Moraliskt rätt eller fel?
Så här är det, när någon dör görs bouppteckning och efterlevande maka/make ärver, finns det särkulls barn får dom ut sin del på en gång, gemensamma barn får vänta tills bägge föräldrarna är borta.
Finns det inga barn när bägge dör ärver barnbarn om det finns, alltså i nedåtstigande led.
Har man aldrig fått några barn ärver föräldrar om dom finns i livet annars syskon.
Är även syskonen avlidna ärver syskonbarnen dvs du. Har du inga syskon? Finns det andra syskonbarn? dvs kusiner till dig?
Om inte testamente finns ska ni i så fall dela lika.
Men det bara barn och barnbarn man inte kan välja bort arv för men kan skriva att dom bara ska sin arvslott dvs hälften av sin del.
Annars kan man skriva testamente och välja själv vem man vill ska ärva en.
Så du skulle ärva din släkting även utan testamente men släktingen kan alltså skriva testamente och ge sitt arv enbart till dig om du har t ex kusiner.
Däremot kan inte din släkting testamentera bort sin mans del, hon får fritt spendera pengar osv, sälja hus och leva upp pengarna men finns det tillgångar kvar kan dom ha rätt till hans del av kvarlåtenskapen speciellt om tavlorna så uppenbart var hans.
Både du och dom kan ta kontakt med jurist för att lösa detta.
Utan testamente har dom och du arvsrätt som syskonbarn det är som sagt inte säkert att hon får ge bort tavlorna till dig, hon kan som sagt testamentera bort sin del och inte hans.
Det bästa är som sagt att låta jurist se över detta.