• HildaK
    Tue 6 Apr 2021 10:42
    8917 visningar
    54 svar
    54
    8917

    Jag TÅL INTE min svärmor

    Sedan vi fick barn så tål jag inte min svärmor längre. Gillade henne inte innan heller men då kunde jag ändå hantera det. Hon är hemsk. Och min man försvarar henne och blir arg på mig om jag säger något negativt om henne. Jag vet att hon inte gillar mig heller, jag tycker det är tydligt även om min man inte tycker det.

    Ett exempel är att min man har blå ögon och jag har gröna. Varje gång vi träffar henne ska hon påpeka att "*** du har sååååå fina blå ögon, som din pappa". Det komiska är att hon säger likadant om min mans systers barn som har blå ögon, och säger att det är från systern, fastän hennes man också har blå ögon haha. Hon skulle aldrig säga något positivt om vårt barns utseende och säga att hen fått det från mig, men är generös med kommentarer som handlar om pappan.

    Hon lägger sig gärna i och kommenterar om vårt barn "verkligen inte är för varm/för kall" när vi säger nej så ställer hon samma fråga 5 gånger till tills min man får ryta ifrån. Jag kokar inombords bara genom att tänka på alla dessa gånger hon kommenterat saker om vårt barn. Detta gäller även hennes andra barnbarn. Som att hon tror att vi inte har koll? Hur tror hon vi klarar oss alla de dagar hon inte är med? Vilket är ALLA dagar?

    Sedan känns det typ som att hon ska "tävla" med mig om att hon minsann känner sin son bäst? Hahaha. Vilket är ett skämt då vi varit tillsammans i snart 9 år. Om någon frågar MIG något om honom så ska hon vara snabb med att svara före. Det är verkligen sjukt irriterande.

    Överreagerar jag? Är det fler som har det såhär? Hur ska jag hantera henne??

    Försöker träffa henne så sällan som möjligt, någon gång i månaden, ett par veckor emellan i värsta fall.

  • Svar på tråden Jag TÅL INTE min svärmor
  • HildaK
    Tue 6 Apr 2021 11:13
    #6
    nnnnnnnn skrev 2021-04-06 10:54:48 följande:

    Låter som att din plan är bra:

    * Träffa sällan eller aldrig, det är bättre att hon och sonen har en bra relation än att du ska vara en kil mellan dem

    * Strunta i hennes kommentarer, det är säkert så att hon känner sig ensam och obetydlig i sina barns liv och letar desperat efter något som påminner om när barnen var små och hon var mamman = viktigast i deras liv

    Hur ska du hantera henne? Inte alls!

    Låt henne hålla på. Var neutral och artig. Tävla inte med henne, låt henne "vinna" som man gör med småbarn och de som inte förstår bättre.

    Passa på att ta en promenad om det blir långdraget, skyll på något tex: "sen jag fick barn har jag lite problem med ryggen, så jag ska helst inte sitta ner för länge utan ta promenader med jämna mellanrum" = du får 30 min ensamtid med jämna mellanrum då du kan samla kraft för att orka vara neutral och förstående ett tag till.

    Invig din make i planen eller säg något annat till honom om han inte kommer kunna hålla masken tex att du vill få upp konditionen mer genom att gå 10 000 steg per dag eller att du börjat få trötthetskänslor i ländryggen och ska testa att gå kortare promenader dagligen för att se om det hjälper.


    Tack för tips! Ytterst svårt att vara neutral och artig kan jag säga.
  • HildaK
    Tue 6 Apr 2021 11:15
    #7
    Catnap skrev 2021-04-06 11:05:17 följande:

    En del kvinnor blir tyvärr lite knäppa när de får barnbarn. Det blir ju liksom som att deras barn tar ännu ett kliv ifrån dem när de får som egna familj och de får svårt att hantera det.

    Tycker du ska hålla på dina gränser för vad du känner är ok, markera om hon är för jobbig osv. Men jag tror du får acceptera att hon inte kommer att förändras. Så träffas inte så ofta om du inte orkar och försök tänk att hon inte rår för att hon är sån, då tycker iaf jag att det är lite enklare att stå ut med det.


    Tack för bra svar! Tycker det är svårt att markera utan att upplevas som otrevlig. Kokar inombords istället och det är ju inte bra. Ska försöka tänka så som du säger och se om det blir lättare att stå ut med henne!
  • HildaK
    Tue 6 Apr 2021 11:39
    #10
    Nicco123 skrev 2021-04-06 11:30:07 följande:

    Jag tycker du överdriver en del, men antagligen har det gått så långt att minsta grej gör dig jätteirriterad vilket jag kan förstå. Försök ta ett steg tillbaka och slappna av lite.

    Att hon påpekar ögonfärg och likhet är väll inget att bry sig om? Hon vet ju hur sina barn såg ut när de var små och tycker väll att det är lite mysigt att prata om det. Det betyder ju inte att barnet inte kan va lik dig.

    Att barnet är varm/ kallt, asså visst kan det vara irriterade men herregud, hon vill barnets bästa. Säg bestämt att det är bra som det är punkt.


    Ja men precis, så är det. Minsta grej gör mig irriterad, det kan inte hjälpas.

    Nej jag vet det med ögonfärgen är ju verkligen skitsamma egentligen och jag hade inte reagerat om hon sagt det någon gång sådär, men nu är det 10 ggr på en timme och då blir det bara löjligt. Hon kan tillomed dra referenser till sig själv ibland haha. Och typ om vårt barn gör en sak så är det för att hens pappa gjorde så när han var liten, det är aldrig för att jag gjorde eller var på ett visst sätt. Det blir komiskt för det blir så självklart att hon inte gillar mig.
  • HildaK
    Tue 6 Apr 2021 12:08
    #12
    bananmilkshake skrev 2021-04-06 11:50:19 följande:

    Jag tycker INTE du överdriver. Förstår mycket väl hur jobbigt det måste vara, trots att jag har en bra relation med min egen svärmor och inga barn än. 

    Jag tror helt klart det är som någon tidigare skrev, hon känner sig oviktig och överflödig. Hon är inte längre den viktigaste personen i sina barns liv (det har hon väl inte varit sedan barnen skaffade partners men det blev nog extra tydligt för henne nu med barnbarn) och hon kanske känner sig utanför och att hon saknar kontroll. 


    Tack!!
  • HildaK
    Tue 6 Apr 2021 14:00
    #14
    AMCG skrev 2021-04-06 13:40:10 följande:

    Hej Hilde!

    Jag förstår att det kan vara jobbigt och irriterande med den typen av kommentarer om utseende och vem barnet ärvt vad från. Men jag tänker att det nog är lättare för farmorn att se likheter från barnets pappa och som pappan såg ut som baby/barn. Min mans mamma är likadan men det är för att hon har sett min man som barn och kan se likheterna mellan honom som barn och våra barn. Det enda farmorn kommenterar är att äldsta har mina ögon (jag har bruna och mannen blå) men inget annat för hon har liksom inte möjlighet att se de andra eventuella likheterna dels för hon inte kände mig som barn och dels för att hennes erfarenhet av min man som barn (och förvisso som vuxen) överskuggar/skriver över min del. Jag däremot tycker äldsta liknar mycket på sin mormor (och antagligen även på mig då men jag ser inte riktigt det själv) för de har samma leende och ansiktsdrag på barnfoton (barnfoton på mormors vs. barnfoton på äldsta).

    Kan du prata lite fint med henne (utan att anklaga) på ett neutralt vis och ta upp att du tycker det blir lite jobbigt? Kanske hon har samma svårigheter som mina barns farmor att se de drag som kommer från dig i era barn? De flesta människor vill inget illa oavsett hur jobbiga och irriterande man själv kan tycka att de är.


    Ja men jag förstår att hon ser likheter med min man såklart :) inget fel med det! Men det är sättet hon kommenterar på. Vårat barn är väldigt lik mig nämligen och det säger alla, utom hon. Oavsett om man känner mig eller min man så säger alla att barnet är likt mig. Men det skulle hon aldrig kunna förmå sig att säga.

    Jag skickade en bild på mig och barnet till henne som var fin och som hon bad mig skicka. Sen råkade jag se bilden i hennes galleri och då har hon klippt bort mig ur bilden. Nästan komiskt.. jag blev inte ens förvånad.
  • HildaK
    Tue 6 Apr 2021 14:36
    #16
    AMCG skrev 2021-04-06 14:18:08 följande:

    Då låter det som något personligt mot dig... :/ Antar att samtal inte har fungerat? Endel personer är inte möjliga att resonera med tyvärr. Det är svårt att avgöra utan att ha träffat henne. Du märker nog själv vad som är det bästa att göra (det är mycket möjligt det är att distansera sig och enbart ha nödvändig kontakt).


    Ja jag tror tyvärr enda lösningen är att försöka ses så sällan som möjligt. Hon borde förstå bättre, det är ju bara hon som förlorar på det då hon inte får träffa sitt barnbarn.
  • HildaK
    Tue 6 Apr 2021 18:15
    #23
    Connie07 skrev 2021-04-06 14:44:46 följande:

    Kanske lite svartsjuka från svärmor?Hon är äldre nu och hennes tid med barn och ungdomens dagar är förbi.Ignonera totalt hennes sak och kör ditt.Hon kör ju sina grejer.


    Ja, svartsjuka är nog en bra beskrivning på sättet hon beter sig på!
  • HildaK
    Tue 6 Apr 2021 18:20
    #24
    +2
    hammarhajen skrev 2021-04-06 18:13:35 följande:

    Det låter som att du överreagerar och är mycket ung. 

    Farmor ser sitt eget barn i sitt barnbarn, inget konstigt utan helt normalt. Om din egen mamma säger att barnet är likt dig, blir du lika upprörd å pappans vägnar då?

    Det är inte heller en tävling om vem av dig och svärmor som känner barnets pappa bäst eller vem som är mest viktig. Svärmor är hans mamma, de har en lång historia ihop där du inte finns med.... precis som du har med dina föräldrar. Det är ju så livet är.

    Med tiden kommer du och din sambo (om ni håller ihop och om livet inte bjuder på obehagliga överraskningar) att ha en framtid när svärmor inte finns längre, när ni är gamla och själva får barnbarn. Livets gång. När man levt livets gång ett tag inser man att man inte kommer någon vart med småaktighet och revirpinkande, det finns plats för många relationer i hjärtat och svärmor och svärdotter är inte konkurrenter.


    Om 31 år är mycket ungt vet jag inte om jag tycker.

    Min mamma säger ibland att barnet är likt mig, men är noga med att även dra likheter till pappan när han är med. Så det är inte alls samma sak med min mamma vilket är skönt.

    Jag "revirpinkar" inte som sagt, det är svärmor som gör. Och det är synd att hon uppenbarligen ser mig som en konkurrent.
  • HildaK
    Tue 6 Apr 2021 18:47
    #26
    +2
    Fossil skrev 2021-04-06 18:36:41 följande:

    Du är ju bara löjlig!

    Skulle det vara så omöjligt att barnet ärvt något av sin farmor eller? Och är det så svårt att hon ser sin sons mönster upprepa sig i hans barn?

    Missunnar du henne den glädjen?

    Vadå "haha"?

    Och hur f*n ska hon kunna veta vad DU gjorde som liten? Är ni släkt eller?Nej, svartsjuka är det definitivt inte.

    Jag tror inte att du är den trevligaste svärdottern, det lyser klart igenom om man säger så.

    Det är dags att du skärper dig, förstår inte hur din man orkar med dig.

    Till sist, du har känt din man i 9 år. Hur länge har hon känt honom?


    Oj, du verkar ha stora problem. Har du ens läst tråden?
  • HildaK
    Tue 6 Apr 2021 19:06
    #28
    +2
    GGN skrev 2021-04-06 18:56:58 följande:

    Låt bli att träffa henne, kan väl inte vara så svårt? Hon har ingen rätt att komma in i ditt hem. Jag har faktiskt portat en gammal svärmor en gång.


    Ja det får nog bli så. På ett sätt tycker jag synd om henne men det är ju hennes eget fel.

    Tack för alla vettiga svar i tråden! Ni som skrivit att jag överreagerar - ni har nog aldrig haft en jobbig svärmor :)

    Tack o hej!
  • HildaK
    Wed 7 Apr 2021 17:57
    #33
    Catnap skrev 2021-04-07 12:13:55 följande:

    Du får tänka att många här snarare är jobbiga svärmödrar, eller på god väg att själva bli det.

    Lycka till med allt!


    Ja med tanke på vissa svar så finns det visst många jobbigt svärmödrar här inne! Tack!
  • HildaK
    Wed 7 Apr 2021 18:02
    #34
    Valentina01 skrev 2021-04-07 12:35:48 följande:

    Svarar er båda på en gång. 1. Man kan inte jämföra svärmor med TS. TS är mannens kärlek och i (normala tillfällen) mannens viktigaste person. De känner varandra på plan en mamma aldrig kan känna sin son, tex sexuella. Ts har en intim relation med sin man/sambo som mannens mamma aldrig kommer i närheten av. Får lite äckliga känslor av hur ni faktiskt försöker likställ svärmors relation till sin son (som givetvis är otroligt viktig och sig kär!) men inte alls på samma plan som ett kärlekspar. 9 år är många år att lära känna varandra på. Jag förstår också att ts inte har radat upp ALLA pikar svärmor ger ts, utan dessa är de som skett i det sista och är liksom vara toppen av isberget. Jag kan gott tänka mig att svärmodern här har svårt att inse att hon inte är sin sons viktigaste person.

    Det jag kan råda ts är att försöka bibehålla god kommunikation med sin man. Det jag tycker ts du kanske kan göra är att vända på steken så att din man förstår vad som funkar eller inte. Ibland glömmer nog din svärmor att det är du som har övertaget. Glöm det inte själv. Du är din mans val, hans partner är. Jag tänker inte råda dig att spela ut din svärmor, men du har definitiv övertaget. Inse det och det här kommer att lösa sig. Få fram hur löjligt det blir och att du uppskattar om han som man kanske kan visa dig lite respekt i att påpeka att ?X? är hans partner och vet nog det här bättre än lilla mor. det kommer säkert bli bra tillslut där svärmor också trivs gott och alla kan ha det trevligt ihop! Lycka till.


    Tack för fin förklaring! Jag orkade inte svara på dom där påhoppen. Och det har självklart hänt många många fler saker men det här sistnämnda är det som fått bägaren att rinna över. Och tack för tips! Känns fint med lite förståelse här inne.
  • HildaK
    Thu 8 Apr 2021 07:38
    #39
    Maymom skrev 2021-04-07 22:23:47 följande:

    Jag tror att det har en del att göra med att det är lättare att känna igen sin egen släkts drag i ett barn, hon minns hur sonen såg ut och var i den åldern men kände ju inte dig då.

    Sen hade det ju kanske varit trevligt om hon ändå kunde säga att nåt var likt dig, min säger att mitt barn är likt mig ibland för att hon inte vill att jag ska ta illa upp när ALLA tjatar om hur lik sin morfar han är tex. :)

    Min egna mamma är likadan:

    -åh ska han äntligen få sova nu?!

    -åh vad hungrig han är nu!

    Otroligt irriterande, känns verkligen som påhopp och att hon tycker att jag inte känner mitt barn. Hon har noll förståelse för att det känns som pikar. Så förstår dig verkligen där.

    Många kvinnor/mammor/svärmödrar är nog tyvärr bara såna..

    Är nog bra strategi att ses korta stunder inte alltför ofta, så hoppas jag relationen kan bli bättre.

    Kanske din partner kan säga nåt till henne om det som kan få henne att förstå?


    Min partner har försökt prata lite med henne om detta men det känns inte som att det når fram..
  • HildaK
    Thu 8 Apr 2021 07:40
    #40
    +1
    fgnuzwi1 skrev 2021-04-08 06:57:33 följande:

    Nej du överreagerar INTE!

    Mår nästan illa av alla dessa gränslösa svärmödrar som TROR att deras 30-40 åriga son skulle välja mamma över sin sambo eller fru - uack..

    Ja så levde mamma och son lyckliga i alla sina dagar

    för dom har ju känt varandra längre?!

    Nej en riktig man väljer ALDRIG sin mamma (att ha sex med ha ha) över sin sambo eller fru - bara det att vissa fattar inte det!

    Låtsas som om det regnar när hon fäller spydiga kommentarer eller visa att du inte bryr dig - så gjorde jag..jag struntade fullständigt i min svärmors kommentarer - så till slut blev vi till och med vänner 


    Tack!! Det ligger ju självklart så mycket mer bakom detta än ögonfärg som du skrev. Vissa personer stirrar sig visst blinda på de få sakerna jag skrev, men jag kan ju inte skriva flera sidor här inne på familjeliv haha.
  • HildaK
    Thu 8 Apr 2021 15:53
    #49
    fgnuzwi1 skrev 2021-04-08 14:37:41 följande:

    Ja men det vet du väl att på FL så måste du skriva en hel uppsats om allt -annars drar ju folk ifrån eller lägger till sina egna slutsatser - om dom inte kan tänka längre än vad näsan räcker

    Jag fattade att det låg mera bakom, men alla gör inte det...

    iaf tolerera inte mer än du orkar- gå ut och andas ett tag emellan varven..


    :)
Svar på tråden Jag TÅL INTE min svärmor