När kollegor frågar om man ska ha barn
Jag hade svarat "- Eeeeeeeeeeeh... Hur så..?"
Jag hade svarat "- Eeeeeeeeeeeh... Hur så..?"
Vilka bra svar!
Jag är en sådan person som blir lite paff i stressade/oönskade situationer, så jag kommer nog framöver använda mig av: "eeeeeh.. hur så?" i alla möjliga sammanhang. Då har man chans att få lite betänketid.
Och sedan kan man säga som någon annan föreslog: "ja, för vi vill bo i radhus" om personen fortsätter.
Och ger hon inte med sig så kommer jag fråga: Och varför vill du veta det?
Allt med en trevlig ton såklart.
Vågar inte säga rakt ut att frågan är gränslös.. fastän jag anser att den är det 100%.
Hur som helst, nu har hag ett lager med möjliga svar, tack alla.
Skickar en mental kram! Att vara barnfri är ditt/ert val, det behöver man inte ens ha en åsikt om, och än mindre en dömande sådan.
Ja vad många otrevliga människor det verkar vara i den här tråden. Om en kollega frågar om man ska skaffa barn är det bara att svara "vi får se!" Så är saken ur världen. Varför vara otrevlig och skapa drama i onödan?
Vi är tre kollegor på jobbet där två har småbarn, den tredje har inga men jag tror att han vill ha.
Ibland blir det ju så att vi med barn pratar om våra, oftast gnäll om hur jobbigt det är. Efter en klagohistoria säger jag ibland saker som, låter det inte lockande? eller, blir du inte sugen nu? Jag gör det ju för att han ska känna sig med i samtalet och inte ignorerad. Är det helt fel tänkt av mig? Vi pratar inte särskilt ofta om barnen men vill inte helt avstå, det vore ju underligt det också.
Ursäkta för trådkapning men med alla klagomål på dumma frågor så tänkte jag att det var tillfälle att fråga. Har funderat på vad som är rätt och jag är inte så naturligt smidig socialt tyvärr.