Nätromans om man är gift?
Ligger tyvärr just nu höggravid i skilsmässa med min man som jag älskar massor. Anledningen? Jag orkar inte mer hans ständiga kontakter med andra tjejer år efter år.
Inlägg från: Anonym (Skilsmässa)
|
-
-
Ja tyvärr tror inte att det går att bryta beteendet, det har gått så många år. Nej det tror jag inte men... kanske. Han har ju försökt stämma träff vet jag. Och träffats med ex o så. Det har varit snack om det flera gånger.Anonym (Lotta) skrev 2021-07-25 19:19:59 följande:
Respons till Anonym (Skilsmässa), #70
Vilken jobbig sits med din mans beteende och dessutom när du är höggravid. Det verkar nästan som kontakterna blir ett beroende tyvärr. Träffar din man kvinnorna eller umgås de över internet?
Har själv upptäckt att min man umgås med sin älskarinna i e-post, men vet inte var jag ska dra gränsen riktigt?
Vad tråkigt verkligen, fy vad dålig stil av honom! har det pågått länge? Hade aldrig accepterat det!! -
Jag tror de är beroendeframkallande tyvärr. Han har försökt stämma träff med några av dem och antar att det skulle vara en tidsfråga. Han har aldrig lyckats hålla sig monogam i något av sina förhållanden någonsin.Anonym (Lotta) skrev 2021-07-25 19:19:59 följande:
Respons till Anonym (Skilsmässa), #70
Vilken jobbig sits med din mans beteende och dessutom när du är höggravid. Det verkar nästan som kontakterna blir ett beroende tyvärr. Träffar din man kvinnorna eller umgås de över internet?
Har själv upptäckt att min man umgås med sin älskarinna i e-post, men vet inte var jag ska dra gränsen riktigt?
För att förenkla det hela kan jag säga att jag inte är felfri. Det började ju med att vi levde tillsammans och han hels tiden hade detta gränsöverskridande beteende. Som om det var ett beroende. Han är även beroende av porr vilket gjorde att vårt sexliv inte fungerade alls. Jag tappade också respekten för vårt äktenskap därav och gick tyvärr och inledde ett förhållande med någon annan (helt fel väg att gå). Jag diskuterade skilsmässa flera gånger men han samarbetade aldrig kring detta och jag borde bara ha tagit tag i det men med barn inblandade och heltidsjobb gick tiden. Förlorade även nära vänner pga detta... med facit i hand har det här blivit sju resor värre än det hade behövt bli.
Men alltså vad hemskt... enligt mig är ju det otrohet men beror på vad man kan känna sig bekväm med. Har ni diskuterat öppet förhållande?
Om du vill dra lärdom av mig så säger jag att det är bättre att bryta direkt. Dels för att det bryter ner en i längden om man nu då inte har ett speciellt upplägg i relationen som tillåter att man involverar andra, men också för att man själv kanske triggas att hämnas osv och då blir flera människor drabbade. Om inte annat kan det vara bra att bo på varsitt håll tror jag och fundera över vad man vill och visa att man menar allvar.
För om man är ifrån varandra lite har jag märkt att man kan tänka mer klart än när man ses och hörs hela tiden. Har sedan jag träffade min man aldrig haft minst uppehåll i kontakten med honom och jag har känt att jag accepterat saker jag i efterhand ångrat, vilket också lett till att jag betett mig oacceptabelt åt.
Vet du om din man träffat någon fysiskt? -
Jag förstår hur du menar med att du vill ha hela bilden. Tror du att du kommer att få det? Och vet han att du vet om hans nätromans?Anonym (Lotta) skrev 2021-07-27 00:12:03 följande:
Respons till Skilsmässa, inlägg 75
Innan jag fattar ett beslut behöver jag hela bilden och den har jag inte just nu... Ifall kontakten elektronisk är den mer okej för mig än om fysiska möten förekommer. Men jag skulle föredra om min man odlade vänskap med en äldre mogen kvinna där inget älskare/älskarinna förhållande varit aktuellt innan relationen påbörjades. Dagens konstruktion tycker jag är riskabel business på något vis... Vad tycker du? Ifall den enbart hålls på internet vore kontakten mer rumsren kanske.
Vi har inte diskuterat ett "öppet förhållande" men kanske vore det på tiden... Jag måste erkänna att jag precis som du vänt mig en smula utanför förhållandet men i en variant av platonisk vänskapskärlek som utspelat sig på nätet, aldrig in real life.
Du säger att din man inte vill samarbeta kring en skilsmässa. Tror du din man istället önskar fortsätta i ert äktenskap och har en vilja till samtal med dig, eventuellt tillsammans med en terapeut? För det låter onekligen som han vill vara kvar samtidigt som han tycks vilja det vanliga racet. All frustration som kommer med porrberoende och därmed sämre samliv kan såklart ha bidragit till att du inledde ett förhållande med någon annan, men du verkar klarsynt om att det komplicerar ytterligare. Och... det är verkligen lätt hänt att hamna i den riktningen när man blir så sårbar av ens partners snedsteg och behovet av tröst och närhet är stort.
För mig spelade det ingen roll att det var elektroniskt eller att jag inte visste allt och så utan nöjde mig med informationen jag hade. Det som var var ju att det hände så många gånger trots att vi pratade om detta väldigt många gånger (tog upp det varenda gång det kom in någon ny i bilden) men det jag fick tillbaka var tomma ursäkter och bortförklaringar.
Förklarade att detta för mig är otrohet. Trots detta slutade han aldrig. Han hade nätsex med dessa kvinnor som han var mer eller mindre bekant med och la till på Facebook och andra sociala medier.
Elektroniska kontakter kan ju i många fall men inte alla, leda till fysiska träffar. Och oavsett ser jag det som otrohet i och med att man drar in andra i det intima livet som man tillsammans med sin partner kommit överens om ska vara monogamt. Det är enligt mig ett nonchalant och egoistiskt beteende där man väljer att riskera relationen.
Som du säger gör ju inte porren det bättre. Att titta på porr tror jag är väldigt vanligt, men att därigenom bli helt beroende av detta skadar nog relationer väldigt mycket. (Porrskada). Det resulterar ju i att man aldrig får känna sig tillräcklig. Så kände jag. Jag tror att det var det som drev mig. Han har nu äntligen gått med på skilsmässa. Väldigt sorgligt men tror inte det hade kunnat bli bra i längden. -
Ja :-/ han påstod att han var det varje gång men han visade ju något annat på nätet. Jag älskar honom så det känns svårt. Han har åkt iväg och är borta någonstans. Jag håller på packa och ta hand om barnen. Och beställer möbler. Sorgligt verkligen. Tänker på all tid vi haft tillsammans.Anonym (Man+) skrev 2021-07-27 16:14:17 följande:
Så tråkigt. Det här borde vara en fantastisk tid för er båda. Varför är han inte nöjd med vad han har! all sympati och kärlek till dig
-
Vad skönt att du ändå kan lita på att han brukar vara ärlig. Förstår att du känner oro inför samtalet då jag antar att mycket kan stå på spel? Och framförallt mtp hur man mår efter ett sådant samtal.Anonym (Lotta) skrev 2021-07-28 00:01:49 följande:
Respons till Skilsmässa, inlägg 78
Ja, jag hoppas få en bättre uppfattning om affärens natur och omfattning när korten väl är lagda på bordet. Min man brukar försöka vara så öppen som möjligt i sådana här situationer. Än så länge har inget bra tillfälle öppnat sig för samtal eller konfrontation. Sen känner jag märkligt nog obehag inför samtalet i sig. Vad det medför i allas mående, även min mans.
Det låter som din man varit notoriskt trolös när agerandet händer ofta och i olika nivåer. Därtill jätte jobbigt med tomma ursäkter och bortförklaringar. Sådant förhållningssätt skapar hos mig nästan samma frustration som otroheten i sig.
Ja, e-kontakter leder relativt ofta till fysiska möten i verkliga livet (i den ordningen mellan min man och älskarinnan i första vändan). Håller med om att gränsen för otrohet passerad om man drar in andra än sin partner i sitt intima liv; oavsett kanal för aktiviteten.
Din man har äntligen gått med på skilsmässa men visst är det samtidigt smärtsamt när tillvaron i dag kunde varit så annorlunda. Hur många barn har ni tillsammans?
Känner mycket för dig, och tycker du kämpar på jättefint!
Det låter för mig som om du är en samlad person och tror du kan förvänta dig en bättre utgång om ni har er ett lugnt samtal.
När det kommer till oss blir jag alltid förbannad och pressar fram svaren i affekt. Har ni planerat en tid för samtal kring detta?
Ja, det känns som att jag nu inser hur oviktiga vi måste ha varit för honom. Snart tre barn tillsammans..
Man får perspektiv när man är isär... och inser att jag aldrig räckte till för honom. Det kan bli lättare när man väl får tänka ifred. Vet ej om han skrivit på skilsmässan men han kommer ju göra det snart. -
Alltså herregud vad jag känner igen mig! Man bryr sig mer om den andres känslor! Är precis likadan. Det pendlar mellan ilska, sorg och skuldkänslor nästan mot maken.Anonym (Lotta) skrev 2021-07-28 23:39:03 följande:
Respons till Skilsmässa inlägg 84
Ja mycket står på spel på många plan. Men sen är det kanske som sagt märkligt av mig när jag oroar mig mycket inför min mans reaktion på min upptäckt. En familjemedlem till mig tror min man blir väldigt ledsen när han vill vara kvar i vårt förhållande samtidigt som älskarinnan med i matchen. Samma kvinna anser min man inte behöver vetskap om min inre bearbetning som pågår hela tiden. Visst är det udda av mig att tänka mer på min partners mående än på min egen reaktion i det här?
Allt blir tradigt när vi varit på samma ruta 15 år tillbaka... här har vi nu en upprepning . Om jag framstår som samlad stämmer det inte riktigt men vi har varit i samma läge förut. Jag var som du det vill säga mycket konfrontativ första gången... och jag fick utlopp för mina reaktioner.
Vi har inget inplanerat samtal ännu när vi behöver egentid till ett "krävande" samtal. Vi har varit ifrån varandra en vecka medans jag "vetat om" internetkontakten.
Jag förstår om du blir förbannad och pressar fram svaren. Om inget samarbete i ärlighet blir man ilsken och ännu mer ledsen. För mig betyder öppenhet allt i förhållanden men även i vänskap.
Upprepad otrohet tär på själen men det kan hända din man steppar upp i familjebiten när han inser du sätter ned foten genom ditt förslag om skilsmässa. Jag hoppas på en ändring när ni har en familj med flera barn att samarbeta kring. Är din man närvarande i den delen?
Som du skriver är öppenhet en fundamental del av olika relationer. Speciellt kärleksrelationer kan jag känna.
Det är väldigt intressant att vissa regler enbart gäller för ena partnern men inte den andre.
Förstår att du på ett sätt vant dig vid hans beteende vilket är hemskt. Förstår samtidigt att det inte är så lätt att bara bryta och gå när man delar hela livet tillsammans. Din man borde uppskatta och värdesätta det mer tycker jag.
Nej min man skyller nu på depression över vår skilsmässa så blir jag som tar barnen trots att han har semester och inte jag. (Gör det för barnens skull)
Kommer bli kämpigt men skulle nog varit jobbigare o vara kvar. Sliter som du säger på själen.
Tycker du ska ta tjuren vid hornen och ta ett långt allvarligt snack med honom. Det kan bara leda till det bättre. Förklara hur det bryter ner dig som person, hans beteende. -
Hej du desperata människa. Kan man inte stava i vuxen ålder är det säkert inte lätt att se skillnad på sin partner och någon annan dude heller. Hoppas det inte fanns barn inblandade som behövde bli drabbade av er kåthet.Anonym (Romans) skrev 2021-08-03 22:30:39 följande:
Råkade inleda en nätromans med en bekant i samma stad, aldrig pratat med han förr, utan vi följer varandra på insta. jag är kvinna. pratade min resor som jag och min man hade gjort som han var nyfiken på. Gick några dagar och blev mer vibbar, bekräftelse och slutade med sexchatt. Riktigt sexigt och har aldrig varit så tänd på någon! dagen där på råkade vi vara på ett köpcentrum runt samma tidpunkt och möttes där inne av en slump. Pratade lite, men även om sexchattande. Han är snygg charmig och trevlig. Vi kramades till och med två gånger.
Blev till ett beroende och en drog. Både han och jag har fru/man och barn. Men det boostade våra liv. Vi fortsatte ett tag med sexchattade, men vi pratade även om vanliga saker. Men vi flörtade mest över sms. Allt sker på snap.
Det slutade att vi hade sex i verkligen för vi var så kåta på varandra och bodde rätt nära varandra. Dock blev sexet inte jätte bra tycker jag, han gillade det. Men jag gjorde mycket., han kändes mer obekväma Tyvärr blev det mycket känslor inblandade för oss både. Vill inte gå in djupare. Men idag skriver vi fortfarande med varandra men bara vänskapligt och ibland lite sexprat. Så ja, vi har varit otrogna. Men otrogna blev vi redan när vi började prata om sex?. Råkade gå lite väl långt.
-
Jag vet, det är helt sjukt. Det kan man inte minst avläsa på omgivningens reaktioner när det kommer till skilsmässan. Som tjej ska man ofta tåla lite mer skit med ursäkten att män är sådana, män är män osv. Som om de saknade fungerande frontallober. Min familj resonerar så, hans familj resonerar så och man kan även avläsa attityder i umgängeskretsen.Anonym (Lotta) skrev 2021-08-02 23:21:21 följande:
Respons till Skilsmässa inlägg 113
Ja vi delar erfarenheter av skilda regler för mannen respektive kvinnan i parförhållanden där mannen "tar sig friheter" eller går utanför ramarna i den ursprungliga "överenskommelsen".
För mig innebär "kontraktet" till stor del min mans åsikter om vad som är okej för mig i relation till andra män när vi är gängade.
Vi tror oss gå in i äktenskapet under ömsesidiga betingelser fast om vissa regler gäller för mannen och andra för kvinnan speglar fenomenet fortfarande patriarkatets maktstruktur: mannen har den primära makten inom de flesta av samhällets institutioner som domineras av män. Samma maktförhållanden letar sig lätt in inom äktenskapets ramar.
Vi känner oxå båda två ett ansvar inför hur mannen mår när en nätromans eller en affär avslöjas och det har säkert att göra med de djupa och starka känslor som investerats i ingångsläget. Vi vill varandra väl "no matter what" men vi behöver verkligen ta in hur vi mår innerst inne utöver inlevelsen i mannens.
Vad jobbigt när din man retirerar i en depression som gör att han inte orkar/kan vara närvarande med barnen. Såklart triggar säkert skilsmässan depression men kanske även tankar kring vad som lett fram till ditt beslut. Har ni öppningar till samtal? Har din man några idéer om hur komma ur sina beroenden? Vilja till förändring?
Återkopplar lite mer om mitt imorgon till dig.
Gör en tjej samma sak är det absolut inte okej. Är så trött på det. Våra samtal sker då och då. Inte på något sansat sätt där vi sitter ner utan han tar upp skilsmässan i tid och otid och häver ur sig fula ord gentemot mig och diverse påståenden om vilka män jag kommer att springa till. Han använder även fula ord.
Det är som du säger konstigt att man trots detta ändå bryr sig mest om mannen man lever med, hans känslor och att man bär skuldkänslor gentemot honom. Mina börjar dock klinga av. Kan känna en stor sorg över att allt vi byggt upp tillsammans rasar. Inte minst för barnens skull.
Han försöker använda barnen som pjäser i ett spel mot mig samtidigt som han är inkapabel att ta hand om dem på ett bra sätt. Tar inte hand om dem alls.
På ett sätt ska det därför bli skönt att skiljas och flytta. Börja om själv med barnen och slippa känna sig övervakad. Det är tortyr att leva tillsammans fortfarande under skilsmässan. När båda har semester och undviker varandra i samma bostad.
I och med att han nu vägrat skriva på skilsmässan har den gått tillbaka igen och en ny ansökan behöver lämnas in. Känner att jag struntar i honom nu. Jag har skaffat en bostad och köpt allt vi behöver till den. Kommer flytta in där under nästa vecka. Han vet ingenting än. Kommer ta upp det när allt är på plats. Kommer att samarbeta kring barnen för barnens skull men har nog insett att det inte blir bra mellan oss någonsin igen.
Ja, uppdatera gärna hur det går för dig! Jag hoppas att du kan få ut något bra av ert samtal där han är ärlig kring allting och du i lugn och ro kan fundera över hur du vill göra kring saker och var din gräns går för vad du kan acceptera och inte. Minns ej om jag frågat men hade ni barn tillsammans?