Jag är uppväxt i kedjehus och jisses vad vi ungar hade kul! Hela gatan var full av barn och vi lekte ofta flera stycken. Nästen alla gick på samma förskola och sen i samma skola. Men även jag som var hemma pga att min mamma var dagbarnvårdare hade kompisar.
Längst ner på gatan fanns en allmänning och där spelade vi brännboll, alla från 3-17 år var med.
Ibland kom de vuxna och tittade på eller var med. Då och då blev det vuxna mot barn.
Fördelarna som jag ser det är att det ofta blir lägre uppvärmningskostnader, barnen har många barn att leka med och kan ofta gå till kompisarna själva. Lättare att också lära känna föräldrarna så man kan hjälpas åt att ha lite koll på de som är ute och leker.
Radhus är också mysigt, men risken att störas av grannar är större samt att med garage emellan kan du ju parkera på din egen tomt så att säga och slipper gå lång bit från en parkering med tunga matkassar.
För mig som inte gillar trädgårdsskötsel känns det också bättre då jag bara har en liten tomt, det ger mig mer tid för mina intressen. Eller för mina barn om jag haft småbarn fortfarande.