• Anonym (Hopp)
    Tue 26 Jan 2021 14:36
    842 visningar
    4 svar
    4
    842

    Hur blev era hnb:are som äldre?

    Började de sova hela natten? Längre på morronen? Somnade själva? Försvann utbrotten? Lugnade det hysteriska tempot ner sig? Överkänsligheten? Vid vilken ålder i så fall? Eller fick de nån annan diagnos som äldre? 

    Ge mig hopp!

  • Svar på tråden Hur blev era hnb:are som äldre?
  • Anonym (Kram)
    Tue 26 Jan 2021 15:31
    #1

    Anar att du har ett ganska litet barn, men för oss vände det stort vid fyra års ålder..... små steg framåt även innan dess förstås, började kunna åka vagn vid ca två års ålder, började sova hela nätter vid två och ett halvt. Sover dock med oss fortfarande och är snart sex år, det har aldrig funnits utrymme att träna på att sova själv, för då vaknar hon var femte minut och blir mer och mer övertrött....

    Rekommenderar stödgrupper som finns på fb!

    Vår lilla Hnb är nu en underbar högintelligent, väldigt verbal och välartikulerad liten sexåring som fortfarande kan få enorma utbrott men kanske en-två gånger i månaden och alltid relaterat till något som går att förstå, typ en konflikt i samband med hunger eller något annat fullt logiskt.

    Det blir bättre, och för många säkert tidigare än för oss !!

  • Anonym (Hopp) Trådstartaren
    Tue 26 Jan 2021 15:50
    #2
    Anonym (Kram) skrev 2021-01-26 15:31:03 följande:
    Anar att du har ett ganska litet barn, men för oss vände det stort vid fyra års ålder..... små steg framåt även innan dess förstås, började kunna åka vagn vid ca två års ålder, började sova hela nätter vid två och ett halvt. Sover dock med oss fortfarande och är snart sex år, det har aldrig funnits utrymme att träna på att sova själv, för då vaknar hon var femte minut och blir mer och mer övertrött....

    Rekommenderar stödgrupper som finns på fb!

    Vår lilla Hnb är nu en underbar högintelligent, väldigt verbal och välartikulerad liten sexåring som fortfarande kan få enorma utbrott men kanske en-två gånger i månaden och alltid relaterat till något som går att förstå, typ en konflikt i samband med hunger eller något annat fullt logiskt.

    Det blir bättre, och för många säkert tidigare än för oss !!
    Åh, tack för ditt svar! Vår hnb:are är inte så liten, 2,5 nu. En hel del har blivit bättre, men vissa saker är fortfarande jobbiga och jag undrar ofta hur det ska bli framöver. I natt var en sån där gräslig natt igen där man tappar hoppet om god sömn nånsin... Morron vid 3.45.

    Han är redan duktig på att prata och förvånar mig ofta med vad han säger. Han har tex sagt "förlåt" i många månader när han gör nåt han tror vi inte gillar, den lille skrutten. Hjärta  Detaljseendet är enormt, minsta förändring märker han. Inte alltid av godo, det blir ju fixa idéer ibland. Samtidigt är han ju väldigt go iom att han ofta vill gosa och sitta nära. Men utbrotten hörs ju nästan till grannbyn och med trotsåldern ovanpå allt så blir man trött ibland. Och var kommer energin ifrån?! Han är i precis allt sin äldre brors raka motsats och folk fattar inte varför vi inte gör vissa saker eller beklagar oss över nätterna.

    Jag har läst om andra som sagt att deras små blivit lugna framåt skolåldern och det inger ju hopp. 
  • Wed 27 Jan 2021 09:29
    #3

    Min yngsta var hnb. Det enda vi inte kunde bocka av på listan var nätterna, hon sov hela nätter från två månaders ålder. Dock aldrig mer än 10 minuter i stöten på dagarna. Allt vände för henne när hon var runt 2, då började hon inse att världen inte var så farlig som hon trodde. Idag är hon (nästan) 11 och är en skitrolig, empatisk, social, intelligent, lättlärd och kreativ unge. Men hon har ett humör som inte är av den här världen, en dramaqueen utan dess like, kan gå från jätteglad till katastrof på två sekunder och går något fel eller hon inte får som hon vill så är dagen förstörd (både för henne och oss andra i familjen). Hon är en handfull och otroligt påfrestande emellanåt, men det blir bättre och bättre. Hon tränar på att hantera sina känslor och att uttrycka dem i ord och börjar inse att vi inte kan göra något åt en situation om hon inte pratar om det. Jag väljer att se hennes humör och känsloregister som en positiv egenskap, hon måste bara lära sig hantera det. 

  • Anonym (Hopp) Trådstartaren
    Wed 27 Jan 2021 17:07
    #4
    SilverEmma skrev 2021-01-27 09:29:44 följande:
    Min yngsta var hnb. Det enda vi inte kunde bocka av på listan var nätterna, hon sov hela nätter från två månaders ålder. Dock aldrig mer än 10 minuter i stöten på dagarna. Allt vände för henne när hon var runt 2, då började hon inse att världen inte var så farlig som hon trodde. Idag är hon (nästan) 11 och är en skitrolig, empatisk, social, intelligent, lättlärd och kreativ unge. Men hon har ett humör som inte är av den här världen, en dramaqueen utan dess like, kan gå från jätteglad till katastrof på två sekunder och går något fel eller hon inte får som hon vill så är dagen förstörd (både för henne och oss andra i familjen). Hon är en handfull och otroligt påfrestande emellanåt, men det blir bättre och bättre. Hon tränar på att hantera sina känslor och att uttrycka dem i ord och börjar inse att vi inte kan göra något åt en situation om hon inte pratar om det. Jag väljer att se hennes humör och känsloregister som en positiv egenskap, hon måste bara lära sig hantera det. 
    Tack för ditt svar också! De här speciella barnen har nog alltid en stor personlighet. Det märks tydligt på vår lille. Jättenöjd, japp ingen tvekan. Jättemissnöjd, tja, då behöver man inte tveka heller.   Vi kallade honom 20-minutersmannen när han var liten för det var så länge han sov i sträck- dag eller natt. Nu sover han ibland hela nätter ( inte ofta dock) och just inatt var en rätt bra natt. Ombytlig och varierad är en bra sammanfattning på hur han är. Lättlärd också och jag har alltid undrat om hnb och intelligent hänger ihop, men jag har inga belägg för att det skulle vara så. Kanske är det förmågan att se detaljer och minnas som gör att de har lättare för sig? Jag vet inte.
Svar på tråden Hur blev era hnb:are som äldre?