• Anonym (Upp/ner/lagom?)

    Lagom vikt för medelålders kvinna?

    Drömmen vore ju att alltid väga som när man var 25 år gammal och inte hade ett uns fett på kroppen men jag inser att det inte går om jag inte vill träna 3 timmar om dagen och bara äta salladsblad och dricka vatten.

    Men vad är en bra vikt ungefär på en kvinna i medelåldern med smal benstomme men ändå naturliga kurvor och med det menar jag smal midja, breda höfter och relativt breda axlar och stor byst? Dvs även om kroppen vore jättesmal så finns det kurvor där. Är 1.67 lång. Vad låter som en ungefärlig bra vikt där jag ändå skulle vara "normalviktig" och kanske lite åt det smala hållet? Och runt vilken vikt ungefär skulle jag anses vara åt det mulliga hållet?

  • Svar på tråden Lagom vikt för medelålders kvinna?
  • Anonym (BMI 22)

    När jag var som smalast vid 20 års ålder så vägde jag 58 kg till mina 162 cm. BMI på 22 då.

    Nu när jag är 40 så är inte den vikten speciellt realistisk utan jag tänker då satsa på en vikt närmare 62-65 kg beroende på hur det fördelar sig. Vikt på 74 kg nu.

  • Anonym (Q)

    Vikt är ett uselt mått på mänskliga varelser.

    Det bästa är ögonmåttet men i andra hand så kan man mäta sig till hur det är. Bukmåttet är rätt talande. Särskilt i mitt fall som är pinnsmal men rund över magen.

    För övrigt:

    Måttet skall tas över naveln.

    Kvinnor ska ha hull runt höfter och lår.

    Magrutor är inte normalt för en kvinna över 30 som jag förstår det.

  • Anonym (Vem vet)

    Svårt att säga vikt men om du tänker lite med den längden om du oftast har M i kläder är det väl ett ganska bra mått.

  • Anonym (Sara)
    sextiotalist skrev 2021-04-07 14:39:01 följande:

    Jag skulle nog svara, den vikten som du kan upprätthålla med normala matvanor och en lagom mängd motion. Dvs ingen specifik vikt. Men måste du banta eller träna extremt fysiskt för att upprätthålla en vikt, så försöker du nog pressa ner vikten mer än vad som är naturligt för dig.


    Håller med. Man kan ju fundera på om det är värt att vara hungrig ständigt för att passa en viss mall tex. Livskvalitet är många saker.

    Men BMI är ju en bra "hållpunkt".
  • sextiotalist
    Anonym (Sara) skrev 2021-04-07 19:23:30 följande:
    Håller med. Man kan ju fundera på om det är värt att vara hungrig ständigt för att passa en viss mall tex. Livskvalitet är många saker.

    Men BMI är ju en bra "hållpunkt".
    Ja, BMI kan vara en bra riktlinje, speciellt uppåt och nedåt. Men som du skriver, att ständigt leva på en diet och hårdträna för att ha en viss vikt, är ofta inte bra. Speciellt om man naturligt har en vikt som, med marginaler uppåt och nedåt, befinner sig inom BMI-spannet.
  • Anonym (nästintill omöjligt)

    Din fråga är ju nästintill omöjlig att svara på. Jag brukar ligga runt 65 och är 165 cm lång. Jag har både underhudsfett och rejäla tuttar. Känner mig inte fet alls när jag väger runt 65.
    Nu har jag dock varit sjuk och vikten har ökat markant av att jag inte har haft kraft att varken röra på mig eller sköta min kost. Jag har helt enkelt degat till mig och väger säkert 15 kilo mer. Dock är jag mest glad att jag mår bra igen och vet att krafterna ökar för varje dag. Jag kommer att kunna snygga till mig igen.

    Det är nog extremt svårt att se ut som man gjorde när man var i 20-årsåldern. Då var man ju vrålsnygg. Jag har en vän som är 46 och det är ingen som kan ana det. Hon är vältränad och hyn är som sammet och i stort sätt helt utan rynkor. (Till och med hennes 80-åriga mamma är fräsch till 1000.) Hon väger dock 75 kilo men det hade jag aldrig kunnat gissa om jag inte visste. En annan vän är bara 41 och man ser att hon inte orkar ta hand om sig. Hon väger runt 47-48 kilo. Hon hade behövt gå upp 15-20 kilo för att se fräsch ut då hon ändå är runt 175 cm lång.

    Fokusera på ditt välmående och var måttlig i det du företar dig. Njut av livet!

  • Marie7

    Förstår dina tankar. Jobbar med samma. Är 167 cm och väger idag mellan 63 och 64. Inte nöjd. Nöjdast var jag när jag vägde 57-58 kg. För lite mer än ett år sedan. Har alltid varit aktiv. Tränar flera dagar i veckan både gym och löpning. Förr kunde jag äta vad jag ville, men sen kickade klimakteriet in (Är 51 år). Allt, jag menar ALLT lägger sig runt magen och på brösten! Alltid haft stora bröst (d kupa), men nu är de bomber. Tränar nog mer än förr nu, men händer nada. I 2 månader testade jag att förutom träningen se till att uppnå 10 000 steg per dag (rörligt jobb på förskola), ta bort socker på vardagar, mindre kolhydrater osv. Hände NADA! Då ger man upp. Vill inte ens väga mig nu. Vikten är stabil nu oavsett hur jag äter eller rör mig. Folk säger jag inte är tjock, men känner mig tjock. Iaf över magen. Midjan är borta:(. Dock sitter det i huvudet. Det är där man måste börja.

  • Anonym (41)

    Hej,

    Jag är medelålders (41), och väger samma som när jag var 20.

    Är 165 lång och väger 56. Alltid uppfattats som smal av andra. Är iof hyggligt tränad och muskler väger mer än fett. Har ingen plufsig mage eller sidvalkar.

    Så till dina 167 cm kanske 58-60 kg?

  • Anonym (Smalis)

    Jag har blivit smalare med åren, det är inte speciellt snyggt i ansiktet. Jag är 53 år. Jag är också 167cm, vägde som 25-åring 55-57 kg. Nu väger jag sällan mer än 52. Har varit nere och vänt på 45 när jag mått dåligt. Inte eftersträvansvärt på något sätt.

    Fokusera mindre på vikten, mer på hur man mår. En lycklig och glad person är alltid fin, oavsett ålder.

  • Anonym (Vera)

    Jag är 40 år, 165 lång och väger 53 kg. Jag är nöjd. Går jag upp så sätter sig ALLT på buken så jag aktar mig för att gå upp.

Svar på tråden Lagom vikt för medelålders kvinna?