Jag hatar mitt jobb (obs! inte mina kollegor). Jag hatar varje minut av det! Och jag önskar att jag hade mod/vågade säga upp mig.
Finns det fler på FL som känner likadant - en stark motvilja att gå till sitt jobb och i så fall varför? Stannar ni kvar och sliter på eller tänker ni göra något åt situationen?
Jag gick och la mig varje kväll med ångest och vaknade upp med ångest, inför att gå till jobbet. Fick mycket beröm och ökat ansvar men kände aldrig att jag kunde/räckte till och fick stora stresspåslag och kände att stödet från ledningen uteblev. Kan inte säga att jag "hatade" mitt jobb, men mitt jobb höll på att knäcka mig.
Till slut valde jag att säga upp mig, mitt i brinnande Coronapandemi. Utan nytt jobb... Det fanns parametrar som gjorde att en sjukskrivning inte var möjlig utan att förlora någonting jag tycker mycket om.
Efter ca en månads arbetslöshet fick jag ett nytt jobb. Samma grundtyp men med betydligt mindre ansvar och lägre tempo. Har ingen ångest längre och känner att jag hinner med och kan göra ett bra jobb. Gick dessutom upp lite i lön.
Jag hade också sökt många jobb innan jag sa upp mig, men bara kommit på ett fåtal intervjuer och kände varje gång att det inte var rätt för att förändra min situation. Jag hade förberett mig inför längre arbetslöshet och sparat undan 6 mån lön. Men hade nog inte mått så bra som långtidsarbetslös heller, så det är ingenting jag direkt rekommenderar någon att göra.
Jag gick och la mig varje kväll med ångest och vaknade upp med ångest, inför att gå till jobbet. Fick mycket beröm och ökat ansvar men kände aldrig att jag kunde/räckte till och fick stora stresspåslag och kände att stödet från ledningen uteblev. Kan inte säga att jag "hatade" mitt jobb, men mitt jobb höll på att knäcka mig.
Till slut valde jag att säga upp mig, mitt i brinnande Coronapandemi. Utan nytt jobb... Det fanns parametrar som gjorde att en sjukskrivning inte var möjlig utan att förlora någonting jag tycker mycket om.
Efter ca en månads arbetslöshet fick jag ett nytt jobb. Samma grundtyp men med betydligt mindre ansvar och lägre tempo. Har ingen ångest längre och känner att jag hinner med och kan göra ett bra jobb. Gick dessutom upp lite i lön.
Jag hade också sökt många jobb innan jag sa upp mig, men bara kommit på ett fåtal intervjuer och kände varje gång att det inte var rätt för att förändra min situation. Jag hade förberett mig inför längre arbetslöshet och sparat undan 6 mån lön. Men hade nog inte mått så bra som långtidsarbetslös heller, så det är ingenting jag direkt rekommenderar någon att göra.
Ja. Jag har varit tvungen att ta ett jobb med låg lön som jag är överkvalificerad för, och jag mår illa varje morgon.
Avskyr att stiga upp varje morgon för att arbeta för att andra ska som inte arbetar ska få pengar.
Avskyr att stiga upp varje morgon för att arbeta för att andra ska som inte arbetar ska få pengar.
Ja. Jag har varit tvungen att ta ett jobb med låg lön som jag är överkvalificerad för, och jag mår illa varje morgon.
Får jag fråga om anledningen till varför blev du tvungen att ta ett underkvalificerat jobb?
Idag är en sån där dag då jag vill säga upp mig och skita i hur det går. Men i Pandemitid är det inte väl inte läge antar jag. Är 54 år och endast utbildad genom arbetserfarenhet inom kontorsservice är förmodligen inte attraktivt nuförtiden.
Idag är en sån där dag då jag vill säga upp mig och skita i hur det går. Men i Pandemitid är det inte väl inte läge antar jag. Är 54 år och endast utbildad genom arbetserfarenhet inom kontorsservice är förmodligen inte attraktivt nuförtiden.