Forum Allmän debatt - Känsliga rummet
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Hur fräscha och moderiktiga är ni?

    Lör 6 mar 01:22 Läst 0 gånger Totalt 157 svar
    Anonym (slav under modet)
    Visa endast
    Lör 6 mar 01:22

    Är det viktigt för er att se moderiktig ut och att hålla viss standardiserad fräschhet? Alltså viss frisyr som ser salongsfixad ut, hyfsat rätt färger och stil på kläder, moderna skor med rätt typ av klackar osv? Att ha en välsorterad garderob med mycket olika matchningar och plagg att välja mellan?

    Kräver ert jobb att ni ser modern ut tex?

    Du som svarar nej och inte bryr dig. Hur mår du om du tex hamnar i ett sällskap där alla är stylade och väldigt moderiktiga, kan du då känna dig bekväm trots allt med din bohemiska stil?

  • Lör 6 mar 06:12 #1
    Anonym (slav under modet) skrev 2021-03-06 01:22:58 följande:

    Är det viktigt för er att se moderiktig ut och att hålla viss standardiserad fräschhet? Alltså viss frisyr som ser salongsfixad ut, hyfsat rätt färger och stil på kläder, moderna skor med rätt typ av klackar osv? Att ha en välsorterad garderob med mycket olika matchningar och plagg att välja mellan?

    Kräver ert jobb att ni ser modern ut tex?

    Du som svarar nej och inte bryr dig. Hur mår du om du tex hamnar i ett sällskap där alla är stylade och väldigt moderiktiga, kan du då känna dig bekväm trots allt med din bohemiska stil?


    Nu är tanten gammal, men att vara slav under modet är ju inget nytt.

    Jag har aldrig rört mig i kretsar där mode har varit fokus, aldrig arbetat på en arbetsplats där det varit klädkod. Därmed inte sagt att jag är bohem eller omgiven av bohemer.

    Om jag hamnade i ett sällskap med folk som är slav under modet, så hade jag nog inte heller som ung, brytt mig.

    Misstänker att de flesta inte skulle bry sig i den situation du beskrev.

    De är nog mer bekväma med sig själv än du är
  • Lör 6 mar 06:29 #2

    Bör väl tillägga att klä sig rätt vid rätt situation har inget med modet att göra. Så en som är slav under modet kan vara helt fel klädd vid vissa situationer, men en bohem kan alltid vara rätt klädd i alla situationer.

    En bohem kan vara helt rätt klädd på en modegala eftersom modet idag inte är en stil utan väldigt brett.

  • Lör 6 mar 06:53 #3
    Anonym (slav under modet) skrev 2021-03-06 01:22:58 följande:

    Är det viktigt för er att se moderiktig ut och att hålla viss standardiserad fräschhet? Alltså viss frisyr som ser salongsfixad ut, hyfsat rätt färger och stil på kläder, moderna skor med rätt typ av klackar osv? Att ha en välsorterad garderob med mycket olika matchningar och plagg att välja mellan?

    Kräver ert jobb att ni ser modern ut tex?

    Du som svarar nej och inte bryr dig. Hur mår du om du tex hamnar i ett sällskap där alla är stylade och väldigt moderiktiga, kan du då känna dig bekväm trots allt med din bohemiska stil?


    Eftersom jag trivs med mig själv och min stil mår jag utmärkt oavsett hur omgivningen klär eller stylar sig. Brukar visserligen sällan hamna i sällskap där någon har salongsfixad frisyr och skulle sannolikt inte märka om någon hade fel klackar.
  • Lör 6 mar 06:54 #4
    sextiotalist skrev 2021-03-06 06:29:17 följande:

    Bör väl tillägga att klä sig rätt vid rätt situation har inget med modet att göra. Så en som är slav under modet kan vara helt fel klädd vid vissa situationer, men en bohem kan alltid vara rätt klädd i alla situationer.

    En bohem kan vara helt rätt klädd på en modegala eftersom modet idag inte är en stil utan väldigt brett.


    Håller med. Den som har hittat sig själv och sin stil är oftast inte obekväm någonstans.
  • Lör 6 mar 07:08 #5

    Jag är totalt ointresserad av mode och trender. Osäker på varför jag någonsin skulle hamna i ett sådant sällskap, men om det nu mot all förmodan ändå skulle hända så skulle jag sannolikt inte ens reflektera över klädseln och stilen. Varken min egen eller de andras.

  • Anonym (Viol)
    Visa endast
    Lör 6 mar 07:40 #6

    Mitt jobb kräver inte att jag ser stajlad och modern ut, men hel och ren. Jag jobbade i Sthlm ett tag och kände då behov av att köpa in lite prydligare kläder. På mitt jobb i mindre stad har många jeans + top eller bekväma (men ej mjukis!) byxor och t-shirt/skjorta. Men i Sthlm på en motsvarande arbetsplats hade de kavajbyxor och blus. Dräkt med kjol och kavaj etc. Jag kom aldrig upp i deras nivå men kände mig ändå alltid accepterad. Jag kände att jag ville steppa upp för att passa in. Men jag tror inte att de egentligen brydde sig.

    Många på mitt jobb har både praktiskt jobb där det krävs grova arbetskläder och skrivbordsjobb. Så vi har stor bredd på stilnivå, även på en och samma person. När det är varmt har min chef kortbyxor o t-shirt medan en annan håller fast vid kostymbyxor, skjorta och slips.

    De gånger jag har känt behov av att klä upp mig i jobbsammanhang har jag hållt fast vid min stil men gjort den mer städad. Snygga, nya, raka jeans istället för påsiga, välstruken blus istället för trikåtröja. Jag tar på ett matchande halsband och sätter upp håret lite snyggare än en hästsvans. Men det är min stil på uppsättningen, inte modetidningarnas.

    Jag jobbar både praktiskt och vid skrivbord. När jag träffar kunder är det nästan alltid snickarbyxor och jobbets t-shirt med logga som gäller. Det är skönt att ha ett legitimt skäl att ha sköna och lättskötta kläder.

    Skor är ett kapitel för sig. Med en lite krånglig kropp är bra skor A och O. Jag sätter så gott som alltid hälsa före snygghet. Men det gör att jag relativt ofta skäms över mina skor i sammanhang där man förväntas vara lite snyggare klädd. Jag har helt enkelt aldrig hittat något som funkar.

    Fräsch i bemärkelsen ren ser jag till att vara. Lukta svett? Nej tack! Men är det bara jag och närmsta kollegorna behöver inte håret vara nytvättat. Vi känner varandra väl och behöver inte göra oss till. Fräsch i bemärkelsen smink händer aldrig. Jag använder inte smink.

  • Lör 6 mar 07:56 #7
    Anonym (Viol) skrev 2021-03-06 07:40:38 följande:

    Mitt jobb kräver inte att jag ser stajlad och modern ut, men hel och ren. Jag jobbade i Sthlm ett tag och kände då behov av att köpa in lite prydligare kläder. På mitt jobb i mindre stad har många jeans + top eller bekväma (men ej mjukis!) byxor och t-shirt/skjorta. Men i Sthlm på en motsvarande arbetsplats hade de kavajbyxor och blus. Dräkt med kjol och kavaj etc. Jag kom aldrig upp i deras nivå men kände mig ändå alltid accepterad. Jag kände att jag ville steppa upp för att passa in. Men jag tror inte att de egentligen brydde sig.

    Många på mitt jobb har både praktiskt jobb där det krävs grova arbetskläder och skrivbordsjobb. Så vi har stor bredd på stilnivå, även på en och samma person. När det är varmt har min chef kortbyxor o t-shirt medan en annan håller fast vid kostymbyxor, skjorta och slips.

    De gånger jag har känt behov av att klä upp mig i jobbsammanhang har jag hållt fast vid min stil men gjort den mer städad. Snygga, nya, raka jeans istället för påsiga, välstruken blus istället för trikåtröja. Jag tar på ett matchande halsband och sätter upp håret lite snyggare än en hästsvans. Men det är min stil på uppsättningen, inte modetidningarnas.

    Jag jobbar både praktiskt och vid skrivbord. När jag träffar kunder är det nästan alltid snickarbyxor och jobbets t-shirt med logga som gäller. Det är skönt att ha ett legitimt skäl att ha sköna och lättskötta kläder.

    Skor är ett kapitel för sig. Med en lite krånglig kropp är bra skor A och O. Jag sätter så gott som alltid hälsa före snygghet. Men det gör att jag relativt ofta skäms över mina skor i sammanhang där man förväntas vara lite snyggare klädd. Jag har helt enkelt aldrig hittat något som funkar.

    Fräsch i bemärkelsen ren ser jag till att vara. Lukta svett? Nej tack! Men är det bara jag och närmsta kollegorna behöver inte håret vara nytvättat. Vi känner varandra väl och behöver inte göra oss till. Fräsch i bemärkelsen smink händer aldrig. Jag använder inte smink.


    Mina erfarenheter är tvärtom. På våra kontor i de större städerna är det mer avslappnad klädstil, men på kontoren på de mindre städerna är det lite mer uppstylat.

    Det gäller även vänner. Mina vänner på mindre orter klär sig mer formellt på arbetet än mina vänner i Stockholm.

    Själv har jag aldrig (inte heller när jag bodde i Stockholm) haft formell klädsel på arbetet förutom när vi har haft utländska leverantörskontakter eller varit på tjänsteresa utomlands.

    Jo, när jag träffar en kund första gången kan jag vara mer formell
  • Anonym (eee)
    Visa endast
    Lör 6 mar 08:04 #8 +2

    Fräsch är jag men inte så som du menar kanske. Jag är hel, ren, lite lagom sminkad men inte går jag till frisör så värst ofta (har väldigt långt hår). Följer inget mode direkt. Oftast bara svarta enkla långbyxor och olika toppar/tröjor till det. 

  • Lör 6 mar 08:29 #9

    Jobbade i sex år på revisionsbyrå med klädkod och det tog flera år efter jag hade slutat innan jag kunde gå till jobbet i jeans utan att känna mig fritidsklädd. Jag följer modet till viss del. Om något blir modernt som jag gillar så anammar jag det, men om det inte faller mig i smaken hoppar jag över. Så kallade momjeans som har varit inne varken passar eller trivs jag i, så det skulle jag inte köpa.

    Jag har oftast jeans och kavaj eller klänning på jobbet. Förr hade jag ofta högklackat men det har jag övergett.

    Lägger inte så mycket tid och pengar på hår och smink så jag är aldrig superfixad utan kör mer på hel och ren.

  • Anonym (tekni­ker)
    Visa endast
    Lör 6 mar 08:30 #10
    Anonym (Viol) skrev 2021-03-06 07:40:38 följande:

    Mitt jobb kräver inte att jag ser stajlad och modern ut, men hel och ren. Jag jobbade i Sthlm ett tag och kände då behov av att köpa in lite prydligare kläder. På mitt jobb i mindre stad har många jeans + top eller bekväma (men ej mjukis!) byxor och t-shirt/skjorta. Men i Sthlm på en motsvarande arbetsplats hade de kavajbyxor och blus. Dräkt med kjol och kavaj etc. Jag kom aldrig upp i deras nivå men kände mig ändå alltid accepterad. Jag kände att jag ville steppa upp för att passa in. Men jag tror inte att de egentligen brydde sig.

    Många på mitt jobb har både praktiskt jobb där det krävs grova arbetskläder och skrivbordsjobb. Så vi har stor bredd på stilnivå, även på en och samma person. När det är varmt har min chef kortbyxor o t-shirt medan en annan håller fast vid kostymbyxor, skjorta och slips.

    De gånger jag har känt behov av att klä upp mig i jobbsammanhang har jag hållt fast vid min stil men gjort den mer städad. Snygga, nya, raka jeans istället för påsiga, välstruken blus istället för trikåtröja. Jag tar på ett matchande halsband och sätter upp håret lite snyggare än en hästsvans. Men det är min stil på uppsättningen, inte modetidningarnas.

    Jag jobbar både praktiskt och vid skrivbord. När jag träffar kunder är det nästan alltid snickarbyxor och jobbets t-shirt med logga som gäller. Det är skönt att ha ett legitimt skäl att ha sköna och lättskötta kläder.

    Skor är ett kapitel för sig. Med en lite krånglig kropp är bra skor A och O. Jag sätter så gott som alltid hälsa före snygghet. Men det gör att jag relativt ofta skäms över mina skor i sammanhang där man förväntas vara lite snyggare klädd. Jag har helt enkelt aldrig hittat något som funkar.

    Fräsch i bemärkelsen ren ser jag till att vara. Lukta svett? Nej tack! Men är det bara jag och närmsta kollegorna behöver inte håret vara nytvättat. Vi känner varandra väl och behöver inte göra oss till. Fräsch i bemärkelsen smink händer aldrig. Jag använder inte smink.


    Det låter som jag ungefär. Vi tjatade till oss arbetskläder för nått år sen och sen dess går jag nästan alltid i dem. T-shirt och byxor (inte snickarbyxor men rejäla fickor) med företagets logga på. Jobbar med bara män och vi fick likadana kläder allihop utöver att mina byxor är dammodell.

    När folk är superstylade enligt senaste modet blir jag väl inte direkt obekväm men första tanken är lite att vi kanske inte har supermycket gemensamt. Att vara superstylad tar trots allt en del tid som jag hellre lägger på annat.
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll