Känner mig så nere , är det Corona, dåligt väder eller föräldraledighet..

Kanske en kombo av alltihopa? Du som alla andra får göra så gott du kan i dessa tider. Vädret är som det är, corona som det är. Att vara mammaledig ibland lite trist. Ta en annan väg imorron på promenaden, köp d-vitamin och ät, lös korsord, läs en bok (på ett annat språk kanske tom), bli mer social på nätet, ta upp kontakten med nån gammal vän igen. Prata med din sambo om hur du känner. 

Känner igen mig trots att jag inte är föräldraledig. Hade nog blivit deprimerad om jag varit det nu. Men har små barn så japp, isoleringen tär. Prata med BVC om den du träffar där är ok att prata med. Hen kan bedöma om du behöver samtalsstöd eller ngt. Annars - försök göra små saker som gör dig glad. Lämna barnet med pappan och gör något själv. Gör extra goda middagar, köp ditt favoritgodis, unna dig nåt du velat ha. Och försök ta upp kontakten med vänner. Även om man inte kan ses så är det skönt att ha nån att ventilera med.

Har gjort allt detta utom att lösa korsord och ta upp kontakten med nån gammal vän.. Korsord låter bra, jag tror jag behöver ockupera min hjärna med annat än tankar kring meningen med livet.

Extra goda middagar låter trevligt! Ska göra små saker som du föreslår.

Det där med vänner är svårt, har föreslagit att vi ska ses men det har bara runnit ut i sanden. Inte träffat mina vänner sedan september. Det känns inte som de är särskilt intresserade av mitt nya liv som småbarnsmamma tyvärr.

Ja, grubbel leder sällan till nåt gott. Jag känner mig själv lite allmänt nere (vinterdepp varje år...) och försöker hitta saker som berikar mig. Läser mycket böcker. Nyligen börjat lösa korsord igen. Det funkade inte när den yngste var mindre för jag fick ingen sömn och hjärnan la av helt, men nu försöker jag i alla fall. Är även med i flera grupper på F.B i ämnen jag är intresserad av. Hjärnan måste få sitt helt enkelt. Det återvändande ljuset gör gott också.

Ja, jag får försöka ta mig ur grubbleierna och göra något aktivt istället. Tack för dina råd.

Oh ja, jag känner väl igen mig. Och när jag var föräldraledig fanns inte corona, hade jag dessutom behövt förhålla mig till det... burr. Jag är imponerad av alla er som behöver ta den aspekten också.

Prata med BVC, de har samtalsstöd att ge. Och se till att få egentid! Prata med din partner, förklara att han måste ta barnet själv en dag på helgerna så du får komma ut på egen hand. Nu går det ju inte att göra så där jättemånga saker men en skogspromenad med rolig ljudbok i öronen kan hjälpa. Och se ljuset i tunneln: snart får du jobba igen.

Tillägg: kolla upp din d-vitamin. Jag var typ sjäövmordsbenägen utan riktigt uppenbar orsak. D-vitaminer hjälpte väldigt bra.

Är också föräldraledig och känner delvis igen mig (är dessutom ensamstående så har inte ens en sambo som kommer hem på eftermiddagarna/helgerna...). För mig beror det absolut på Corona. Att allt är stängt och inställt. Finns inget att göra med barnet. Var föräldraledig även innan Corona och alla coronarelaterade restriktioner och kände inte alls samma då när man kunde gå på aktiviteter om dagarna. Babysim, sångstunder osv.

Jag är som du beskriver TS. Jag mådde jättedåligt när jag var FL, och det var innan Corona. Kan inte föreställa mig att behöva vara hemma under detta. Ta hand om dig - det blir bättre!