Vad hade du gjort om din partner sa att hon/han aldrig vill ha barn? Lämnat eller inte lämnat?

Jag ville ha barn innan - eller tja, jag såg det som självklart på något sätt. Träffade min man och föll pladask:) Han var öppen med från början att han inte visste huruvida han ville eller inte gällande barnfronten. Vi var båda så unga så det besvärade inte mig - vem vet vad en känner om 10 år? Så gick mina tankar iaf då och vi samtalade om det då och då tills vi började närma oss 30 års åldern. Han landade tillslut i att han inte ville ha barn så på det sättet blev det. Älskar honom och vårt liv otroligt mycket och har aldrig ångrat att jag valde att stanna. Handen på hjärtat så hade jag fortfarande valt att skaffa ett barn om jag 100% fått välja själv men skulle inte välja bort alla människor jag älskar (är ju inte bara min man utan hans familj och släkt) för att uppfylla den drömmen.

Hade nog inte känt likadant om mannen sagt att han ville ha barn och sedan ändrade sig när det var dags. Nog för att man har all rätt att ändra sig men då skulle nog besvikelsen blivit allt för stor då jag skulle ha ställt in mig på att bli mamma. Det hade nog varit för svårt att hantera för att relationen skulle överleva. Men jag hade iaf försökt. Om han skulle ha ljugit, alltså vetat från början att han inte ville (som någon ovan hade varit med om) men sagt till mig att han ville då hade det varit tack och adjö på studs.