Märker ni av corona?

Ja, okej.

Som jag skrev i TS så har jag isolerat mig mer än de flesta, men det fungerade inte i längden ihop med mina psykiatriska diagnoser. Så jag började gå ut mer i samhället med målet att följa rekommendationerna, men inte överdriva, men kommer hela tiden på mig själv med att glömma bort att det pågår en pandemi eftersom ingen annan i min omgivning (varken bekanta eller främlingar) bryr sig.

Jag bryter väl egentligen inte medvetet mot några restriktioner, som jag ser det, men att jag ofta glömmer bort dem är en annan sak. Och att många inte går att följa när ingen annan följer dem (inte ens i sina yrkesroller). 99% av mina inlägg handlar inte om mig, utan är en observation över min omgivning.

Många är redan sjukskrivna eller har helt enkelt sagt upp sig. Har för mig det var i storleksordningen 45 iva ssk sen förra året. Men bryr sig ledningen? Nej dom tar in vanliga ssk istället. Så att det påverkar ledningen tror jag inte på.

Ja. Det märks verkligen!

Min man har jobbat hemma över ett år.

Inga museum, lekland eller simhallar öppna.

Väldigt få tar med sig barn i mataffärer och glesare där (iof skönt)

Barnen är hemma för minsta lilla (missar en del i skolan. Större insats från oss föräldrar i att hjälpa barnen med skolarbete hemma)

Barnens sporter har till och från ställts in

Vi är väldigt mycket i naturen. Har börjat tröttna på att grilla i skogen för att det är ungefär det enda man kan göra.

Inga middagar, fester, restaurangbesök eller små brunchkryssningar.

Med mer. Det märks verkligen!

Jag jobbar i vården och märker det sjujävla tydligt på jobbet.
Från att ha jobbat heltid jobbar jag nu runt 200 timmar. Varje månad.

Familjeliv? Glöm det.
Käresta? Glöm det.
Livet idag är att jobba, äta, sova, jobba, äta, sova, jobba, äta, sova...

I samhället: inte så mycket och jag vill fan skrika åt alla idioter som vägrar hålla avstånd. Jag sliter ihjäl mig tack vare alla som vägrar ta ansvar!
Jag ser människor dör varje dag nu, förut var det kanske någon i månaden.
Och folk ute i samhället lever som om de aldrig hört talas om covid.

Jag jobbar ute i kommunen, alltså inte på sjukhus. Så det är inte bara sjukhusen som SSK sliter som galärslavar och det är inte bara på sjukhusen människor dör.

Hos oss hämtar just nu inte ambulanserna folk som har misstänkt covid pga sjukhuset är fullt och överfullt. Dör du så får du dö hemma, oftast ensam.
IVA, det får de som har tur i ambulans-lotteriet.

Är det fler människor som dör nu?

Hur kan det komma sig, de flesta äldre och riskgrupper har väl antingen avlidit eller vaccinerats redan? Vilka är det som dör?

Ursäkta, men VAR bor du??

Det är ju helt annorlunda i Stockholm iaf där jag bor..

Här har många fått stänga ner sina butiker exv eller blivit tvungna att stänga tidigare som ex restauranger, pubar, take away..

Dom har varit tvungna att sluta sälja alkohol helt eller till kl 20:00 på kvällen.

I många mataffärer så får man bara gå in om det inte är kö -och tvättat sig med deras handsprit i deras ingång!

Du får inte ens sitta med din familj runt ett bord i exvis ett köpcentrum - dom måste dela på sig och sitta högst 2 per bord tvärs emot varandra!

Dom allra flesta har inga jobb möten längre runt ett bord - det är digitalt..

Du har inte hört om den ännu farligare mutationen från S-Afrika som drabbar fler ungdomar än äldre..

Eller att du kan få covid från 1-100 år och dö eller få allvarliga kroniska "problem" efter det med en lunga tex att andas med??

Dom har ju t.o.m gått ut med det på tv...att INGEN är säker längre även om du är i topptrim!

Jag har legat på sjukhus i början av pandemin och är inte gammal, låg inte i någon riskgrupp, men ändå så blev jag kronisk sjuk!

Alla evenemang har varit inställda här. Festivaler, vår- och höstmarknad. Några konserter genomfördes digitalt.
Kunder begränsas i butiker, och ett par kaféer har pausat verksamheten.

Jag ska egentligen ut i arbetsträning, men det är trögt att hitta någon som vill ta emot. Alla kontakter med AF och jobbcoach sker via telefon, internet.

Faktiskt färre som dör.

Det är läskigt. En mycket omtyckt bekant dog från Corona plötsligt veckan efter nyår.
Frun fick mildare variant. Han blev bara 40 år. De planerade barn och hann gifta sig ett år innan. Var så omtyckt och hade en fantastisk livsstil.