Forum Spermiedonation - Svårt att få barn
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Några frågor ang Tesa, Pesa och spermiedonation

    Sön 14 mar 16:16 Läst 0 gånger Totalt 11 svar
    Visar endast inlägg av Cactus321 - Visa alla inlägg
    Sön 14 mar 16:16

    Fick nyligen reda på att sambon inte har några spermier. Det här kom självklart som en chock för oss och mitt sätt att bearbeta och processa det på är att läsa på så mycket som möjligt om det.

    Han kommer göra fler prov och utredningar men under tiden vill jag ta reda på mer. Av det jag läst hittills skulle jag inte bli förvånad om han skulle kunna vara drabbad av Klinefelters syndrom.

    Jag har redan nu när det börjat sjunka in lite förberett mig på att vi förmodligen kommer behöva använda oss av spermiedonation, även om jag såklart hoppas på att man hittar några spermier hos honom. Jag vill dock vara beredd på det värsta för att inte bli alltför besviken och adoption känns inte aktuellt.

    Nu har jag ett gäng frågor:

    Hur stora är egentligen oddsen att man hittar några spermier vid Tesa respektive Pesa?

    Samma fråga gällande Micro-tese?

    När har ni börjat diskutera spermiedonation och hur lång tid har det tagit för mannen att acceptera det?

    Hur lång tid kan man behöva vänta på en eventuell donation?

  • Mån 15 mar 06:39 #3
    Kallamakka skrev 2021-03-14 18:07:54 följande:

    Hej!

    Jag beklagar beskedet. Det är tufft att höra. Skönt att ni verkar kunna prata om det. Jag kan tipsa om tråden "avsaknad av spermier" här på familjeliv. Där finns mycket info om du orkar läsa. Även om alla inte är aktiva i försöken nu så finns det flera som svarar och du kan även läsa bakåt i tiden.

    Jag ska försöka svara på lite frågor:

    Hur stora är egentligen oddsen att man hittar några spermier vid Tesa respektive Pesa?

    Det är större odds att hitta spermier om värdena på din man är inom ramen för normalt, har jag förstått. Och om värdena inte är det så kan det vara mindre chans. Först kollar de testikeln och om inte det ger nåt så kollar de bitestikeln.

    Samma fråga gällande Micro-tese?

    Micro-tese kan också ge resultat men det är "sista" ingreppet att göra. Hur stora oddsen är vet jag tyvärr inte, skulle tro att oddsen krympt en del om inget kunnat hittats via pesa eller tesa.

    När har ni börjat diskutera spermiedonation och hur lång tid har det tagit för mannen att acceptera det?

    Vi diskuterade spermiedonation direkt när han fick beskedet att det andra spermieprovet visade noll, det var framförallt viktigt för mig att veta om han kunde acceptera och tänka sig donerade spermier. I vårt fall hittade de massor med spermier via testikeln.

    Hur lång tid kan man behöva vänta på en eventuell donation?

    Det vet jag inte, men när vi tittade för cirka tre år sedan så var det mellan 6-12 månader.

    Lycka till!


    Hej!

    Ja det är inte det roligaste att få reda på direkt. Tack snälla för alla tips och svar här! :)
  • Mån 15 mar 06:42 #4
    SvenOlsson skrev 2021-03-14 17:44:02 följande:

    Det är lätt att se tecken på Klinefelter med blotta ögat, men det är också lätt att diagnosticera genom DNA-test. Känner han sig öppen för att göra ett test?

    Väntetiderna skiftar beroende på region. T.ex har Region Skåne slutat utföra inseminationer med donerad sperma eftersom den tagit slut. En del väljer istället direkt donation från någon. Vilka alternativ ser du framför dig?


    Nej det är bara vad jag googlat mig fram till men de kanske gör såna tester vid nästa steg?

    Ok förstår. Allt är så nytt för oss så det har knappt sjunkit in än och vet därför inte än. Får fundera på det. Tack för ditt svar!
  • Mån 15 mar 06:42 #5
    SvenOlsson skrev 2021-03-14 17:44:02 följande:

    Det är lätt att se tecken på Klinefelter med blotta ögat, men det är också lätt att diagnosticera genom DNA-test. Känner han sig öppen för att göra ett test?

    Väntetiderna skiftar beroende på region. T.ex har Region Skåne slutat utföra inseminationer med donerad sperma eftersom den tagit slut. En del väljer istället direkt donation från någon. Vilka alternativ ser du framför dig?


    Nej det är bara vad jag googlat mig fram till men de kanske gör såna tester vid nästa steg?

    Ok förstår. Allt är så nytt för oss så det har knappt sjunkit in än och vet därför inte än. Får fundera på det. Tack för ditt svar!
  • Ons 17 mar 09:05 #9 +1
    Sutaren skrev 2021-03-17 00:56:51 följande:

    Det Sven skriver är inte sant eller åtminstone en stark överdrift. Många som har Klinefelter syndrom har inga synliga eller andra märkbara symtom mer än att spermaproduktionen oftast är väldig låg (obefintlig). Producerar man normala mängder testosteron får du en normal kroppsbyggnad och könsdrift. Det är också därför mörkertalet anses stort av hur vanligt detta symtom är. Försöker man inte skaffa barn av olika anledningar, kan ju vara att man ej vill ha barn eller att man inte hittar någon att skaffa dom med så gör man normalt sett inget kromosomprov och symtomet uppdagas inte.

    Till din fråga. Har din kille Klinefelter syndrom så är chanserna ändå relativt goda att hitta spermier. De flesta har en mosaik struktur av sina kromosomer DVS att många av kromosomerna är xxy medan andra är xy och där det finns xy-kromosomer i pungen kan spermier produceras normalt. Micro Tesa är här den överlägset bästa metoden att hitta dessa områden på då man blottlägger tensticklarna och på så sätt med den erfarenhet läkarna har kan se vart i pungen det finns bäst chans för spermaproduktion. De andra testerna är ?blinda? tester och om din man har syndromet så kommer områdena med xy kromosomer troligtvis vara mindre än de med xxy kromosomer, därav är micro tesa överlägset bäst i denna situation och jag skulle starkt rekommendera denna behandling. (Går ni via fertilitetsutredning på sjukhuset får ni två försök i princip gratis) Jag minns inte statistiken här och nu men det går att googla väldigt lätt.

    Lycka till oavsett om det är detta syndrom din man har eller ej


    Tack snälla för svar och information! Har ni fått remiss för biopsi men då ska vi ha detta med micro-tesa i åtanke om det nu skulle visa sig att han har syndromet eller att de inte hittar spermier på tesa/pesa. Du inger hopp, betyder mycket!
  • Ons 17 mar 09:06 #10
    MinaBernt skrev 2021-03-15 20:29:28 följande:

    Angående spermiedonation så ser köerna väldigt olika ut beroende på var i Sverige ni bor. I Stockholm och Dalarna är köerna korta, beroende på att man kan få landstingsfinansierad vård på privata kliniker. I Göteborg är kön ett par år och i Skåne har de pausat all behandling med donerade spermier pga spermabrist.

    Det finns även möjlighet att söka vård utomläns om ett hemlän godkänner det.


    Tack för svar!
  • Ons 17 mar 09:10 #11
    Jmk89 skrev 2021-03-15 16:19:36 följande:

    Hej, 

    Hoppar in här i tråden =) . 

    Jag är 32 och min man 36.

    Min man har azoospermi, finns ingen förklaring till detta heller. 

    Redan hösten 2016 fick vi veta att det troligtvis kommer bli donator som blir vårt alternativ till att försöka skaffa barn. 

    Vi fick däremot möjligheten att göra både en biopsi samt micro-tese men som vi misstänkt så finns 0 spermier. 

    Min man har hela tiden varit drivande och självklart för honom att vi ska börja med insemination med donerade spermier. 

    Hans sista operation gjordes i juni 2019. Vi gifte oss juli 2019 och hade redan en honeymoon bokad i december 2019 och bestämde oss för att börja med första försöket därefter. 

    Det vi inte tänkte på då var att vi skulle åka till ett område som var i riskzon av zikaviruset vilket innebar att vi var tvungna att vänta med behandling 2mån efter att vi kommit hem, just för att se så jag inte fått med mig något virus. 

    När vi väl var redo kom Coronan och satte stopp.. 

    Vårt första försök blev i maj 2020, gjorde ytterligare ett i juni sen var det semesterstängt. 

    tredje försöket tog sig i september och jag blev gravid och överlycklig. På vårt graviditets ultraljud i v10 visade det sig att där inte fanns något hjärtslag på det lilla livet. Det beskedet tog hårdare på oss än beskedet att min man saknade spermier. 

    Fick göra en medicinsk abort i november. 

    4 försöket gjordes i januari men tyvärr gick det inte vägen. 

    Nu är vi redo för ett försök med IVF vilket känns magiskt bra. Så nu hoppas vi bara vi får tid när nästa mens kommer och att det blir många fina ägg =). 

    Det är sjukt tufft det vi alla går igenom och jag önskar så fler pratade öppet om detta för att få det mer normaliserat. 

    Har redan börjat skriva en bok om våran resa och funderar skarpt på skapa en blogg / vlogg om just vår resa.

    Tex om hur det är att sitta på en restaurangs toalett och ta hormonsprutor eller hur smärtsamt det är att se alla andra bli gravida. Eller hur man fått lära sig skådespela om att allt är bra när folk frågar om det inte är dags att skaffa barn.

    Ja jag skulle kunna skriva och prata hur mycket som helst om just ofrivilligbarnlöshet.  

    Har du frågor så är det bara att skriva på. 

    Önskar er stort lycka till med allt! 

    Kram 

    J


    Tack snälla för svar! Det är tröstande att veta att man inte är ensam i detta även om man inte önskar någon det.

    Ja det är så stigmatiserat. Jag är en sån som måste prata av mig som tur är kan jag ventilera med min mamma och några vänner. Och skriva av mig här, så det hjälper.

    Kan ju också önska att de vid ett sådant livsavgörande besked också skulle erbjuda någon att prata med...

    Tack snälla och önskar er all lycka till med kommande IVF!

    Kram
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll