Vem tog större delen av föräldraledigheten?

Jag tog 100% av de dagar som gick att utnyttja.

För att jag ville det.

Jag tog 100 % av de dagar vi fick och som inte kan överlåtas, för att vi båda vill ha det så av många orsaker. 

En lång historia egentligen! Men första tiden faller sig så klart naturligt pga amning osv, pappan var ändå hemma hela första året av andra orsaker så vi var tillsammans alla tre. Men förutom det ekonomi (maken tjänar gräsligt mycket mer än mig), han kan inte vara borta från sitt jobb på samma sätt och mitt eget jobb är extremt stressigt och jag trivs inte riktigt där. Så det fanns liksom ingen orsak alls att vi skulle fördela det annorlunda. Vi såg ändå till att barnet fick ordentligt med pappatid så mycket som möjligt. Så både praktiska och emotionella orsaker egentligen.

Han gav mig de dagar man kunde ge bort, vi ansåg båda att det bästa var att jag var hemma.

Fast detta var innan det blev vanligt att dela 50/50 eller iaf någorlunga jämnt.

Jag var hemma i drygt 1 år med vårt barn.

Började jobba i januari när hon var 13 månader. Min mamma är dag-mormor (eget initiativ, hon ville och vi sa ok) Tanken är sedan att min sambo sen ska vara f.ledig 1 dag i veckan, han ligger borta mån-tor så då ska han vara f.ledig torsdagar. Jag jobbar 80% och är alltid ledig fredagar så vi gör så för att helt enkelt få mer tid med varandra och ha det bra ekonomiskt.

Han är platschef på ett byggföretag så det fanns ingen möjlighet för honom att vara f.ledig tidigare då dom hade påbörjat ett nytt projekt som var väldigt krävande. Men oavsett så hade jag ändå velat vara hemma den tiden som jag var hemma.

Jag såklart. Jag tog ut totalt 3 år för våra två barn, han 3 månader. Vilket jag inte är glad för. Anser att jag borde varit hemma 2 år och han 2 år.

Men så blev det inte.

Ska tilläggas att jag har högre lön och befattning. Men det fuuuuuunkade helt enkelt inte med hans nya kontorsjobb (men tydligen inga problem på mitt nya kontorsjobb).

Så bitter på detta eftersom han fick en ganska saftig uppförsbacke med sonen han inte var ledig med. Inte allas samma relation som med första sonen. Så han har verkligen fått kämpa där. Men är en jättebra pappa.

Jag tog allt utom två månader. Anledningen är att det var bäst så. Jag ville, pappan ville inte.

Säkraste sättet att hålla liv i barnet dessutom då pappan visade sig vara helt kass.

Väldigt önskad. Vad får dig att tro något annat?

Jo barnet var planerat. Kontakten mellan dem idag är sporadisk. Han blev kränkt när jag slängde ut honom tyckte då att detta hängde ihop med vilken relation han borde ha med barnet.

Kass förälder som sagt.

Jag och min sambo var helt överens när vi planerade barn. Han var tydlig med att han inte ville vara hemma på heltid en sammanhängande längre period så vi gjorde som så att jag behöll ensam vårdnad och fick alla dagar. Var hemma 16 månader heltid innan sonen började förskola. Däremot är min sambo oftast den som hämtar och lämnar på förskola och går på olika bvc tider etc. Han tar också all VAB och alla stängningsdagar på förskolan. Jag har inte haft en enda vabdag. Min sambo är en väldigt bra och närvarande pappa men skulle inte må bra psykiskt av att vara hemma på samma sätt som jag var under föräldraledigheten. Tycker det var bra att han talade om hur han kände innan och alla människor är olika. Gäller både kvinnor och män. Det finns kvinnor som inte alls mår bra under föräldraledigheten också. Jag älskade att vara hemma med sonen och hade ingen känsla av instängdhet och rastlöshet. Idag har vi gemensam vårdnad.

Varför påstår du att han inte ville/vill tillbringa tid med sitt barn bara för att han var tvungen att jobba?

En man i min närhet sa mycket tydligts att med barn nr 2 kommer han bara vara hemma en mindre tid för det är så ostimulerande.

Hahah ... öh ja? Vem tycker det är stimulerande för det egna jaget att jollra, bada, mata, torka bajs, trösta och sjunga banvallarna? Mysigt och härligt ja, men stimulerande nej! Och det ska ju heller inte vara det. Det ska vara stimulerande för BARNET.

Alltså...

De mammor som tar större delen av föräldraledigheten och gör sig beroende av sin man är samma kvinnor som några år senare skapar paniktrådar om att de är trötta på sitt SKITLIV men saknar ekonomiska möjlighet att separera. Samma kvinnor får också ett dystert pensionsbesked i sin brevlåda då deras totala inkomst sett över livet är kraftigt nedsatt jämfört med snittet.

Jag, för att jag ville det. Innan vi fick barn ville vi tvärtom dela 50/50. Vi tänkte också bara 6 månader var. Direkt när jag höll honom i mina armar kände jag att jag ville vara hemma tills hans blev 6. Tyvärr kunde jag inte det men jag var hemma i 2 år och min man 3 månader. Vi ska snart få syskon och jag ska vara hemma 2 år först igen och sedan min man några månader till. Jag älskar att vara hemma med mitt barn, det ger så himla mycket. Inte ett dugg stressigt eller jobbigt heller när man inte också ska göra andra saker.