Är min sambo egoistisk?

Och därför reder man ut ekonomin och ser till att ha jobbat ett par år innan man skaffar barn. 

Det är bara kvinnor som förlorar i dessa lägen, varenda gång. Det är ni som måste tänka på er ekonomi, för det är det inte många män som gör.

En av de första små "böcker" jag hittade i bokhyllan som barn år 1978 hette "Att skiljas som vänner". Jag lärde mig läsa tidigt och där var teckningar i den av Pelle och Anna när de skulle dela på sina saker så det var därför jag fastnade för den.

(Där stod dock inget om att Pelle kan vara en våldsam idiot som tar stryptag på Anna, eldar upp hennes saker eller trakasserar henne i tre år efter separationen men det är en annan historia)

Redan då stod det dock varningar för att kvinnor betalar mat och löpande räkningar medan män betalar kapitalvaror som finns kvar, och då fortsätter äga dessa den dag man ska separera.

När man läser här på forumet känns det som inte ett smack har hänt sen dess. Samma kvinnor som klagar och lever på smulor eller inte har råd att lämna en skitkass relation. Samma problem att hennes pengar går till mat och kläder medan han aktiesparar och lägger in extra till pensionen, och sen i hälften av fallen drar med sina pensionspoäng dessutom.

När ska ni bli smartare och lära er förhandla?

Och därför reder man ut ekonomin och ser till att ha jobbat ett par år innan man skaffar barn. 

Det är bara kvinnor som förlorar i dessa lägen, varenda gång. Det är ni som måste tänka på er ekonomi, för det är det inte många män som gör.

En av de första små "böcker" jag hittade i bokhyllan som barn år 1978 hette "Att skiljas som vänner". Jag lärde mig läsa tidigt och där var teckningar i den av Pelle och Anna när de skulle dela på sina saker så det var därför jag fastnade för den.

(Där stod dock inget om att Pelle kan vara en våldsam idiot som tar stryptag på Anna, eldar upp hennes saker eller trakasserar henne i tre år efter separationen men det är en annan historia)

Redan då stod det dock varningar för att kvinnor betalar mat och löpande räkningar medan män betalar kapitalvaror som finns kvar, och då fortsätter äga dessa den dag man ska separera.

När man läser här på forumet känns det som inte ett smack har hänt sen dess. Samma kvinnor som klagar och lever på smulor eller inte har råd att lämna en skitkass relation. Samma problem att hennes pengar går till mat och kläder medan han aktiesparar och lägger in extra till pensionen, och sen i hälften av fallen drar med sina pensionspoäng dessutom.

När ska ni bli smartare och lära er förhandla?

Det där händer ju inte om man är gifta. Spelar ingen roll vem som står som ägare till kapitalvarorna, hela boet ska delas på mitten ändå, så att båda får lika mycket. OK han kanske behåller bilen, men då ska hon ha halva värdet av den. Kan han inte lösa ut henne, så får han sälja den först. Så det du skriver här är en icke-fråga, om man bara inte accepterar att leva ihop utan två ringar på vänster ringfinger... och det borde INGEN kvinna göra.

Pensionspoängen har du däremot rätt i. Där har Tyskland ett jättebra system, som vi borde ta efter, tycker jag! Mannens och hustruns intjänade pensionspoäng under äktenskapstiden (men inte före) räknas ihop, och delas sedan på hälften. Pensionspoäng förs så över från den som hade tjänat in flest, till den som hade tjänat in minst. (Det kallas "kompensationsfördelning".) Hur bra som helst, och kompenserar för kvinnans perioder som hemmafru, eller i deltidsarbete. 

Det idiotiska är, att det är just feministerna här i Sverige, som har bråkat emot alla förslag om delade pensionspoäng. D.v.s. - feministerna, som säger sig kämpa för kvinnors villkor, har i stället sett till så att en massa kvinnor blivit fattigpensionärer här i landet... Tack för det.

Vi pratade om det nu imorse igen och då sa han "det klart jag är med och betalar för saker du vill göra med barnet jag uttryckte mig klumpigt igår, men däremot kanske jag inte vill stå för dina fikastunder med andra mammor".

Sa då att men okej då flyttar jag hem till min mamma istället där jag kan bo och äta gratis så jag slipper bli bunden till hemmet och inte kan gå och ta en fika som ju måste vara så viktigt att kunna göra under en föräldraledighet. Och så var bråket igång.. 

Det enda som är rättvist: alla pengar in är bådas pengar. Ni är en familj nu, ett team. Då kan man inte hålla på och jamsa runt och räkna procent.

Jag och min sambo är i samma situation som er. Jag tog examen i januari och bara några dagar senare födde jag vårt barn. Min sambo tjänar bra. Vi har haft gemensam ekonomi sen strax innan jag blev gravid, dvs alla pengar in delar vi på hälften, sätter in på matkonto och vårt barns sparkonto. Resten delar vi på. Det är det enda rätta för både mig och min kille.

Ska man dela livet ihop kan man inte hålla på att snåla och dela upp mitt och ditt. Eller ja, klart man kan men skulle aldrig fungerat för mig och min sambo. Pengar kommer och går - när jag börjar jobba efter mammaledigheten kommer jag tjäna bra och skulle min sambo behöva sjukskriva sig eller liknande framöver så är det jag som drar runt oss ekonomiskt. Denna plan förutsätter dock att man har lite likt ekonomiskt tänk, funkar inte riktigt om den ena är spelmissbrukare exempelvis. Men har man bra hand om pengar, vilket både du och din sambo verkar ha, så förstår jag inte alls varför den ena ska sitta där på pengarna som ett litet troll medans den andra får ha det knapert. Så orimligt. Du tänker helt rätt TS - du har fött fram ert barn med allt vad det innebär och det minsta han kan göra är att ni ska ha gemensam ekonomi.

Förstår inte varför man vill ha mer av kakan än sin livspartner när båda kan ha det bra istället! Finns så otroligt många snåla män i Sverige att det är sjukt.

Det enda som är rättvist: alla pengar in är bådas pengar. Ni är en familj nu, ett team. Då kan man inte hålla på och jamsa runt och räkna procent.

Jag och min sambo är i samma situation som er. Jag tog examen i januari och bara några dagar senare födde jag vårt barn. Min sambo tjänar bra. Vi har haft gemensam ekonomi sen strax innan jag blev gravid, dvs alla pengar in delar vi på hälften, sätter in på matkonto och vårt barns sparkonto. Resten delar vi på. Det är det enda rätta för både mig och min kille.

Ska man dela livet ihop kan man inte hålla på att snåla och dela upp mitt och ditt. Eller ja, klart man kan men skulle aldrig fungerat för mig och min sambo. Pengar kommer och går - när jag börjar jobba efter mammaledigheten kommer jag tjäna bra och skulle min sambo behöva sjukskriva sig eller liknande framöver så är det jag som drar runt oss ekonomiskt. Denna plan förutsätter dock att man har lite likt ekonomiskt tänk, funkar inte riktigt om den ena är spelmissbrukare exempelvis. Men har man bra hand om pengar, vilket både du och din sambo verkar ha, så förstår jag inte alls varför den ena ska sitta där på pengarna som ett litet troll medans den andra får ha det knapert. Så orimligt. Du tänker helt rätt TS - du har fött fram ert barn med allt vad det innebär och det minsta han kan göra är att ni ska ha gemensam ekonomi.

Förstår inte varför man vill ha mer av kakan än sin livspartner när båda kan ha det bra istället! Finns så otroligt många snåla män i Sverige att det är sjukt.

Det enda som är rättvist: alla pengar in är bådas pengar. Ni är en familj nu, ett team. Då kan man inte hålla på och jamsa runt och räkna procent.

Jag och min sambo är i samma situation som er. Jag tog examen i januari och bara några dagar senare födde jag vårt barn. Min sambo tjänar bra. Vi har haft gemensam ekonomi sen strax innan jag blev gravid, dvs alla pengar in delar vi på hälften, sätter in på matkonto och vårt barns sparkonto. Resten delar vi på. Det är det enda rätta för både mig och min kille.

Ska man dela livet ihop kan man inte hålla på att snåla och dela upp mitt och ditt. Eller ja, klart man kan men skulle aldrig fungerat för mig och min sambo. Pengar kommer och går - när jag börjar jobba efter mammaledigheten kommer jag tjäna bra och skulle min sambo behöva sjukskriva sig eller liknande framöver så är det jag som drar runt oss ekonomiskt. Denna plan förutsätter dock att man har lite likt ekonomiskt tänk, funkar inte riktigt om den ena är spelmissbrukare exempelvis. Men har man bra hand om pengar, vilket både du och din sambo verkar ha, så förstår jag inte alls varför den ena ska sitta där på pengarna som ett litet troll medans den andra får ha det knapert. Så orimligt. Du tänker helt rätt TS - du har fött fram ert barn med allt vad det innebär och det minsta han kan göra är att ni ska ha gemensam ekonomi.

Förstår inte varför man vill ha mer av kakan än sin livspartner när båda kan ha det bra istället! Finns så otroligt många snåla män i Sverige att det är sjukt.

Inte konstigt att du som tjänar mycket pengar på upplägget tänker så...

Det vore mer interessant att läsa din sugar da... killes anonyma inlägg.

Och många pengakåta giriga kvinnor som du...

Vet ej om någon redan skrivit detta då jag bara skummat igenom allas svar...

OM du inte har råd att vara FL så var inte det. Du kan ju ta sommaren, sen studerar du klart med CSN-bidrag och pappan är hemma med barnet. Vill/kan/behöver du amma så får han komma med barnet och du har rätt att ta pauser för amning, så det är såklart lösbart.

När du är klar med VFU så jobbar du, hittar du inget fast/längre vik så tar du alla påhugg du kan inom vilket arbete som helst, pappan är hemma heltid med babyn, så det är lugnt på hemmafronten.
När du arbetat upp din SGI till max, så kan du börja ta ut föräldraledighet igen på heltid eller deltid, så räcker dina föräldradagar längre då de är värda mer. Då har du säkert råd att både fika och bidra med 50% hemma.

Eftersom du inte har råd med annat så är det väl inte mycket att prata om? Låt pappan steppa upp och ta ansvaret för barnet tidigt. Så kan du ta dina dagar när de faktiskt är värda något!