Anonym (älskare i tanken) skrev 2021-02-01 01:13:30 följande:
Vilken annorlunda syn och bild du presenterar! Pinsamt, knappast, det är ju snarare något av det mest sinnesförhöjande man kan ägna sig åt eftersom alla delar förutom den fysiska är med.
En nätromans är absolut projicering och "delade" fantasier, delad onani kan man kanske säga, men det är snarare sinnlig onani skapad ur bilder man ger varandra.
Tänk en mottagare som du vågar leva ut tankar och känslor via text telefon eller video som du kanske inte ens vågar göra med din partner?
Det är något väldigt intimt, och på så sätt farligt, men om man kan kontrollera det behöver det ju inte leda till ett irlmöte. Också tiden...som du spenderar med denna person, både i tankar, och fysisk tid medan ni chattar eller hörs av. Det kan vara väldigt konsumerande och skapa starka känslor, även om det ju som du säger egentligen inte är till personens fysiska jag. Man känner ju bara varandras tankar och drömmar på sitt sätt.
Du har ju en avslappnad inställning till detta fenomen får jag säga.
Jag förstår att svenska folket behöver nätromanser att projicera sig själv på nä'r deras förhållanden är lika givande som en isbit.
Jag och min partner delar alla våra innersta tankar, fantasier och drömmar så jag behöver inte d¨åliga substitut som nätromanser är. jag delar mina drömmar med min partner och det är få förunnat!
De flesta klarar inte av sådana förhållanden för det kräver så jävla mycket mod och styrka. Mod att möta sig själv. Styrka att stå för sina önskningar och dela med sig av dem.
