• Anonym (Lissn­a)
    Fri 2 Apr 2021 16:27
    322 visningar
    38 svar
    38
    322

    Fler utbrända?

    Hej! Har någon liknande erfarenheter och vad kan man göra åt det? Någon som blivit sjukskriven och isf hur?

    Kände nu idag att jag var så slut av jobbet att jag knappt mentalt eller kroppsligt klarade av att gå ut från jobbet... läskigt! Tog nästan en timma från att jag slutade passet tills jag kunde lämna sjukhuset och var på väg hem fast det egentligen tar 10 min.

    Och jag är ändå endast 30 år... Har två barn och är gravid. Jobbar som sjuksköterska med mestadels coronasjuka just nu. Känner att allt känns tufft när jag tänker på att jag måste gå dit igen och igen. Orkar inte ens en dag knappt.

    Ni som varit utbrända, vad var era första tecken?

  • Svar på tråden Fler utbrända?
  • Anonym (Lissn­a) Trådstartaren
    Sat 3 Apr 2021 13:16
    #3
    Anonym (S) skrev 2021-04-02 19:19:13 följande:

    Sjukskriv dig själv till att börja med. Sök läkarhjälp.

    För mig började det med yrselattacker från ingenstans. Sedan kom bröstsmärtorna. Jag sökte hjälp efter en månad och fick varning från läkaren att jag skulle få permanent hjärtfel om jag fortsatte med jobbet jag hade då. Till slut blev det så illa att jag var tvungen att stanna hemma nån vecka i taget. Pratade med företagshälsovården, fick väl inte mycket hjälp för de kunde inte göra nåt. Minns inte detaljerna men jag la ingen skuld på dem iaf. Jag sökte mig istället till en annan arbetsplats.

    Sju år senare får jag fortfarande starka fysiska reaktioner pga stress, senast bara för några dagar sedan då jag trodde att jag höll på att få en hjärtinfarkt, hade kraftig yrsel och extrem trötthet. Som andra förklarar så verkar kroppen aldrig riktigt återhämta sig, stresskänsligheten är nåt man tydligen får med sig framöver. Sök hjälp ordentligt och gör livsstilsförändringar NU innan det blir riktigt illa.


    Jag känner igen mig så mycket i det du skriver. Jag kunde inte andas knappt igår alls och var så törstig hela tiden men klarade inte av att gå upp ur soffan. Oj, kan du jobba alls nu?

    Ja är det vårdcentralen man går till då? Blir stressad över ekonomin bara jag tänker på det men samtidigt kan jag inte tänka mig en dag till där. Det är flera av mina kollegor som blivit sjukskrivna redan.
  • Anonym (Lissn­a) Trådstartaren
    Sat 3 Apr 2021 13:17
    #4
    Tow2Mater skrev 2021-04-02 16:34:33 följande:

    Vad kan man göra åt det -

    har du en man som tar ansvar för 50% av hem och barn?

    Jobbar han så du kan gå ner i tid?


    Ja han har det... han tar mycket ansvar för logistik och så när det kommer till barn vilket är skönt. Han lagar mat men städar aldrig. Han är lika trött han. Hur ska man överleva ett helt arbetsliv undrar jag.
  • Anonym (Lissn­a) Trådstartaren
    Sat 3 Apr 2021 18:47
    #7
    -1
    Tow2Mater skrev 2021-04-03 15:56:51 följande:

    Ja du, de flesta inser ju vad de orkar med efter ett eller två barn och stannar där, men nu är det väl som det är.... Skaffa en sk barnflicka kanske?


    Barnen är inte jobbiga... men jobbet...
  • Anonym (Lissn­a) Trådstartaren
    Sat 3 Apr 2021 18:50
    #8
    Anonym (S) skrev 2021-04-03 14:14:27 följande:

    Jag jobbade 100 % hela tiden i flera år tills jag blev gravid, sedan dess har jag varit föräldraledig och sedan tjänstledig. När jag går tillbaka kommer jag börja med 45 % deltid och öka till 75 % senare men jag har svårt att se att jag kommer att vilja arbeta heltid igen, om jag inte byter jobb. Jag är alltså typ hemmafru just nu men har fortfarande svårt att se stressen så att jag kan stoppa upp tempot, och då blir det överslag ibland.

    Vid ett tillfälle ca ett år innan jag gick hem hade jag konstant yrsel i ett par veckor i sträck, precis olämpligt nog över jul när jag behövde fixa julklappar och allt. Klarade inte av att gå i affärer eller ens göra de mest basala sakerna hemma, låg mest och vilade.

    Ja du kan gå till vc, det räcker med en vanlig läkare för sådana bedömningar. Man ska kunna räkna ut på Fk:s hemsida hur mycket man får ut när man är sjukskriven, börja redan nu planera din ekonomi utifrån det, gör dig av med onödiga abonnemang osv, allt som kan minska utgifterna. Du måste ta den här ekonomiska svackan för att värna om din hälsa, annars kan det bli tio gånger värre om du låter det fortsätta för långt.


    Tack för svar! Igenkänningsfaktorn är så hög!! Blev du lite piggare efter att barnet föddes? O vad jobbar du med? Smart tänkt! Har precis flyttat till mindre och billigare. Får man 80% ungefär av inkomsten? Ska kolla på FK som du sa! Visst känns den ekonomiska svackan ändå värt det framför att aldrig orka jobba igen. Vad ställde läkaren för frågor?
  • Anonym (Lissn­a) Trådstartaren
    Sat 3 Apr 2021 22:19
    #10
    Anonym (S) skrev 2021-04-03 22:07:37 följande:

    Jaa konstigt nog är det lättsammare att vara småbarnsförälder än att vara på jobbet! Det ska inte vara så, borde inte vara så. Alla klagar på hur jobbigt det är, hur lite sömn man får, trotsålder från 2 års ålder som aldrig tar slut utan bara byter skepnad osv, trots allt det mår jag bättre nu. Jag är lärare förresten, så jag tror du förstår hur det kan vara med tanke på ditt eget jobb.

    Jo det ska väl vara 80 % av inkomsten om man är sjukskriven. Läkaren ställde mest fysiska frågor först, de var ju tvungna att utesluta hjärtinfarkt och andra farligheter, sedan kom vi in på det där med stress och jobb osv. Hon var riktigt tydlig med sitt råd kan jag säga, man förstod att det var allvar.

    Fritid är alltid värt mer än pengar. Att kunna lägga tiden på sig själv eller sina relationer är det viktigaste i livet. Så länge du har tillräckligt för att livnära dig och ha en viss buffert så behöver du inte mer, och du kan alltid vidareutbilda dig till nåt annat. Det finns ju andra vårdande yrken så att säga med bättre förutsättningar.

    Apropå det så kanske du har möjlighet att få csn-bidrag och studielån några år ifall du inte har tagit ut något sådant tidigare. Om du ska ta ut lån så ta ut fullt! Som en kollega till mig sa, du får aldrig en bättre ränta på pengarna om du skulle gå till banken för ett lån. Han hade lagt undan och börjat spara till en insats för bostadsköp i framtiden, det var riktigt smart tyckte jag. Så fundera på vad du skulle vilja göra med ditt liv, du kanske kan studera på halvfart medan du jobbar strötimmar eller nåt.


    Oj ja jag förstår! Måste vara sjukt stressigt!

    Det är otroligt smart faktiskt! Jag har faktiskt sökt en del specialistutbildningar men kommer ju att vara föräldraledig och läsa på distans 50% och då få i konsten från föräldrapenning för att slippa ta lån alls. Iofs som du säger så är ju räntan mycket låg o så. Smart att spara där medan man pluggar. Men blir ju ungefär samma summa i slutändan eller tänker jag fel om man jämför föräldrapenning o full CSN fast man slipper betala tillbaka fp?

    Drömscenariot skulle ju vara att jobba deltid eller som bemanning nästan då man kan bestämma mer själv. Har ett halvår kvar av grav ungefär lite mindre.

    Aa, jag förstår. Rekommenderade läkaren sjukskrivning direkt då? Vad sa din arbetsgivare, fick du några negativa konsekvenser förutom ekonomiskt?

    Ja du har rätt, fritiden och relationerna är det absolut viktigaste.
  • Anonym (Lissn­a) Trådstartaren
    Sun 4 Apr 2021 08:56
    #22
    Anonym (Lök) skrev 2021-04-04 07:19:12 följande:

    Jag har märkt att kvinnor på mitt jobb som har problem med stress/ är utbrända troligtvis inte blir det pga jobbet utan av sina liv.

    Dom stressar inte mer än någon annan men på fritiden är det egen häst och häst till barnen. Det är fjällstuga som man ska åka till och allt detta gör att man aldrig jobbar mer än typ 30 timmar/vecka.

    Utöver detta är det alltid drama med gamla ex man som naturligtvis också har barn med. Det är konflikter o tjafs med andra kvinnor på jobbet och sen är det alltid nån syster som har missbruksproblem.

    Dom blir inte sjuka av jobbet, det är den friskaste och lugnaste delen av deras liv.


    Vad tråkigt att de har ett liv utanför jobbet, säg till dem, jobbet är ju livet. Nu kan jag enbart svara för mig själv, men för mig är det jobbet i sig som är jobbigt.

    Det beror kanske på vad man jobbar med och så. Sedan tror jag inte i slutändan det spelar så stor roll vad det är som gör en utbränd, för är man det så är man det oavsett orsaken och det behöver lösas så förstår inte varför det är relevant att ta upp?

    Män bör ju för övrigt rimligtvis befinna sig drama i precis lika stor utsträckning som kvinnor då om man lyssnar på dig då alla dessa kvinnor är just ex till dem. Man är ju inte en person om ett drama.
  • Anonym (Lissn­a) Trådstartaren
    Sun 4 Apr 2021 08:58
    #23
    Anonym (Lök) skrev 2021-04-04 08:04:08 följande:

    Jag till skillnad mot dig anser att man bör jobba 40 timmar i veckan om man har svårt att hinna med och känner stress.


    Det tycker nog chefen också. Men chefen är också ansvarig för arbetsmiljön. På vissa arbetsplatser fungerar det bra och på andra är det orimligt hög belastning. Tror inte ens du skulle klara av det. Vad jobbar du själv med av ren nyfikenhet?
  • Anonym (Lissn­a) Trådstartaren
    Sun 4 Apr 2021 08:59
    #24
    Tow2Mater skrev 2021-04-04 01:38:32 följande:

    Att TS ens funderar på att vara föräldraledig och samtidigt läsa på distans 50% mest för att slippa ta studielån visar ju hur fel hennes prioriteringar är. Helt sjukt tänkt.


    Vill jag ha en utbildning gratis eller vill jag betala för den?
  • Anonym (Lissn­a) Trådstartaren
    Sun 4 Apr 2021 09:56
    #27
    Anonym (Lök) skrev 2021-04-04 09:02:56 följande:

    Det du tar upp är exakt problemet med kvinnlig utbrändhet. Kvinnor blir sjuka av sina liv men det är arbetsgivaren som blir sittande med rehabansvaret.

    Men om man tar upp att dom skulle minska på privata belastningen eller förbättra sin hälsa blir det ett jävla liv. Det är visst en mänsklig rättighet att flänga runt som en galning med tusen bollar i luften om man känner för det även om det innebär att man inte klarar av sitt jobb.


    Ta det med dem det berör. För mig och många andra är arbetetsbelastningen på jobbet för hög. Det är chefens ansvar att se till att det är en rimlig arbetsbelastning. Därav har både män och kvinnor flest män faktiskt blivit sjukskrivna och/eller slutat på avdelningen. Du ville inte berätta vad du själv arbetar med? Och att män också utgör en femtioprocentig del i privata draman och har ett hektiskt privatliv eftersom att du nu är så intresserad av att spåra in på det hela tiden.
  • Anonym (Lissn­a) Trådstartaren
    Sun 4 Apr 2021 10:06
    #28
    Anonym (Jag med?) skrev 2021-04-04 09:29:43 följande:

    Jag undrar samma?

    Har redan varit så sönderstressad för flera år sen att jag tappade orden, gick vilse och minns inget...

    Men nu börjar det bara kännas apatisk...har haft hemsk stress och ångest... Men nu

    det enda som får mig att orka upp är ILSKAN...?! Började med antidepp för över 1 mån sen, gör mig bara mer förvirrad????


    Åh vad jag känner igen mig!! Och AD funkar inte alls, gör en bara apatisk och likgiltig.

    Man blir arg jämt på allt också. Jobbar du fortfarande?
  • Anonym (Lissn­a) Trådstartaren
    Sun 4 Apr 2021 10:07
    #29
    Anonym (Sunt) skrev 2021-04-04 08:33:49 följande:

    Hahaha, vad rolig du är.... Om man har en chef som ständigt stressar och nästan jobbar dygnet runt som bossar över de andra och hetsar dem att jobba snabbt och effektivt, snabbt och effektivt, för att det ska kosta så lite som möjligt... tror du verkligen att arbetet blir effektivt då?

    Om chefen varje dag kommer till jobbet med en taskig attityd och klagar hela tiden, tror du folk kommer trivas och vara glada då?

    För övrigt jobbar jag gärna 40 timmar i veckan i en bra arbetsmiljö där jag trivs och när jag trivs så presterar jag bra, men jag jobbar inte gratis och ger inte bort tid till en arbetsgivare som inte ger någonting tillbaka!!


    Helt rätt!!
  • Anonym (Lissn­a) Trådstartaren
    Sun 4 Apr 2021 22:15
    #35
    Tow2Mater skrev 2021-04-04 13:54:31 följande:

    Du har inget intresse av att hantera din begynnande utbrändhet, du vill tjäna maximalt med pengar, men jobba så lite som möjligt. Att se till att din begynnande utbrändhet läker ut är inte din prioritet.

    Klart du ska studera heltid under fl-ledigheten, det klarar ju vem som helst utan mycket stress. Stanna inte vid 50%, det kommer ju att ta många år innan du får examen och du måste ju skaffa minst 2 barn till om fl-ledigheten ska räcka till hela utbildningen och göra den gratis.


    Har du den attityden kan du dra. Är iofs inte förvånad du hänger på fl dygnet runt och trycker ner folk. Men men.

    Börjar jag studera kan jag vara hemma mycket länge med barnet. Åh, du har aldrig hört om att man kan studera/jobba 50-50 eller vara sjukskriven 50-50 eller i värsta fall ha föräldrapenning/csn 50-50.

    Jo tänka sig jag vill både vara ledig så mycket som möjligt och vara smart när det kommer till ekonomi. Samtidigt.

    Sedan pluggar man ju inte för pluggandets skull vet du. Inte min tanke med denna i alla fall.
  • Anonym (Lissn­a) Trådstartaren
    Sun 4 Apr 2021 22:32
    #37
    Tow2Mater skrev 2021-04-04 22:27:48 följande:

    Som sagt, du verkar ju inte alls ha intresse av att hantera din begynnande utbrändhet.


    Okej tråkigt att det verkar så. Ha en fortsatt trevlig påsk. Hej hej.
Svar på tråden Fler utbrända?