Känner igen mig alltför väl i din beskrivning...
he he...nä sexleksaker va ingen lätt nöt att knäcka...men när det visade sig att hon kunde komma/nå orgasm rätt lätt med hjälp av lite surr, så finns det en favorit hos min partner numera. Har lyckligtvis inga sura miner på det viset i relationen och det finns närhet för övrigt. Men sexbiten är inte så uppåt precis. Men det har i stort att göra med allt annat runt omkring som prioriteras. Men i ärlighetens namn vet inte jag heller vad som tänder min partner eller vad min partner tycker är skönt eller skönare än annat osv. Har väl en hel del att göra med att min partner inte gärna pratar sex och lust. Sen har min partner svårt att acceptera sin kropp. Bäckar små och avsaknaden av behov och nyfikenhet gör att det går väldans trögt.

Har du/ni pratat om vad ni kan göra det skönt/skönare även för dig?

intressant...hur menar du med att förhållandet/relationen utvecklades i fel riktning? Vad tror du hade kunnat gjorts annorlunda för att finna en lite mer rätt riktning? O varför tror du att lusten inte fanns där men nu finns där.

visst är det så...ibland tar det slut.
Jo, det är ju sällan det är en sak som avgör utgången. Lever ihop med en partner som har svårt att släppa exempelvis jobb...har svårt att släppa andra saker som händer eller inte händer och utgår ifrån sig själv i mångt och mycket...alltså vad min partner tycker är rätt och fel...eller hur det borde vara osv. Bryr sig om andra en hel del och i vissa avseenden offras den nära omgivningen som ändå finns där. Jag är den som rakt igenom haft mest lust och har alltid sett möjligheterna...men har i viss mån (inte längre) inte förstått fullt ut. Inte förstått hur olika det kan vara. Inte förstått hur det faktiskt påverkar oss. Inte lätt att förändra dock. Vet inte om lust bygger på spänning...kan givetvis vara en del av det, men inte nödvändigtvis. Ser spänning mer som något man kan använda sig av för att spetsa till eller ta vidare från en grund. Allt som är nytt och som man gillar kan ju dock vara spännande och bli spännande. Lust för mig finns där i närvaron, i närheten, i engagemanget och tillsammans kan man göra det väldigt spännande...om man är öppna inför varandra.

I mitt fall är det väl den sammanvägda helheten som gör att det ändå funkar. Partnern är närvarande och engagerad när det väl blir av, men visst hade det gärna fått vara mer och lite oftare :) I viss mån får man ju kompromissa med tänker jag. Sen blir det ju inte helt lätt när det gäller någon annan. Vi är ju olika. Frågan är när det tippar över...när olikheterna blir för stor om de blir det.

Att man tar varandra för givet är nog tyvärr väldigt vanligt. Det som är viktigt för den ene just nu är lite viktigare för den andre lite senare och vise versa. Ibland kanske det till och med kan synka :) Olikheterna kan även vara en styrka tillsammans...och där är det rätt starkt i mångt och mycket...tyvärr alltför olika när det kommer till det intima som det är just nu. Men vad löser en separation kontra vad den ställer till med. För egen del räcker det inte riktigt med lite för låg frekvens och variation...men om 5 år kanske jag svarar annorlunda :)