Present till exmakes nya barn?

Hur i allsin dar tänkte du där?

Hur ska vi veta hur de kommer att uppleva det? Det blir så många fel i din fråga att det nästan blir komiskt.

Jag undrar varför du inte frågar dem?

Är du så konflikträdd?

Är presenten från ditt barn så är det väl bara trevligt att denne vill göra nåt till sitt syskon? 

Men om hela presenten liksom "skriker" att du gjort 95% så är jag inte helt säker faktiskt. Vet förstås inte vad ni har för relation mellan er vuxna. 

Är ditt barn typ lågstadieålder så förstås de säkert att denne inte kan göra själv.

Men varför inte utgå från vad ditt barn vill göra, och sen gör du så absolut lite du kan? Jag tänker tex att om du är konstnär och gör superfina tavlor så ska inte du vara den som håller i penseln utan ditt barn, med lite tips från dig. 

Eller om du tex stickar superfina barnkläder, så nej, då blir ju presenten från dig och inte från ditt barn. Möjligen att du tex stickar en babyfilt och ditt barn virkar enkla applikationer som ni syr på. Lite så tänker jag. 

Vet inte er relation i övrigt men jag hade blivit glad om jag var den nya

Då får du chansa för här kan du aldrig någonsin få ett svar på din fråga.

Å andra sidan måste du inte avsöja exakt alla detaljer. Du skulle tex kunna fråga om de skulle uppsakatta en present från DIG.

Men alltså... Gör två presenter då? En från dig som är användbar och säker. Och en från syskonet som inte måste vara avslutad från dig utan mer kanske en fin gest och något som kan användas på annat sätt tex som hänge i barnvagnen eller vad det nu är för pryl.

Och en fråga, måste presenten vara just exakt det du alltid brukar göra och ge bort? Kan inte barnet få bestämma själv och ge ur fantasin utan att det måste vara en kopia av det du gör? Gör något nytt tillsammans? Virka grytlappar eller drägglisar typ med bebisens namn på?

Betraktar man andra vuxna människor som barn, att de har samma emotionella mognad och behov av att överraskas så kan ditt resonemang stämma. Möjligen.

Om man utgår från att det är vuxna människor du pratar om, fullt förmögna att ta ansvar för sitt emotionella liv så bör ditt resonemang inte stämma att de måste överraskas.

Och jag skrev inte ett ord om att du till varje pris måste förstöra barnets överraskning.

Som normalbegåvad, ansvarstagande vuxen bör du kunna komma på fler sätt att få svar på din fråga samtidigt som du inte förstör för barnet. Men det verkar vara en omöjlig kombination för dig så jag antar att du får chansa.

Oavsett hur mycket du uppskattar dina egna produkter så är det trots allt inte givet att andra skattar på samma sätt, det allra mest troligare, oss hantverkare emellan, är att man aldrig får den uppskattning man själv anser att man förtjänar.

Ändå. det är inte anonyma på familjeliv du sak ge något. Det är en känslig nyförlöst, som du uttrycker det.

Du frågar vad DE tycker, inte "alla andra".

Du vill inte trampa på några tår. Det kommer du att göra om du fortsätter vägra ha en kommuniukation med de det gäller och hellre har en diskussion med anonyma på nätet som hellre ger dig de svar du vill ha.Du vet inte vad jag upplever!

Det här är rent barockt av dig. Helt ärligt.

Jag pratar om hantverkare i stort och det här är den krassa verkligheten för alla som inte är megakända och det oavsett hantverk.

Märka ord?

Stryka medhårs?

Kära nån, här blev det helt galet. Du måste ta reda på vad uttrycken betyder innan du använder dem för det blir helt galet. Ett tips i all välmening.

Jag skrev inte att man aldrig får uppskattning. läs det jag skriver för det blir helt fel när du slarvläser.

Är man mogen nog att uppfostra ett barn borde man vara mogen nog att hantera en present, även om den skulle komma av "fel" person eller ha "fel" innehåll. 

Om det nu finns något fel. Jag kan inte tänka mig att någon vettig, sund person skulle ta illa upp. Du är ju också nära familjen, vare sig ni vill det eller inte. Du är barnets syskons förälder liksom. Ni kommer ju ses vid barnets födelsedagar, högtidsdagar och liknande.

Var och en får ta ansvar för sina känslor. Att ge en present är en fin gest, det ska du absolut kunna göra utan att stämma av. Är någon så instabil att hen blir upprörd över en present, så kan personen lika gärna bli upprörd över att få frågan eller av tanken på att du övervägt att inte ge present...

Hade det varit okej ifall ni gick till en butik där barnet valde en present som du betalade? I så fall borde det vara lika okej att barnet väljer vad syskonet ska få och att ni båda hjälps åt att tillverka det.

Personligen skulle jag inte ta illa upp.

Om gåvan är från syskonet skulle jag se det som syskonets gåva även om du har gjort 100% av den, om gåvan är från din familj men på syskonets förslag så ser jag gåvan som från din familj.

Tex min dotter fick en jättefin filt från en kompis när hon föddes, det var min kompis mamma som gjort filten men filten I sig var fortfarande en gåva från min kompis. Gav en annan kompis ett lapptäcke som min svärmor gjort på beställning av mig, gåvan var från mig men tillverkad av nån annan. Jag känner inte min kompis mamma, min andra kompis känner inte min svärmor.

Ser ingen skillnad på att ge en gåva som någon annan har tillverkat på "beställning" av givaren och gå in i en butik och köpa något. Visst är det ett hantverk är det i många fall en tanke bakom det, men det finns många hantverksbutiker som tar beställningar också.

Slutändan är det tanken från givaren som räknas.

Får man fråga vad det är du tillverkar?