BF DECEMBER 2021 - FÖRSTA BARNET

Jag fick en insikt idag efter att jag tänkt på vad några av mina bästa vänner sa i söndags när jag berättade för dem att jag var gravid i vecka 9 (de har båda barn sedan tidigare!).

Det här med att just nu oroa sig för MF/MA. Den oron kmr gå över till något annat sen. Efter KUB kommer jag säkert börja oroa mig för om barnet växer som det ska. Inför förlossningen kommer jag oroa mig för om allt ska gå bra. Sen när barnet är satt till världen kommer jag oroa mig över plötslig spädbarnsdöd. Sen kommer jag vara orolig över att jag nu har ansvar för en annan människas liv! OMG! Sen kommer jag väl oroa mig över om något ska hända barnet i förskolan, sedan i grundskolan. Och tänk sen när tonåren startar och alla dumheter som kommer hittas på där! Riskerar ju att vara sömnlös om nätterna tills jag vet att den är hemma igen efter sitt galej!

Ville bara säga att från och med nu kommer nog den där oron att finnas med oss. Jag ska själv försöka dämpa den och påminna mig själv om att oro inte gör mig själv något gott. Bättre att glädjas åt det jag vet här och nu. Och just nu är det att jag är gravid och vi ska kanske få vårt första barn. Amazing! :D

Hej, förlåt, jag missade att du svarat! Jag har tagit bort tråden från favoriter pga ångest så jag fick ingen notis. 

Ja, det är nedre delen. Som mensvärk, fast då när blödningen kom var det värre, som ett åtspänt metallband runt magen och ryggen typ. Jag tror kroppen försöker få missfall men den kan inte, som vanligt för mig. Så det är riktigt tungt nu. 

Jag är i vecka 6 tror jag, snart 7. Jag fick ett jättebra möte med BM men det är helt omöjligt att få någon hjälp, jag har inte mycket till övers för kvinnosjukvården just nu. Den 23 april ska jag på min missfallsutredning och då kommer jag iaf få ett VUL. Tack för din omtanke. 

Tack :D Ja precis,haft långa cykler mellan 36-46 dagar och är tacksam för att det gått på naturlig väg ändå :)

Åh tack!!! <3

Typ nästan varje dag, precis passerat 10 fulla veckor nu! Går runt med tamponger i väskan fortfarande! Men oron är mer dämpad nu, nu är det mer att jag är förberedd om något väldigt tråkigt skulle hända.

Jag hade symtom väldigt likt mensvärk ett tag efter BIM passerat, sen gick det över till någon ny typ av dragning/värk i nedre delen av magen. Verkar vanligt :)

Det kommer ska du se!

Mitt illamående har I alla fall börjat denna veckan. Försöker förklara för min sambo hur det känns för det är en konstig känsla i kroppen. Men ännu ingen spya :)

Uppdatering: har haft ÄL precis och vi kämpar på <3 hoppas det tar sig nu :) håll tummarna åt oss!

Jag hoppar försiktigt in igen i den här tråden. Efter mina två MA fick jag idag se ett litet hjärta slå. Kan fortfarande inte fatta!

Fick en så fantastiskt fin och medkännande läkare och dessutom tid för ett till ultraljud om 2 veckor. Är så glad. <3

Fick ett samtal innan idag från barnmorskan som gjorde mig så himla orolig :( 

Var inne på mottagningen i fredags och tog massa blodprov, och idag ringde hon upp och sa att jag låg förhöjt på TRAK-antikroppar, ett extratest som togs på mig pga överaktiv sköldkörtel i tonåren. I min värld fanns det inte ens att jag skulle kunna ha kvar antikroppar från detta, då jag opererade bort sköldkörteln 2008. Tyvärr så kan dessa antikroppar innebär att tillväxten hämmas på fostret, att fostret får hjärtsvikt och i värsta fall fosterdöd. 

Tog samtalet mitt i ett digitalt jobbmöte och kunde inte fokusera på mötet överhuvudtaget efter det. Ringde sedan min sambo och bara grät, föreställde mig det värsta inför KUB som vi ska på i slutet av nästa vecka. Som tur är så är han lugn och lyckades lugna mig i att risken för detta nog är väldigt låg. Ska nu få en remiss till endokrinologen som ska utreda det hela lite noggrannare. 

Fy vad hemskt det var. Nu har det gått några timmar och min värsta oro har hunnit dämpa sig. Tyckte det var så himla jobbigt att ett fel hos mig skulle kunna påverka det lilla livet negativt. Så hemsk känsla bara; att man är otillräcklig. 

Dock glad att vården gör uppföljningar på detta och faktiskt tog testet, och får försöka vara trygg i att de nu antagligen kommer följa värdena noga framöver :) 

Jag som har oregelbundna och långa cykler valde hon att räkna från mensens första dag (som alla gör) men tidigare var det från ägglossning pga just långa cykler. Så det blev lite av en chock haha. Är glad att jag inte har något illamående över huvud taget ännu vilket jag läst är vanligt nu :)