Längtan
Svårt att hitta kategorin för detta inlägg. Har en sorg. En för många säkert löjlig sorg. Saknar min fd unga kk enormt. Det är 1.5 år sedan han efter nästan 3 år som min kk lämnade mig för en jämnårig tjej. Han kom dock tillbaka en period efter ca 6 månader med henne fast de fortfarande var ett par. Var "drömmen" med mig sa han. I 2 månader hade vi kontakt och sågs sen skulle han bli seriös med tjejen. Innan dejtade de mest bara tydligen. Så här i efterhand fattar jag ju att de såklart var ihop även då även fast de inte sagt de orden (enl. honom). Tiden går och jag börjar vänja mig. Då hör han av sig igen (6 veckor har nu gått). Vi har online sex. Han saknar och längtar efter mig. Han var full. Dagen efter säger han att han har jättedåligt samvete. Är ledsen. Jag med. Tiden går och jag börjar sakta komma över han. Skickar ett julkort till han. Går några dagar sen ringer han mig en tidig natt från sitt föräldrahem där han är just då. Tjejen är kvar hemma. Han vill ses. Jag säger nej. Vi pratar länge. Vi säger god natt. Går typ 10 min och han ringer igen och undrar om jag ångrat mig. Nej. Han vill se mig. Ber om bild/film. Jag skickar. Sen inget mer. Nu har det gått mer än 3 månader sedan dess. Vill inget hellre än att han ska ringa. Tjejen och han flyttade ihop i hans lägenhet innan hans sista samtal till mig. Av en slump i går såg jag att han sålt den för någon månad sedan. Troligen har de köpt något ihop. Fattar inte varför jag blir så brydd. Känns så definitivt. Att han går vidare i livet och jag trampar kvar. I min hjärna vet jag att det aldrig hade blivit vi pga åldersskillnaden (23 år), men mitt hjärta vill inte förstå. Vill inte avfölja honom på sociala medier. Ända stället jag kan se han. Och ja jag VET att han varit otrogen mot sin tjej på olika sätt med mig, men det för stå för han. Någonstans ger det mig tröst att han haft svårt att släppa mig också. Annars hade han inte valt att komma tillbaka eller ringa mig. Oavsett tillstånd. Varför jag skriver? Ventilera. Feed back.