Anonym (Pernilla) skrev 2021-03-25 19:33:29 följande:
Har inte tänkt så utan uppskattar att hon är ärlig mot just mig!
Du är en så kallad "vänninnekör" (vänner som uppmuntrar, peppar, lyssnar). Det blir en ingrediens i din och hennes relation som ni "saftar" vardagen med och det du säger till henne (uppmuntrar) blir en ingrediens när hon i sin ensamhet sitter och trånar och väntar på att han ska ha tid med henne.
Du är därmed alldeles för insyltad i detta, trots att du bara tror att du är en god vän, en som lyssnar.
Tycker du ska distansera dig från det här pratet, för hennes skull! Ni kan vara vänner absolut men när det här ämnet kommer upp är det mest sunda att du talar om att ni har pratat så många rundor om detta att du inte har mer att säga nu. Hon får ta sina funderingar med sig själv - ta beslut på egen hand.
Har du funderat över varför du låter henne använda dig på det här sättet? Vad får du ut av det? Fundera på det, över dig själv.
