Present till exmakes nya barn?

Så min undran är om det kommer kännas obekvämt för dem? De vet ju vad jag gör så jag tänker att det är inte självklart att äldsta barnet har gjort presenten själv.

Jag frågar inte, för barnet vill att presenten är en överaskning.

Och om de svarar ja, så har de byggt upp en förväntning, de vet som sagt vad jag gör (inte som yrke, men på en professionell nivå) och hur kul är det då för det äldsta barnet att ge en liknande gåva som i inga aspekter utom de emotionella kan mäta sig med det jag skapar? Mitt äldsta barn tillhör inte normen och skulle vägra ge sin present om den ens riskerar att jämföras med något jag skapat. Det är ett problem när vi skapar gemensamt i familjen och småsyskonen behöver mycket hjälp, för barnet upplever att deras då blir bättre/snyggare och vägrar sedan drlta, helt oaktat att jag uppskattar hens helt egengjorda alster mer än de som jag gjort mycket på.

Barnet har valt helt själv. Barnet vill ge något som är praktiskt och kommer att användas.

Jag ser till barnets uttalade önskan att överraska dem. Jag gör eftertaktade, högkvalitativa produkter som i nuläget har ännu högre marknadsvärde pga att jag inte tillverkat annat än för eget behov under coronaåret (blev utbränd för ett år sedan, inte varit en lätt väg tillbaka). För min del behöver ingen överraskas, men barnet är väldigt känsligt och att gå emot hens uttalade önskan i en redan omvälvande situation kommer inte på fråga. Jag vill att detta nya syskon blir en positiv händelse i barnets liv.

Vad glad jag blir att läsa att ingen här skulle ta illa upp eller känna sig illa berörd
Jag vet själv hur känslig man kan vara som nyförlöst, och vill helt enkelt inte trampa på några tår. Och är absolut mågot av en "overthinker"

Min bedömning av mina verk är helt baserad på efterfrågan, samt det jag ser dem säljas för på lokala andrahandsmarknaden (som jag håller koll på för att kunna tipsa de som hör av sig och vill beställa). Trist att du inte upplever att du får den uppskattning du förtjänar. Jag får väldigt ofta påminnelser om det och beröm när jag träffar personer som fått dem.

Vill du märka ord, så gör det. Övriga i tråden förstod vad jag frågade och svarade på det. Det är ju trist att det stryker dig så mothårs att jag försöker tänka på andra samtidigt som jag respekterar mitt barn nog att inte gå emot dennes uttryckliga önskan. Som jag skrev följer inte mitt barn normen, i det ingår en väldigt hög känslighet för "svek" och lögner.
Förstår faktiskt inte vad som är tidsåldersrelaterbart med att du skrev att en aldrig får den uppskattning en förtjänar, och att jag svarade att jag för mina "bebisgåvor" upplever att jag får det.