... när er bästa vän skaffar partner ni avskyr...

Nu har både min sambo och jag ågren över detta. För det första fattar vi inte hur fasen detta kunde hända och undrar hur vilsen vår vän är, för att ens bli ihop med en sådan kvinna. För det andra inser vi båda, att så länge hon är kvar är det godnatt och adjöss till de trevligheter och avslappnade umgängen vi brukar ha. Men ingen av oss vill ju säga till honom att han är ihop med fel person, för man vill ju inte försöka styra andras kärleksliv.

Jag får klåda över tanken på påtvingade middagskvällar - som vi kommer känna oss tvingade till för att vi tycker om vår vän - där vi sitter under krystad stämning och försöker få ett samtal att flyta... Jag är så djäkla dålig på att hyckla också, tycker jag direkt illa om någon har jag svårt att flina upp mig. Tycker jag bara att någon verkar snäll men trist är det lugnt med kallpratet - men i detta fall är hon ju både trist och lite obehaglig i sin fientlighet.

Vad tusan gör man? Bara att invänta och hoppas på att han gör slut? Men vad gör man tills dess?