Elakt att tjata på man om sterilisering?

Vi är snart 40 och har bestämt att inte skaffa fler barn, har 3 redan. Jag är efter en hormonbehandling i tonåren överkänslig mot hormoner, har trots detta testat det mesta i hormonväg när det gäller preventivmedel, har även testat kopparspiral men fick en infektion, har nu testat igen med kopparspiral.

Vi har pratat om att mannen ska sterilisera sig men nu när det väl gäller så vågar han typ inte, har inte fått nån förklaring mer än att det känns läskigt, och det kan det såklart göra.

Jag tycker han ändå kan göra det, han vill ju inte få fler barn och ingreppet är ju mindre för en man än en kvinna.

Mina argument är ju att jag i flera år kämpat med preventivmedel, fött tre barn med allt vad det innebär.

Fattar såklart att jag inte kan tvinga honom men är det taskigt att jag tar upp diskussion om igen.

Intressant att höra vad ni tycker, och om ni är man el kvinna.

Jag tycker ju ändå på nåt sätt att jag har fått utstå mycket och att han kunde göra detta. Jag har ju fött tre barn, detta ingreppet är ju inget jämfört med det.

Du skriver att det är ett val kvinnor gör att ta preventivmedel, men jag frågar vilka val vi egentligen haft att kunna välja bort detta när vi gått in i stadiga relationer? Finns det något par som kört kondom i 10 år? Finns det någon relation där kvinnan sluppit tjata på mannen att trä på gummi? Hur många trådar finns inte på FL där mannen fått totala panik och ren dödsångest när han sprutat i kvinna och hon blivit gravid (samtidigt som hon påtalat risken och varit ärlig?

Med tjata menar jag att jag tar upp diskussionen igen för att jag inte anser att jag fått ett svar, han har inte sagt att vägrar göra det, han har mest sagt att det känns läskigt

Jag tycker vi är två om det, och då blir det ju i slutändan jag som måste göra abort om jag skulle bli gravid, vilket ju kan hända som du skriver, och jag vill inte hamna där.

Jag förstår nu att det kanske var dumt att använda ordet tjata men det handlar ju om att ta upp en sak fler gånger för att få ett slutgiltigt svar jag inte fått och ja då känns det som jag tjatar.

Det kan ju låta som en enkel sak att bara säga det till mannen att han får ta ansvar och använda kondom. Men då kanske man helt bortser från sina egna behov. Sex ska vara både skönt och på ett sätt man vill ha det och då kan ju kondom vara negativt för en själv. Man kan ju tycka att man ska slippa ha kondom efter lång tid ihop och barn osv. Kondom behöver därför inte ens vara ett vettigt alternativ. Det är ju detta som är så svårt. Ibland finns bara dåliga alternativ (kondom resten av fertila livet, hormoner man inte vill ta, avbrutet och ständig rädsla för graviditet, sterilisering av kvinnan som är stort ingrepp, avstå sex eller då motvillig sterilisering av mannen trots att det är snabbt smidigt och nästan riskfritt) men där man kan tycka att mannens sterilisering är det minst dåliga.

Vill du att han skall sterilisera sig och han är rädd för ingreppet kan du väl försöka locka med något istället för att tjata på honom?

Tex. Om du steriliserar dig får du "Något han vill ha eller göra" sedan. Kanske köpa nya högtalare, bestämma vart ni skall resa på semester (efter covid då) eller sätta på dig analt när han är läkt.

Liksom något positivt som han skulle vilja göra som belöning så att han tänker positivt och får mod till det.

Varför är inte fler upprörda över att det alltid är kvinnan som förväntas plåga sig själv genom olika preventivmedel? Alla preventivmedel utom kondom kan innebära biverkningar. Trots detta har ingen av de män jag eller mina vänner haft sex med propsat på kondom, utan tagit för givet att vi ska äta piller som ger biverkningar, så att mannen slipper. Var är mannens del i det hela? Hur kan män lämna över ansvaret för skydd på kvinnan så ofta?