Var går gränsen för vad som är okej att skaffa till hemmet?

Feministiska värderingar skulle nog vara en gräns där jag satte ner foten.

det är vad jag tycker och känner och inte vill ha i mitt hem, jag tycker det är makabert och obehagligt, och jag måste inte alls läsa på något om det innan jag uttalar mig i en tråd som frågar vad jag accepterar i mitt hem. Även en uppstoppad människa skulle jag tycka var lika äckligt även om det är taxidermerat på rätt sätt och välskött

Vad är det makabra? Om det är makabert är det dåligt utfört. En bra utförd taxidermi så ser djuret nästan levande ut. Har flera fåglar, ekorre, råtta, sork,  hjorthuvud och flera hornprydnader som passerat genom släkten mer än 100 år. Hade gärna adderat lite större djur, men bor i lght tyvärr så mycket är magasinerat.

Har du vart på ett naturhistoriskt museum någon gång? Är det makabert tycker du?

Har du samma inställning vad gäller scrimshaw? Omg obehagligt där med?

Man ska ju inte behöva argumentera (annat än möjligen med den man bor i) för vad man inte vill ha i sitt hem.

Jag tycker också uppstoppade djur är makabra. Detta tycker jag även om skyltdockor och prydnadsföremål med "avhuggna" händer i porslin - typ en tvålkopp eller ljusstake.

Och gillar inte när man har ord på väggarna som "carpe diem" eller vilket ord som helst medan jag tycker böcker i en bokhylla går bra. Som tur är detta inget min man vill ha. Annars hade jag väl fått argumentera.

Det är väl tur att vi alla är olika och tycker olika om saker.

PS. Jag tycker det är lite makabert med alla uppstoppade djur på naturhistoriska. Skulle inte vilja ha dem hemma!

Sorry men gillar inte när det hackas på min hobby och intresse. Förhoppningsvis mitt yrke i framtiden men det är lite ur tiden idag tyvärr. Jag gillar det och ber om ursäkt för överreaktionen. Ni gillar naturligtvis det ni vill och jag har ingen rätt att döma det.

Tror män är lite mer ok med såna saker så tur att jag mestadels dejtar män. Har fått kritik av andra kvinnor tidigare och ofta känt att jag behövt försvara mig mot just den typen av argument...att det skulle vara makabert osv. Tror även jag döms hårdare pga mitt kön med detta. Mer ok om jag hade vart en äldre man.

Jag tycker det är makabert med död.

Museum har jag varit på och det kunde ge obehag att se där med, särskilt spetsade fjärilar. Och jag skulle inte vilja bo där heller.

Scrimshaw var jag tvungen att googla för det visste jag inte vad det var. Hantverket är säkert fantastiskt, men inget jag vill ha heller hemma direkt. Men ett helt djur uppstoppat upplever jag som värre. Och det faller mig inte alls i smaken med den typen av inredning, rent estetiskt heller.

Ser nu att du skrev ett till inlägg om att du brukar bli påhoppad om detta. Och det var tråkigt om du blev ledsen eller nåt av det jag skrev. Men det är skillnad på att svara när man blir tillfrågad om ens åsikt eller att angripa och döma någon tycker jag. Jag skulle aldrig kommentera något om dina uppstoppade djur om jag kom hem till dig, om du inte ställde en rak fråga om vad jag tyckte.

Det låter som en intressant hobby och yrke. Jag skulle aldrig kritisera ditt yrkesval eller hem på något negativt sätt. Det kan vara fascinerande att komma hem till någon som har det på ett helt annat sätt även om man inte själv vill ha något som "tittar på en" i sitt hem när man sover eller tittar på tv. Jag har säkert något hemma som du inte skulle valt i ditt hem.

Jag är helt övertygad om att du inte är äcklig på något sätt.

Vi kollar av med varandra allting som inte är tillfälligt. En bukett blommor och även ettåriga blommor till trädgården kan vi köpa själva. Även typ en tomte eller kyckling som man har framme tillfälligt. Men annars allt från handdukar till krukväxter kollar vi av med den andre.

Min sons rum planerar jag och sonen tillsammans utan sambon. Vi kollade av lite när vi tapetserade om så att det var ok men det är sonen som bestämmer.

Själva yrket, preparationen kan vara lite äcklig men det är som ett konstverk när den skall stoppas upp... djuret är ihåligt och det gäller att fylla så det ser verkligt ut. Är ganska dålig på det själv (Har gjort det få gånger och aldrig själv) men skulle vilja lära mig och även om jag inte skulle ha rätt handlag så hade jag gärna jobbat med att sälja taxidermidjur. 

Jag har köpt ny diskmaskin och micro utan att stämma av med min man först. Det var dock under en pågående köksrenovering och jag "passade på" när bra erbjudanden dök upp, men det var inte bestämt sen innan att just dessa saker skulle bytas ut.

Mannen å sin sida har införskaffat ny dammsugare och ockuperat hela förrådet med en ny båtmotor utan att kolla med mig först. Jag blev inte arg. Om han skulle komma hemdragandes med en soffa skulle jag nog bli sur. Eller påbörja något större renoveringsprojekt på eget bevåg, typ golvbyte. Eller börja måla om lägenheten utan att fråga mig först..

När jag var 14 tror jag det var, så fick jag för mig att jag skulle måla om mitt rum. Ledsnade efter inte ens halva, hade slarvat och inte lagt ut plast överallt eller tejpat lister så det var färgfläckar överallt. Hade dessutom köpt oljefärg och inte vattenbaserad så det stank rejält. Pappa var inte särskilt glad när han målade klart:)

Vi kollar nog allt som ska stå framme, undantaget krukväxter, julpynt och typ mycket små tavlor. Man får alltid lägga in veto.

I början av vår relation kunde min man komma hemsläpande med allt möjligt och bli riktigt

sur om jag inte ville ha det framme, men tack och lov har vi en bättre arbetsgång nu

Helt OT och sorry för trådkapningen, men jag vill bara säga att jag blev jätteglad över att se att det finns hopp för yrket! Heja dig som för traditionen vidare!

Husdjur är väl det första jag tänker på.
Min sambo har lika stort intresse av hur hemmet ser ut, så gardiner, mattor, tavlor och sådant pratar vi om innan. 

Soffan valde vi ut tillsammans, likaså lampor. Kuddar, dukar och plädar inget som vi pratar om. Prydnadssaker köper vi sällan (förutom någon ljusstake eller liknande). Så det mesta som ska köpas pratar vi om innan, just för att vi båda ska bo i hemmet och lika stort intresse.
Däremot hushållsutrustning är det jag som köper.

Jag har också lite svårt för taxidermi, men mycket pga av en kompis ex som var väldigt intresserad av det. Hon var väldigt udda generellt och gillade att måla groteska kroppar/djur + att hon samlade på roadkill som hon stoppade upp (eller bara kollade på, vem vet). Jag blev ärligt talat väldigt glad när dom två gjorde slut.

Jag kan inte ens räkna gångerna något som andas har tagits hem utan att jag vet det innan eller som jag gjort det själv. Vi hjälper hemlösa djur i min familj så många djur har bott hos oss. Jag uppskattar om man säger till innan så inte alla möbler plötsligt är utplockade i köket eller sovrummet. Särskilt om ingen är hemma så man bara ser röran och själv får upptäcka vad och hur många djur det är.

I övrigt tycker jag det beror mest på plats. Där jag bodde förut kunde man ha tusen kaffebryggare i köket utan att det spelade någon roll.

Sen har jag upptäckt att man måste tänka på det här som kompis också. En väninna till mig ville jättegärna ha ett fotbad men sambon hade sagt nej pga platsbrist, det visste inte jag så gissa vad jag köpte i julklapp till henne.