• Anonym (???)

    Moraliskt rätt eller fel?

    En släkting till mig har gått bort. Hon hade inga barn och hennes man gick bort för över tio år sedan. Jag kallar dem nedan för Beda och Edvin för enkelhetens skull. 

    Jag är den närmsta släktingen (brorsdotter till henne) och båda mina föräldrar har också gått bort, jag är ensambarn. 

    Jag tror inte jag har någon direkt arvsrätt, det har jag inte kollat upp, men jag har ärvt allt enligt testamente det finns skriftligt, bevittnat och klart helt enligt konstens alla regler., 

    Det jag har fått i förtid är en samling tavlor i samband med att jag köpte en egen lgh. Beda sålde i samma veva sin villa och flyttade till en liten lgh mer anpassad för en äldre person. Där fanns inte plats för dessa, ganska stora tavlor. 

    Tavlorna är var för sig kanske värda en 5-10 000 kr st, men det är 8 st. 
    Nu när hon har dött har släktingar till hennes man hört av sig och ifrågasatt varför jag har dessa tavlor, de borde ingå i bouppteckningen tycker de. De bestrider också att jag ensam ska ärva hennes pengar då de menar att huset som hon sålde med en rätt stor vinst köptes av henne och Edvin gemensamt. 


    De två som hört av sig om detta är brorsbarn till Edvin så vi är lika nära i släktskap på så vis, men Edvin har som sagt varit avliden i många år. De hävdar att tavlorna är av sentimentalt värde för dem då Edvin och deras pappa samlade gemensamt. Edvin och deras pappa köpte varsin tavla av samma konstnär under många år och det finns fler än dessa 8 tavlor som jag har fått, men dessa är troligen de mest värdefulla om man ser till pengavärdet. 

    Jag har erbjudit dem att komma till Bedas lgh och titta om de vill ha någon minnessak och det var då de först ifrågasatte detta med tavlorna. Jag sa som det var och fick sura miner tillbaka. De valde dock varsin annan tavla som de ska få efter bouppteckningen. 


    Nu har jag fått ett brev där det står att de kontaktat advokat för att få ut sin rätt (vad jag vet som sagt har varken de eller jag någon rätt att ärva) och för att se till så att jag återlämnar tavlorna så de kan ingå i bouppteckningen. 


    Jag har inte för avsikt att lämna tillbaka tavlorna som jag har enskilt gåvobrev på men samtidigt gnager det lite i mig, är det moraliskt rätta att faktiskt återlämna tavlorna? Oavsett lär de ju mest troligt hamna hos mig iaf då jag har ärvt allt efter Beda, men jag tror att de isf har för avsikt att vilja välja någon av dem istället för de tavlorna de redan valt. 


     

  • Svar på tråden Moraliskt rätt eller fel?
  • Anonym (???)
    Anonym (Ina) skrev 2021-02-26 18:10:55 följande:

    Hur såg bouppteckningen efter Edvin ut? Hade han testamenterat sin kvarlåtenskap till Beda eller ärvde hon enbart för att hon var hans fru?

    Om inget testamente finns efter honom kan hans brorsbarn ha rätt till arv efter honom när Beda nu är död, och kan de bevisa att Edvin köpt tavlorna som Beda givit bort kan det hända att de får rätt i att de skall återföras till dödsboet. Kolla med din advokat, 


    De skrev testamente dem emellan, så Edvin testamenterade allt sitt till henne och vice versa. Detta för att inte Edvins bror eller syster skulle kunna göra anspråk på något. Brodern tror jag inte Edvin såg någon direkt fara i att han skulle kräva något, men systern var lite eljest... 

    Hon plockade tex med sig saker från föräldrahemmet när deras föräldrar blev gamla och inte riktigt hade koll. De hade inte några dyra saker direkt, men ändå. Hon fick aldrig några barn och dog för 20-25 år sen eller så. Men testamentet mellan Beda och Edvin blev kvar. 

  • Anonym (Falabella)

    Jag hade sett det så att om den döda ville att jag skulle ha en viss sak så ska ingen annan komma och sätta sig över det. Hade personen velat att dessa släktingar skulle ha tavlorna så hade den väl haft dem kvar i boet?

  • FuckGoggleAskMe
    Anonym (???) skrev 2021-02-26 18:20:48 följande:

    De skrev testamente dem emellan, så Edvin testamenterade allt sitt till henne och vice versa. Detta för att inte Edvins bror eller syster skulle kunna göra anspråk på något. Brodern tror jag inte Edvin såg någon direkt fara i att han skulle kräva något, men systern var lite eljest... 

    Hon plockade tex med sig saker från föräldrahemmet när deras föräldrar blev gamla och inte riktigt hade koll. De hade inte några dyra saker direkt, men ändå. Hon fick aldrig några barn och dog för 20-25 år sen eller så. Men testamentet mellan Beda och Edvin blev kvar. 


    Om det i det inbördes testamentet står - med full äganderätt - kan sedan Beda testamentera bort allt hon har till dig.

    Om det står - med fri förfoganderätt - kan inte Beda testamentera bort det hon fått efter Edvin, utan hans del (i normalfallet 50% av allt hon hade när hon dog) tillfaller då Edvins syskonbarn. Hennes del tillfaller dig, enligt testamentet. 
    Vad som händer med tavlorna får din advokat klura ut.  
  • Anonym (???)
    FuckGoggleAskMe skrev 2021-02-26 18:57:48 följande:
    Om det i det inbördes testamentet står - med full äganderätt - kan sedan Beda testamentera bort allt hon har till dig.

    Om det står - med fri förfoganderätt - kan inte Beda testamentera bort det hon fått efter Edvin, utan hans del (i normalfallet 50% av allt hon hade när hon dog) tillfaller då Edvins syskonbarn. Hennes del tillfaller dig, enligt testamentet. 
    Vad som händer med tavlorna får din advokat klura ut.  
    Kollade nu, med full äganderätt står det. 
  • Anonym (Mi)

    Men då så, finns det två testamenten, ett mellan Edvin och Beda där det står att dom ärver varandra med full äganderätt och sen ett där Beda testamenterar allt till dig har inte Edvins släktingar någon rätt till arv.

  • FuckGoggleAskMe
    Anonym (Mi) skrev 2021-02-26 19:59:40 följande:

    Men då så, finns det två testamenten, ett mellan Edvin och Beda där det står att dom ärver varandra med full äganderätt och sen ett där Beda testamenterar allt till dig har inte Edvins släktingar någon rätt till arv.


    Precis, case closed. Du ärver allt, och gåvan av tavlor kan inte ifrågasättas. 

    Om du sedan vill vara snäll och ge dem en tavla eller något annat, ok, men känn dig inte pressad till detta, gör det bara om det känns rätt för dig. 
    Kanske hade de anledning att tro att Edvin skulle dö först, och ville därför ge Beda möjligheten att testamentera allt till sina släktingar - det inbördes testamentet var ju ett medvetet val från deras sida och det ska respekteras. 
  • Anonym (???)
    FuckGoggleAskMe skrev 2021-02-26 20:42:24 följande:
    Precis, case closed. Du ärver allt, och gåvan av tavlor kan inte ifrågasättas. 

    Om du sedan vill vara snäll och ge dem en tavla eller något annat, ok, men känn dig inte pressad till detta, gör det bara om det känns rätt för dig. 
    Kanske hade de anledning att tro att Edvin skulle dö först, och ville därför ge Beda möjligheten att testamentera allt till sina släktingar - det inbördes testamentet var ju ett medvetet val från deras sida och det ska respekteras. 

    Det var nog mest för att OM Edvin skulle dö först så skulle inte hans syster kunna komma med anspråk. 

  • Anonym (Kvinna)

    Jag ser fortfarande att du har rätt.

    För ett tag sedan var en liknande situation i min släkt som jag däremot tänkte tvärt om. Beda och Edvin levde ett långt liv tillsammans, med Beda blev sjuk och avled ganska ung. Beda hade handarbete som intresse broderade och stickade många saker som hade tagit väldigt lång tid. Beda hade också sparat många saker från tidigare generationer.  Edvin var pigg och bodde kvar i deras hus/fritidshus i många år efter Bedas död. Edvin blev gammal och huset/fritidshuset blev för mycket. Edvin frågade sitt och Bedas två barn Alfa och Cesar, vill ni köpa mitt hem? Alfa sa nej, jag har redan ett hus. Cesar sa ja, jag har bara en lägenhet. Cesar köpte huset och allt innehåll billigt. 

    Edvin flyttade in till ett boende nära Alfa, Alfa och Cesars barnbarn besökte Edvin, speciellt var Alfa där ofta pga närheten, Cesars barn hade längre resväg än Alfa. Alfas barn  och Cesar besökte inte Edvin även då de hade lika långt att åka som Cesars barn. 

    Edvin dog efter en tids sjukdom där bara Alfa var med till slutet. Efter döden så visade det sig att Cesar hade sålt Beda och Edvins hud/fritidshus då Cesar tröttnat på det. Cesar hade berättat det för sina barn som räddat några av Edvins och Bedas saker, men Alfa visste ingenting. Resten av Beda och Edvins saker hade försvunnit i flytten/försäljningen. Alfa blev ledsen och började försökte samla ihop Bedas handarbete och Edvins saker, de som fanns kvar. De flesta saker har inget större värde då det är handarbeten. 

  • Anonym (???)
    Anonym (Kvinna) skrev 2021-02-27 01:23:45 följande:

    Jag ser fortfarande att du har rätt.

    För ett tag sedan var en liknande situation i min släkt som jag däremot tänkte tvärt om. Beda och Edvin levde ett långt liv tillsammans, med Beda blev sjuk och avled ganska ung. Beda hade handarbete som intresse broderade och stickade många saker som hade tagit väldigt lång tid. Beda hade också sparat många saker från tidigare generationer.  Edvin var pigg och bodde kvar i deras hus/fritidshus i många år efter Bedas död. Edvin blev gammal och huset/fritidshuset blev för mycket. Edvin frågade sitt och Bedas två barn Alfa och Cesar, vill ni köpa mitt hem? Alfa sa nej, jag har redan ett hus. Cesar sa ja, jag har bara en lägenhet. Cesar köpte huset och allt innehåll billigt. 

    Edvin flyttade in till ett boende nära Alfa, Alfa och Cesars barnbarn besökte Edvin, speciellt var Alfa där ofta pga närheten, Cesars barn hade längre resväg än Alfa. Alfas barn  och Cesar besökte inte Edvin även då de hade lika långt att åka som Cesars barn. 

    Edvin dog efter en tids sjukdom där bara Alfa var med till slutet. Efter döden så visade det sig att Cesar hade sålt Beda och Edvins hud/fritidshus då Cesar tröttnat på det. Cesar hade berättat det för sina barn som räddat några av Edvins och Bedas saker, men Alfa visste ingenting. Resten av Beda och Edvins saker hade försvunnit i flytten/försäljningen. Alfa blev ledsen och började försökte samla ihop Bedas handarbete och Edvins saker, de som fanns kvar. De flesta saker har inget större värde då det är handarbeten. 


    Ja, där kan ju jag tycka att Ceasar borde ha frågat Alfa om hon ville ha några minnessaker innan försäljning, Det var av den anledningen jag frågade de här personerna om de ville  komma och kolla innan. De får gärna ta fler tavlor, eller andra saker med om de vill, Fast nu känns det inte så kul att erbjuda dem längre, men sagt är sagt. De har som jag skrev valt varsin tavla men som jag uppfattar det ville de ha några andra tavlor, någon av dem som jag redan har fått. De är mer värda i pengar tror jag, jag har inte låtit värdera några av de som hänger kvar. 


    Jag upplever att de vill ha den dyraste, för att sälja inte för affektionsvärdets skull. Men jag kan som jag skrev ovan ha fel, men det var det intrycket jag fick. 


    De kommer att få ta de tavlor de valde innan, om de fortfarande vill ha dem. ar inte bestämt om de ska få välja nåt mer, om de vill. Kanske gör jag så att jag tar det jag vill ha och låter dem välja efteråt isf och säljer, ger bort etc efter det. 

  • Anonym (Snäckan)

    Har hon gett dig tavlorna när hon levde är det ju inte med i någon bouppteckning utan räknas som gåva.

    Du skriver först också att du fått allt i testamente. Då har väll dessa människor ingen rätt alls?

  • Anonym (J)

    De vill väl bara skrämmas när de påstår att de har kontaktat jurist. Snikna jävlar. OM en jurist hör av sig så hänvisa hen till din jurist.

Svar på tråden Moraliskt rätt eller fel?