Märker ni av corona?
Jag hör till de som tog corona väldigt seriöst i början, läste nyheterna hela tiden, följde presskonferenser och restriktioner. För några månader sedan kände jag att detta blev för mycket och att jag måste börja leva mer normalt igen. Till saken hör att jag har ångestproblematik och OCD, så coronafobin gick helt överstyr för mig. Jag valde då att helt sluta läsa nyheter och tänkte att om något större (läs lockdown) händer, så får man reda på det ändå.
En nära släkting som suttit i karantän och jobbat hemifrån i över ett år hävdade att det inte fanns något normalt samhälle att återgå till, som jag önskade. Att ingen är utomhus, alla håller stort avstånd och att samhället är som en spökstad pga restriktionerna. Detta hade hen uppfattat i sitt flöde på sociala medier, för några riktiga människor hade hen ju knappt träffat.
Nåväl, jag började vara ute mer igen i lekparker och köpcentrum, umgås med vänner och släkt, gå in på skolgården vid hämtning och lämning, åka kollektivtrafik osv. I början tänkte jag på att hålla avstånd, men glömde snabbt bort det eftersom ingen annan gjorde det. Den spökstad min släkting pratat om fanns inte. Det är människor överallt och ingen håller avstånd. Alla shoppar och åker kollektivtrafik och träffar vänner och går på dejter och firar påsk precis som vanligt. Inte ens på barnens skola hålls det något avstånd mellan personal och föräldrar. Jag har sett ett fåtal munskydd på tåget, men det är allt. I övrigt är samhället precis som vanligt. På arbetsplatserna verkar det inte finnas några restriktioner och pensionärerna har fortfarande fredagsträffar på caféet på ICA Maxi. (Vi talar nu om industrijobb och liknande. Känner inte många akademiker och kontorsarbetare).
Min fråga är, märker ni av corona på er ort eller är samhället helt som vanligt hos er också?
Vi delar fastighet med flera andra företag, vi går bara en och en genom slussen, en och en i trapporna.
Mamma är färdigvaccinerad, så hon är lite friare nu, hon har varit hos oss en gång, men då skjutsade vi henne fram och tillbaka. Sonen har inte haft några fysiska föreläsningar på över ett år.
Inga lopp, har inte varit på gymmet på över ett år (men betalar snällt).
Går ofta en promenad genom stan under lunchtid. På lilla Torg är det nästan stendött. Inte mycket folk som rör sig. Hur det ser ut på galleriorna och köpcentrum har jag ingen aning om. Sist jag var på ett, så var det dött där också.