Forum Sex & Sånt - Sex & samlevnad
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Lust / kommunikation ...

    Tis 23 feb 22:58 Läst 0 gånger Totalt 99 svar
    Anonym (Hojja­)
    Visa endast
    Tis 23 feb 22:58

    Jag ( man ) och frugan båda 40 + har varit ihop i 22 år varav giftas i 12 år, 2 barn 18 och 15 år.

    Min fru har nästan ingen sexlust, inget intresse till närhet/ intimitet ( kramar, pussar, ta på varandra mm. När jag försöker närma mig med att ta på henne så ligger hon bara helt stilla.

    Mer än god natt puss och när vi går till jobbet puss på morgonen blir det i regel inte. Initiativet till sex tar jag 9 av 10 gånger. Arbetet hemma delas ganska 50/50 .. När jag försöker ta upp så blir hon bara sur, Har genom åren köpt lite sex leksaker i hopp om det ska mynna ut i något positivt men icke sa nicke...Att försöka fråga hur hon vill ha det i sängen för att kanske prova något nytt eller veta att man är " rätt ute " är bara glöm då bara blir sura miner. . Så efter 22 år så kan inte riktigt säga vad hon gillar och hur vill ha det i sängen.

    Försökt någon gång att vi kanske skulle kunna se på något erotisk ihop så blir det bara sura miner.

    Det är jävligt frustrerande med nästan obefintlig intimitet / närhet

    Själv klart är jag inte felfri själv ...

    Funderar på att föreslå terapi..

  • Anonym (Ta ansvar kvinno­r!)
    Visa endast
    Ons 24 feb 12:50 #11

    Och i nästan samtliga av dom trådarna som män beskriver samma problem som TS så är det alltid minst 1 eller 2 kvinnor som måste flika in att "börja ta ansvar där hemma och hjälp till med hem och barn så kansle hon börjar att släppa till". Dom bara utgår ifrån att mannen jobbar, kimmer hem och slänger sig i soffan och tittar på fotboll. Så är det faktiskt inte i många fall.

    Finns en tråd här som är skriven av någon jag vet inte man eller kvinna som heter "Kvinnor, när kom eran lust tillbaka" och undrar då när efter barn som kvinnans lust kom tillbaka. En del skriver att den kom tillbaka som vanligt efter amningen, men en majoritet av kvinnorna skriver precis som ovan: "När jag separerade från min man så sköljde den över mig, och nu knullar jag som aldrig förr". Det gör så ont i mig när jag tänker på dom stackars männen som bara vill ha det bra där hemma och behaga sin fru men hon tittar knappt på honom längre, men när dom går isär så kan hon minsann ligga. Så varför kan inte då kvinnorna vara raka och ärliga och säga "jag tänder inte på dig längre, eller jag känner ingen attraktion till dig längre". Det är nog fan så mycket lättare att höra än alla dessa ursäkter och bortförklaringar hela tiden. Eller detta "ställa upp sex" där hon gör nåt halvdant försök eller bara ligger där som ett skåp.

  • Ons 24 feb 12:55 #12
    Anonym (Ta ansvar kvinnor!) skrev 2021-02-24 12:37:46 följande:

    Självklart kan män också förändras under åren, absolut. Men det är bara att läsa vilken tråd som helst på detta forumet som är skrivna av män där nästan samtliga beskriver samma problem, och dom finner ingen lösning på det. Vissa går vidare, andra är otrogna och andra accepterar läget. Jag tycker inte att det skall vara så när man är i ett förhållande och har byggt upp en hel familj. Man ska inte behöva acceptera vissa saker bara för att den ena inte vill. Ja allt. Allt som kan tänkas "underlätta" för henne i hennes lust. Bjuder på sköna spabehandlingar och massage. Ser till så att hon får åka iväg till sina väninnor ett par dagar och umgås och prata som vuxna människor över ett par glas vin och inte alls behöva tänka på vardag eller småbarn. Hämtar och lämnar alltid på dagis så att hon skall slippa det. Pratar med henne och FRÅGAR rakt ut: "Vad kan jag göra som din partner för att du skall kunna få tillbaka lusten till mig?" Där får man bara till svar: "Jag vet inte". "Den kanske kommer tillbaka, eller så gör den inte det, du får bara acceptera det i så fall". Återigen, det här acceptera...Det tycker inte jag att varken mannen eller kvinnan ska göra.

    Men när det är dags för att renovera och bygga och betala för dyra utgifter/fakturor i hushållet, då minsann duger man! Förlåt TS, nu känner jag att jag tar upp all fokus i denna tråd, det är absolut inte min mening.


    Det är ju inget fel på det du gör i er relation, men jag upplever inte alls att det handlar om sex. Visserligen påverkas sexlivet av hur relationen i övrigt är men om man har problem i sexlivet behövs mer. Jag förstår verkligen inte hur kan tycka att du gjort allt.

    Det är ju bra att du ställt en fråga om själva lusten, men jag tycker du skulle ställa mer frågor. Tex om hon vill att sexlusten ska komma tillbaka. Om hon vill föröka hitta den Du kan fråga om hon skulle uppskatta annan närhet och njutning om det inte leder till sex.

    Om hon är undanglidande i svaren, tycker jag att du ska berätta hur du känner. Tex att säga att du älskar henne (om du nu gör det) men att du inte känner att du trivs i relationen som den är. Fråga tex henne hur hon tycker att ni ska gå vidare. Om hon bara slår undan frågor, så var tydlig med att du inte trivs och mår bra. Att du inte orkar känna dig osynlig.

    Fråga om terapi kan vara något.

    En sak undrar jag, älskar du din kvinna? Du verkar väldigt aggressiv i din beskrivning om henne. Känns som du föraktae både henne och kvinnor i allmänhet. Det är inte så bra utgångspunkt.
    Anyone can hate. It costs to love.
  • Ons 24 feb 13:09 #13 +1
    Anonym (Ta ansvar kvinnor!) skrev 2021-02-24 12:50:37 följande:

    Och i nästan samtliga av dom trådarna som män beskriver samma problem som TS så är det alltid minst 1 eller 2 kvinnor som måste flika in att "börja ta ansvar där hemma och hjälp till med hem och barn så kansle hon börjar att släppa till". Dom bara utgår ifrån att mannen jobbar, kimmer hem och slänger sig i soffan och tittar på fotboll. Så är det faktiskt inte i många fall.

    Finns en tråd här som är skriven av någon jag vet inte man eller kvinna som heter "Kvinnor, när kom eran lust tillbaka" och undrar då när efter barn som kvinnans lust kom tillbaka. En del skriver att den kom tillbaka som vanligt efter amningen, men en majoritet av kvinnorna skriver precis som ovan: "När jag separerade från min man så sköljde den över mig, och nu knullar jag som aldrig förr". Det gör så ont i mig när jag tänker på dom stackars männen som bara vill ha det bra där hemma och behaga sin fru men hon tittar knappt på honom längre, men när dom går isär så kan hon minsann ligga. Så varför kan inte då kvinnorna vara raka och ärliga och säga "jag tänder inte på dig längre, eller jag känner ingen attraktion till dig längre". Det är nog fan så mycket lättare att höra än alla dessa ursäkter och bortförklaringar hela tiden. Eller detta "ställa upp sex" där hon gör nåt halvdant försök eller bara ligger där som ett skåp.


    I så fall bör väl män vara lika ärliga och berätta att de skulle kunna tänka sig ha sex med massor av andra kvinnor om de fick/kunde, och att deras sexlust ofta kommer innifrån. Då kanske män också kan berätta att de inte älskar sin kvinna på samma sätt som i början.

    Det där med attraktion sjunker ju naturligt i relationer. Varken jag eller min man känner samma typ av attraktion till varandra som i början.

    Ska även män behöva ställas till svar om de får problem med erektionen efter en tid i relationen?

    Hade du skrivit detsamma till män med erektionsproblem. Att de skulle berätta att de inte tänder på sina fruar.
    Anyone can hate. It costs to love.
  • Anonym (Delvi­s eget ansvar­)
    Visa endast
    Ons 24 feb 13:22 #14

    Kvinna eller man, man kan alltid göra väldigt mycket åt sin egen sexlust.

    Det finns massor att studera på nätet om hur man kan gå tillväga, om man verkligen vill.
    Och det finns professionell hjälp att skaffa sig, om man verkligen vill.

    Å andra sidan är det väldigt mycket enklare att "samla bevis" för att man inte längre tänder på sin partner.
    Om man aktiv söker skäl och bevis för att man inte tänder på honom, att söka skäl till att allt är hans fel och finna argument till varför man inte tänder på honom, så är det väldigt enkelt att hitta sådana bevis och enkelt att inför sig själv rättfärdiga problemen.
    När man samlar bevis, observera att det kan ske underliggande och omedvetet, för att inför sig själv finna skäl och förklaringar så sker det helt naturligt att man samtidigt blundar för och förminskar alla bevis och skäl som pekar i en annan riktning.
    Detta är ett helt naturligt och mänskligt sätt att förhålla sig till ett problem.

    Men om man verkligen vill så finns det massor man kan göra för att försöka återskapa sin egen sexlust.
    Sannolikt behöver man ta ansvar för, och agera på ett sådant sätt, att man får med sig sin partner på tåget på ett bra sätt.
    Men det kräver mycket mera av en själv, ställer högre krav och innebär större ansträngning och ansvarstagande, än att välja den enkla vägen att samla bevis för att det är omöjligt.

    Som någon tidigare har skrivit så anses det ofta vara enklare att byta partner, särskilt när man skaffat sig själv alla bevis för att allt är hans fel och/eller att det är omöjligt att tända på honom.
    Inför sig själv anser man det bevisat då man har stor sexlust och underbart sexliv med sin nya partner.
    Men med stor sannolikhet kommer det återigen en dag då det blir lika som tidigare. Om man inte har löst sina egna problem så talar det mesta för att problemen så småningom återkommer igen.

  • Ons 24 feb 14:10 #15
    Anonym (Delvis eget ansvar) skrev 2021-02-24 13:22:36 följande:

    Kvinna eller man, man kan alltid göra väldigt mycket åt sin egen sexlust.

    Det finns massor att studera på nätet om hur man kan gå tillväga, om man verkligen vill.
    Och det finns professionell hjälp att skaffa sig, om man verkligen vill.

    Å andra sidan är det väldigt mycket enklare att "samla bevis" för att man inte längre tänder på sin partner.
    Om man aktiv söker skäl och bevis för att man inte tänder på honom, att söka skäl till att allt är hans fel och finna argument till varför man inte tänder på honom, så är det väldigt enkelt att hitta sådana bevis och enkelt att inför sig själv rättfärdiga problemen.
    När man samlar bevis, observera att det kan ske underliggande och omedvetet, för att inför sig själv finna skäl och förklaringar så sker det helt naturligt att man samtidigt blundar för och förminskar alla bevis och skäl som pekar i en annan riktning.
    Detta är ett helt naturligt och mänskligt sätt att förhålla sig till ett problem.

    Men om man verkligen vill så finns det massor man kan göra för att försöka återskapa sin egen sexlust.
    Sannolikt behöver man ta ansvar för, och agera på ett sådant sätt, att man får med sig sin partner på tåget på ett bra sätt.
    Men det kräver mycket mera av en själv, ställer högre krav och innebär större ansträngning och ansvarstagande, än att välja den enkla vägen att samla bevis för att det är omöjligt.

    Som någon tidigare har skrivit så anses det ofta vara enklare att byta partner, särskilt när man skaffat sig själv alla bevis för att allt är hans fel och/eller att det är omöjligt att tända på honom.
    Inför sig själv anser man det bevisat då man har stor sexlust och underbart sexliv med sin nya partner.
    Men med stor sannolikhet kommer det återigen en dag då det blir lika som tidigare. Om man inte har löst sina egna problem så talar det mesta för att problemen så småningom återkommer igen.


    Låter bra... Men inte lika enkelt i verkligheten..
    Men om det nu råkar vara så att man tappat den sexuella attraktionen till sin partner? Då kommer effekten istället att bli att man söker sig till någon utanför relationen. Räddningen för relationen kanske är just att man har låg sexlust?
  • Ons 24 feb 14:14 #16
    Anonym (Delvis eget ansvar) skrev 2021-02-24 13:22:36 följande:

    Kvinna eller man, man kan alltid göra väldigt mycket åt sin egen sexlust.

    Det finns massor att studera på nätet om hur man kan gå tillväga, om man verkligen vill.

    Och det finns professionell hjälp att skaffa sig, om man verkligen vill.

    Å andra sidan är det väldigt mycket enklare att "samla bevis" för att man inte längre tänder på sin partner.

    Om man aktiv söker skäl och bevis för att man inte tänder på honom, att söka skäl till att allt är hans fel och finna argument till varför man inte tänder på honom, så är det väldigt enkelt att hitta sådana bevis och enkelt att inför sig själv rättfärdiga problemen.

    När man samlar bevis, observera att det kan ske underliggande och omedvetet, för att inför sig själv finna skäl och förklaringar så sker det helt naturligt att man samtidigt blundar för och förminskar alla bevis och skäl som pekar i en annan riktning.

    Detta är ett helt naturligt och mänskligt sätt att förhålla sig till ett problem.

    Men om man verkligen vill så finns det massor man kan göra för att försöka återskapa sin egen sexlust.

    Sannolikt behöver man ta ansvar för, och agera på ett sådant sätt, att man får med sig sin partner på tåget på ett bra sätt.

    Men det kräver mycket mera av en själv, ställer högre krav och innebär större ansträngning och ansvarstagande, än att välja den enkla vägen att samla bevis för att det är omöjligt.

    Som någon tidigare har skrivit så anses det ofta vara enklare att byta partner, särskilt när man skaffat sig själv alla bevis för att allt är hans fel och/eller att det är omöjligt att tända på honom.

    Inför sig själv anser man det bevisat då man har stor sexlust och underbart sexliv med sin nya partner.

    Men med stor sannolikhet kommer det återigen en dag då det blir lika som tidigare. Om man inte har löst sina egna problem så talar det mesta för att problemen så småningom återkommer igen.


    Jo, det är klart att man kan jobba på lust, om man vill, men jag tror faktiskt att de flesta kvinnor försöker mycket mer än du tror, men jag tror det tyvärr finns en ovana och en rädsla att prata om sex. Att prata om kärlek är nästan ännu svårare.

    Jag tror verkligen du har fel Att bryta upp en äktenskap när man har barn är ofta väldigt smärtsamt och svårt. Det är verkligen inte någon lätt väg. Jag tror inte bara det handlar om sexlust. När jag tänker tillbaka på min gamla relation är visserligen sexlivet bättre än det någonsin var i min förra relation, men det minst lika mycket skillnad på alla andra punkter.
    Anyone can hate. It costs to love.
  • Anonym (man50­)
    Visa endast
    Ons 24 feb 14:15 #17
    New Dawn skrev 2021-02-24 12:14:28 följande:
    Just detta, känns ju så motbjudande. När/om man känner att mannens sexlust mest grundar sig på en allmän lust. Liksom att man egentligen har väldigt lite med det att göra. Det kan ju vara så att mannen ibland lika gärna (eller änu hellre) velat ha sex med någon annan (läs någon annan kvinnokropp)
    Det är iof precis lika motbjudande att en kvinna bara är attraherad av en man när han är ny och spännande, men när hon lärt känna honom på djupet då blir han nekant, trist och ointressant. Som om det enda som attraherar är nyhetens behag, ingenting med den egna personligheten att göra.

    Kvinnor som män borde anstränga sig mer i relationer för att hålla gnistan vid liv och att lära sig koppla samman sex med intimitet så att det inte bara dör ut efter några år. Annars är det ärligare att vara singel.
  • Anonym (man50­)
    Visa endast
    Ons 24 feb 14:18 #18
    Anonym (Delvis eget ansvar) skrev 2021-02-24 13:22:36 följande:

    Kvinna eller man, man kan alltid göra väldigt mycket åt sin egen sexlust.

    Det finns massor att studera på nätet om hur man kan gå tillväga, om man verkligen vill.
    Och det finns professionell hjälp att skaffa sig, om man verkligen vill.

    Å andra sidan är det väldigt mycket enklare att "samla bevis" för att man inte längre tänder på sin partner.
    Om man aktiv söker skäl och bevis för att man inte tänder på honom, att söka skäl till att allt är hans fel och finna argument till varför man inte tänder på honom, så är det väldigt enkelt att hitta sådana bevis och enkelt att inför sig själv rättfärdiga problemen.
    När man samlar bevis, observera att det kan ske underliggande och omedvetet, för att inför sig själv finna skäl och förklaringar så sker det helt naturligt att man samtidigt blundar för och förminskar alla bevis och skäl som pekar i en annan riktning.
    Detta är ett helt naturligt och mänskligt sätt att förhålla sig till ett problem.

    Men om man verkligen vill så finns det massor man kan göra för att försöka återskapa sin egen sexlust.
    Sannolikt behöver man ta ansvar för, och agera på ett sådant sätt, att man får med sig sin partner på tåget på ett bra sätt.
    Men det kräver mycket mera av en själv, ställer högre krav och innebär större ansträngning och ansvarstagande, än att välja den enkla vägen att samla bevis för att det är omöjligt.

    Som någon tidigare har skrivit så anses det ofta vara enklare att byta partner, särskilt när man skaffat sig själv alla bevis för att allt är hans fel och/eller att det är omöjligt att tända på honom.
    Inför sig själv anser man det bevisat då man har stor sexlust och underbart sexliv med sin nya partner.
    Men med stor sannolikhet kommer det återigen en dag då det blir lika som tidigare. Om man inte har löst sina egna problem så talar det mesta för att problemen så småningom återkommer igen.


    Det finns många inlägg här på FL som bekräftar det - ffa kvinnor som tröttnat, skaffat ny partner, och ett antal år senare tröttnat igen. Problemet är att om man inte vårdar sin relation och sexualitet så dör de ut av sig själva för de flesta.
  • Ons 24 feb 14:32 #19
    Anonym (man50) skrev 2021-02-24 14:15:01 följande:

    Det är iof precis lika motbjudande att en kvinna bara är attraherad av en man när han är ny och spännande, men när hon lärt känna honom på djupet då blir han nekant, trist och ointressant. Som om det enda som attraherar är nyhetens behag, ingenting med den egna personligheten att göra.

    Kvinnor som män borde anstränga sig mer i relationer för att hålla gnistan vid liv och att lära sig koppla samman sex med intimitet så att det inte bara dör ut efter några år. Annars är det ärligare att vara singel.


    Ja, det håller jag med om.

    Jag har läst om kvinnor som gång på gång tröttnar på män efter ett tag, och om man fungerar så bör man fundera på om man verkligen bör inleda sådana typer av relationer, eller hur man kan utvecklas sexuellt även i en längre relation.

    Jag tror mycket skulle vara vunnet om man är beredd på att sexlivet ändrar karaktär.

    Jag tror många skulle gynnas av att närhet och njutning inte alltid måste leda till sex och att det inte är konstigt att prata mer om sex. Jag tror också på att ha kul både i sängen och utanför. Jag tror många skulle gynnas av att sexet inte var så erektions- och samlagscentrerat.
    Anyone can hate. It costs to love.
  • Ons 24 feb 14:36 #20
    New Dawn skrev 2021-02-24 12:14:28 följande:
    Just detta, känns ju så motbjudande. När/om man känner att mannens sexlust mest grundar sig på en allmän lust. Liksom att man egentligen har väldigt lite med det att göra. Det kan ju vara så att mannen ibland lika gärna (eller änu hellre) velat ha sex med någon annan (läs någon annan kvinnokropp)
    Jag kan förstå att känslan inte är helt bra.

    Men det är lite mer komplicerat än så. Förutom att en man får sitt sexbehov tillfredsställt handlar det för mannen mycket om bekräftelse - man vill känna sig bekräftad av sin partner. För dom flesta män är det väldigt viktigt att känna att man fyller sin partners behov och att man är "efterlängtad" som sexpartner.
    Det handlar inte alls bara om att få sitt sexbehov tillfredsställt. Det är därför sexbristen kan knäcka en man rent psykiskt och få honom att må väldigt dåligt.

Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll