Min far lämnat mor efter 30 år

Trist att din pappa betedde sig i dina ögon, plumpt. Men jag tänker att du vet inte allt om hur de hade det. Du hade flyttat hemifrån innan.
Klart att du är ledsen för din mammas skull men med en man med alla de problemen du nämner att han hade, så var det nog inte så lätt. Kanske hon tom kommer ut på andra sidan och känner att det var bra, även om det tar tid för henne. Toppen att hon tagit hjälp utifrån, då gör hon aktivt något för sig själv vilket är oerhört viktigt. Det fungerar inte lika bra om någon annan försöker "dra" och få folk till att jobba med sig själv. 
Jag tänker att du ska låta din mamma ha sin process, stötta lite lagom men gräv inte ner dig i hennes liv. Ni är två olika individer. Försökt att göra kul saker när ni ses, prata inte om pappa och att han stack. Det där är säkerligen uttjatat vid det här laget och inget kan sägas som inte redan sagts gissar jag. 

Du behöver nog också gå i terapi för din egen del?