*Planerar bli gravid med start april 2021.*

Hej!
Jag och min man velar lite fram och tillbaka hur vi ska göra men jag tror att om jag säger "go" så kommer han nog vilja direkt :) Vi har båda barn sedan innan.

Iallafall så skulle jag vilja börja försöka i april då. Skulle vara kul att få barn i början på året, om det går vägen vill säga :)

Då tänker vi exakt lika. Jaadu. Alltså jag har ett barn fött i december, kille dessutom och det är inte alltid lätt att vara yngst i klassen. Man är ju nästan ett år yngre än några av klasskamraterna. Om min mens håller sig som nu, och jag skulle bli gravid i april så skulle jag få bf i mitten av januari. Och jag har gått över tiden med båda mina barn. Vet inte hur jag skulle tänka om jag var du.. Det känns ju lite knäppt och o-karma-aktigt att ens planera på det här sättet. Det finns ju inga garantier för någonting om du förstår hur jag menar. 

Men ja, maj känns låååångt bort :) 

Hej! Vi bestämde oss för att börja redan nu faktiskt. Har helt släppt att få ett barn tidigt på året, känns faktiskt löjligt att vi ens tänkte så nu när vi väl bestämt oss :) Hänger kvar i tråden ändå tänkte jag, det kan ju ta tid innan det tar sig. När skulle ni börja? Jag använder äl-stickor för att försöka kartlägga min äl men ska ändå försöka ha sex varannan dag. Men något måste man ju sysselsätta sig med i den här väntan :)

Det här med män som ni skriver om. Det dryga är ju att vi får ett sånt informationsövertag. Sen när bebisen kommer och vi har googlat i 9 månader på allt möjligt så blir ju vi också mer experter även då, vilket gör att vi får ett försprång även då. Det upplevde jag med mina två äldre barn. Annan pappa visserligen, men jag hade ju mer koll på ALLT vad gällde barnen, och har än idag. Det är väl för abstrakt för en del män, det är ju våra kroppar det handlar om och vi som blir gravida. Nu kanske jag drog det här lite väl långt, haha. Men jag försöker inkludera min man så mycket jag kan, trots att jag skäms lite över alla knäppa grejer jag googlat på och att jag upplevs som lite manisk. Skillnaden är väl att nu när vi ska skaffa barn så är detta i princip det enda jag tänker på, medan han tar det mer chill, inte vill ta ut något i förskott Osv..

Kan meddela att tiden gåt långsamt även när man är mitt i verkstaden :) Har haft äl nu i helgen så först ska man nu vänta på bim.

Tar det sig inte denna gång men nästa så skulle vårt bf bli den 26 dec. Har gått över 7 respektive 5 dagar med de andra barnen så förmodligen skulle vårt barn då födas på nyårsafton. Sååååå. Om det inte tar sig den här gången så vete tusan hur vi gör. Vill ju inte helst planera utefter månad osv men att få barn några dagar efter jul känns inte så himla kul faktiskt. Om det nu skulle gå vägen såklart. Alltid dessa om. 

Tack, vad gullig du är :) hoppas det går fort för er också!

Jaa, precis. Har tänkt så mycket på det. Samtidigt som jag ser barn som föds med svåra sjukdomar, läser om människor som har supersvår att bli gravida, vår egen längtan är total och jag blir rädd att vårt egna övermod (att försöka planera) kommer straffa sig. Det är ju inte rimligt, det förstår jag själv. Vi får se hur vi gör helt enkelt. Men kan ärligt säga att jag hellre blivit hoppsan-gravid. Mitt psyke gillar inte att planera barn, haha