Min sambo får mig att känna krav

Det är ju det jag gör? Vad syftar du på?

Det här reagerade jag också på. Om man delar lika på en punkt delar man väl lika på allt? Nu betalar du ju mer trots att du tjänar minst.

Jag tänker att TS nog vill ha sagt att det är uppenbart att du bara läst trådstarten .

Om du bemödar dig med att läsa iallafall hennes inlägg får du ev. en annan syn.Jag håller fullständigt med om detta inlägg! Klockrent!

Då har ni båda fel. Jag har givetvis läst hela och vet fortfarande inte vad hon syftar på.

Jag tolkar sitt inlägg som att du tänker att TS plötsligt kommit fram till att hon vill prioritera annorlunda! Och i tråden framgår tydligt att TS flyttat in med en man under vissa premisser och att han nu två tillfällen i veckan påverkar att hon borde arbeta mer p.g.a deras boende och investeringar som "behöver göras".

I min värld är det TS sambo som håller på och omförhandla och det kan han ju absolut försöka med. Sen är det ju naturligtvis så att TS sambo kanske vill att hon ska köpa in sig, men det framgår inte vad jag ser i tråden att TS tagit upp detta.

Men vi har väl helt olika perspektiv. I min värld är det rimligt att man i ett förhållande bidrar med det man kan, men också rimligt att skydda sig själv från att bli utnyttjad.

Vem som blir utnyttjad är dock inte så lätt att veta, men utifrån TS beskrivning tycker jag det faktiskt är rimligt att hon verkligen inte köper in sig hos honom, utan snarare funderar på sin framtid UTAN honom.

För rent krasst är det bättre att bo ensam än med någon som utnyttjar en ekonomiskt.

Står fast vid det jag sa tidigare.

Bestäm en dag, tid, och ta samtalet. Sätt er ned i lugn och ro. (Någonting säger mig att detta tjat varje vecka inte sker i "lugn och ro" utan att det sägs i förbifarten... vilket skapar stress och irritation, hos båda parter).

1. Utgå från "investeringar i huset" och "arbetstid". Red ut det en gång för alla. För det verkar vara de stora puckarna just nu.

Blir det skyttegravskrig om 1. då kan det absolut vara lämpligt att börja ta upp "allt annat". Så som, "månatliga inköp" av mat, förbrukningsvaror till det gemensamma hushållet. Samt "nedlagd tid" i form av laga mat, städa etc.

Men då är skyttegravskriget i full sving (!). Livet består inte av millimeterrättvisa (!).

Det är ni som måste hitta en väg framåt, och en lösning som innebär att detta inte är något som ni måste "tjafsa om" den 25:e varje månad. För då kommer inte relationen överleva på sikt...

Kan det vara så att det var mer eller mindre uttalat att du på sikt skulle köpa in dig i huset, att du skulle satsa på att få heltid? Och nu har det gått 2 år och din man börjar bli otålig?

Jag tycker inte att hans önskan att du (också) ska köpa in dig och dela på kostnader och ansvar, om ni nu ska leva ett liv tillsammans, är helt orimlig.

Självklart är det asnice att jobba 50% och bo i hus, men kanske inte helt realistiskt? Jag har personligen aldrig kunnat välja drömjobben - då skulle jag ha varit i en helt annan bransch - utan har fått jobba hårt och mycket för att idag ha en halvkul roll som dock ger en lön som gör att min familj har kan ha hus, bil etc. Och min man har gjort detsamma.

Håller med detta, han utnyttjar dig till max TS.

Ta betalt för slitage av hemmet? Låter rubbat
Du står för alla mat och städning trots att du redan betalar hälften av boendekostnaden

Dags att sätta ner foten TS

Om han inte orkar med huset, eller har råd att bo där (vilket är konstigt eftersom han mer pengar över nu samt att TS hjälper till med skötseln) så får han sälja. 

Varför tycker du att TS har ansvar för huset, som hon inte äger?

Nu har jag läst fram och tillbaka i den här tråden flera gånger och jag kan för mitt liv inte förstå er som tycker att TS snyltar på sambon?

Det är hans hus, vilket ju självklart innebär att han ska betala amorteringarna. I annat fall, om han vill ha halva den summan med, så får han ju, för varje amortering hon bidrar med, skriva över den procentdel på huset som den amorteringen motsvarar. Annars pumpar ju hon in pengar i något som vid eventuell försäljning BARA resulterar i en vinst för honom?

Hon betalar dessutom halva räntan, vilket man kan tycka sådär om faktiskt. För det är ju faktiskt - såvida han inte har skattereduktion redan - att den får han dra av för varje år då han deklarerar? Skattereduktion gynnar f.ö också bara honom. Nu är inte det nån gigantiskt summa, så det kan man väl köpa tänker jag. 

Jag kan också tycka att man köpa det faktum att hon gör lite mer hushållsarbete än honom då hon jobbar hälften så mycket i ren tid, men ALLT...??? Wtf liksom, är hon en sambo eller en hushållerska? Han klipper inte ens gräset!
Och hon betalar dessutom ALL mat? Alltså, all mat i ett hushåll på några personer är inte lite pengar. 

Och vad gäller renoveringar och pannan, please... självklart ska hon inte betala för en uppgradering på ett hus hon inte äger. Samma sak som med amortering, hon har ju inte rätt till ett skit om/när huset säljs. 

Huruvida TS jobbar hel- eller halvtid borde inte spela någon som helst roll om man nu inte kommit överens om att hon skulle satsa på heltid just för att kunna köpa sig in i huset, men så verkar ju inte vara fallet. Och hon klarar sin ekonomi utan att sambon får skjuta till pengar, så vad är problemet?