jag känner är mamma, pappa och mormor/morfar.
    Du ska vända dig till din familj men även en kvinnojour, det finns hjälp att få. Han försöker skrämma dig, men du har rätt till både halva tiden (antagligen mer, eftersom han jobbar borta i veckorna) och hälften av era tillgångar.

    Men det viktigaste är att du inte låter honom skrämma dig. Anmäl honom om han ger sig på dig. 
  • Anonym (H)
    Tor 14 jan 22:28
    #7
    Anonym (Ann) skrev 2021-01-14 21:08:54 följande:

    Du ska vända dig till din familj men även en kvinnojour, det finns hjälp att få. Han försöker skrämma dig, men du har rätt till både halva tiden (antagligen mer, eftersom han jobbar borta i veckorna) och hälften av era tillgångar.

    Men det viktigaste är att du inte låter honom skrämma dig. Anmäl honom om han ger sig på dig. 


    Jag vlll tillägga till ts att hon bör spara alla skriftliga konversationer rill mannen och även spela in alla samtal
  • Anonym (.....­)
    Fre 15 jan 12:15
    #8

    Ville bara säga att berätta precis allt för mamma, pappa o mormor/morfar. Dom kommer säkert bli upprörda för din o barnens skull, o vilja hjälpa o stötta dig så mycket som möjligt (om dom är normala o snälla förstås). Du känner det kanske som pinsamt el så, men det är HAN som ska skämmas!

  • Anonym (Uppgi­ven) Trådstartaren
    Tis 19 jan 21:24
    #9

    Är det någon som kan skriva/prata med mig privat?

  • Tis 19 jan 23:29
    #10

    Du kan skriva till mig om du vill. Jag har fått höra av en psykolog att jag är/har varit utsatt för psykisk misshandel och har lite åsikter om vad jag tycker du bör göra. Hör av dig om du vill!

  • Anonym (Överl­evare)
    Ons 20 jan 02:58
    #11

    Lite tips från en annan som varit i samma situvation.

    Viktig är att du begär att bo kvar i gemensamma hemmet, när du skickar in skilsmässoansökan.

    Du behöver inte betala för fakturor som står i hans namn.

    Säg upp allt som du står på som är hans.

    Tyvärr är den som står på bilen också den som har rätt att behålla den. Dock kan han inte anmäla dig för att tagit den då ni är gifta. Du kommer ha rätt till hälften av värdet. Begär bodelningsadvokat via tingsrätten omgående (kommer ta tid).

    Lånet räknas som hans även om ni betalt de tillsammans eller du, så det kommer dras av på bilens värde tyvärr.

    Den som får hemmet, är också den som bestämmer över ägodelarna fram tills bodelningen är gjord. Mitt ex bor kvar i huset, och sitter på saker som vi till och med kommit överens om är mina, men fram tills dess bodelningen är gjord. Tog tex mig 9 månader att få personliga saker som kläder. Jag lämnade och kunde inte bo kvar pga hotbilden mot mig (skyddade personuppgifter). Gått 2 år sen jag lämnade helvete.

    Ska vara ärlig och säga att det kommer vara svårt att få barnen mer än deltid och ensam vårdnad. Enda chansen är om barnen kan berätta att de inte vill utan att det är dina ord. Trots mina barn bevittnade grov misshandel mm så räckte det inte för att få ensam. Rädslan påstod att jag förde över på dem och exet ångrade ju sig..."det var ju inte meningen att träffa, jag siktade ju bredvid", och då var det okej tydligen...

    Men bra du dokumentera allt, alla hot etc ju mer du har och ju mer du kan bevisa och få honom dömd, så ökar dina chanser när det kommer till barnen.

    Lycka till och kom ihåg du förtjäna ett liv utan våld, lika så dina barn!!!

  • Anonym (Man40­+++)
    Ons 20 jan 08:47
    #12

    Du skriver "make", ska vi tolka det som att ni är gifta? (finns folk som använder det epitetet om sin partner även om de bara är "sambos").

    Det är nämligen viktigt, det är olika lagutrymmen som hanterar äktenskap och samboskap.

    Är ni gifta så är det inte av lika stor betydelse vem som råkar stå på något kontrakt, eller vem som kan uppvisa något kvitto, eller vem som tog upp ett visst lån för att köpa något. Det generella är att det är att betrakta som gemensamma tillgångar och skulder, och skall därmed ingå i en bodelning.

    Exempelvis er bostad. Du skriver kontrakt, så låt oss utgå från att det är en hyresrätt. Även om det är din make som står på kontraktet, så kan en bodelning och en tvist kring detta, mycket väl komma fram till att det är du som är i större behov av att få bo kvar i "er" bostad.

    Om du nu har kommit så långt i dina tankar kring att du vill lämna din make (vilket jag inte säger emot, i sak, även om jag anser att parterapi kan vara ett bättre första steg när man lever i en risig relation och man har gemensamma barn...), så tycker jag absolut att du skall börja prata med dina föräldrar. De allra flesta behöver någon form av stöd när man går igenom en separation eller skilsmässa, oavsett om det handlar om att förstå vilka rättigheter och skyldigheter som föreligger eller en sån enkel sak att få hjälp med att flytta...

    Det kan även vara klokt att ta kontakt med din kommun, bostadsbolag etc

    Likaså gå igenom er ekonomi (bankkonton, lån, eventuellt sparande, abonnemang etc).

    Så att du får ett bättre grepp kring den "praktiska" situationen.

    Lycka till

Svar på tråden Verbal misshandel, fanns det?
Logga in
Bli medlem
Medlemsregistreringen är tillsvidare avstängd mellan 00:00 och 07:00. Vänligen återkom senare.
Svara i tråden...