Vem bestämmer, barnet eller föräldern?

Och varför inte det?

Uppgifterna kanske är så enkla att de är tråkiga och upplevs som helt onödiga?

Jag tycker att ens viktigaste uppgift som förälder är att främja barnets lust till inlärning.  (Sen vad det betyder för just denna fråga vet jag inte eftersom jag inte vet något alls om barnet.)

Har själv ett barn som konsekvent tvingades av skolan att göra uppgifter på för låg nivå och det slutade med katastrof för barnet (depression och hemmasittare). Vi föräldrar bidrog tyvärr till katastrofen med flathet mot skolan och att tvinga barnet. 

För att vi bor i Sverige där barn också har rättigheter..

Vad tänker du att ni ska göra? Vill inte barnet så vill hon inte. Då låter hon bli bara och det finns inget ni kan göra åt det. Tja så länge ni inte tänkt använda fysiskt våld. Vilket är olagligt.

Känner igen det där. Vi kom överens med vår son att han kan göra de sista (svåraste) två uppgifterna på sidan enligt konstens alla regler och de övriga får han göra som han vill med. På så sätt kan vi se att han kan (eller inte!) och samtidigt hålla det på en nivå där han inte blir uttråkad. Dock har han en mycket duktig lärare som snabbt insåg att detta funkar för just den här eleven.

Föräldern bestämmer. Hur ska barnet utvecklas om man inte gör det som är svårt.

MEN det ligger på föräldrarnas ansvar att motivera barnet och göra det roligt att göra de svåra uppgifterna. 
Blir det konflikt så gör föräldrarna fel

Barnet! Barnet bestämmer allt!

Vad i ordet frivilligt är det ni inte förstår?

Att tvinga barnet är inte frivilligt. Vad är det ni inte förstår där?

Att motivera det till att göra uppgiften är en sak men det är fortfarande en frivillig uppgift.

En frivillig uppgift kan aldrig bli ett tvång.

Ska ni tvinga barnet under pistolhot, låsa in det, klistra pennan i handen eller vad hade ni tänkt rent konkret?

Vill ni sporra barnet så ge uppmuntran i form av morot. Ge en motivation till att göra extra ansträngning. Att det bara ska lyda är fel väg. Om x antal frivilliga uppgifter är gjorda på 1 månad (och nu pratar vi om NÅGRA, inte alla eftersom det fortfarande är frivilligt) så får hen y belöning (en konkret belöning)

LÄRAREN har bestämt att det är frivilligt. Punkt!

Vad är det ni inte fattar?

För att det verkligen är kontraproduktivt.

Min far försökte tvinga på mig fysisk rörelse i den åldern, vilket gjorde att jag inte sprang en meter frivilligt före 25 års ålder.

Idag önskar jag klart att det inte var just det som blev mitt tonårsuppror men så kan det gå när man känner att en förälder gör våld på ens vilja.

Och ni vill inte att "vägra matte" blir er dotters uppror, misstänker jag.

Min svärmor lyckades nästan få vår son att vägra lära sig läsa genom att tjata och härja när han var alldeles för liten.

Ni läser in otroligt mycket i det jag säger. Det finns inga hot, ingen negativitet. Vi är positiva och förklarar varför vi resonerar som vi gör. Barnet tycker inte uppgifterna är svåra, men ordet "frivilligt" skapar alltid problem. Hade läraren inte kallat de det så hade allt gjorts utan kommentar. Hon vill prestera på topp.

Skolan är viktigare än ipaden som drar.