Anonym (.) skrev 2021-04-08 20:37:25 följande:
Svar till samtliga citerade inlägg: Konsekvenstänkandet börjar ungefär vid tvåårsåldern (den komplicerade formen - den enkla versionen börjar ju när man är bebis). Det som denna tråd handla om är den enklase form av handling->konsekvens, det första trappstegen så att säga. Att 10åringer, efter flera års hjärnutveckling inom detta område, inte skulle klara av det, är orimlig.
Dessutom är ju tex. konsekvenstänkandet som behövs för att röra sig säkert i trafiken (som gående) betydlig mer komplex, samtidigt som det är vanligt att barn mycket yngre än 10år rör sig själv på gatorna (till/från skolan osv.) - inte bara i Sverige, men runt om i världen (med några få undantag som USA och UK). Det är inte bara vanlig, det anses av allmänheten (inkl. "experter") att barn är kapabel att klara det och barn bevisar ju att det stämmer, för dem har inte för vana att hoppa framför bilarna.
Att barnen som är betydlig yngre än 10år klarar av att förhålla sig "korrekt" i situationer som är flera trappsteg up i komplexiteten och att 10åringer samtidigt anses att inteens komma upp på första trappsteg saknar all logik.
Dessutom lär sig ju barnen också genom konsekvenser - från födseln! Att barnen får känna konsekvenserna av sitt agerande (och "Ni har förstört handtagen, nu behöver ni fixar/ersätta den" är en logisk konsekvens) är ett sätt att lära sig och att förstå.
Och jag förstår inte varför det ska vara så himla orimlig att barnen får betala skaden dem har orsakad med pengar, för att stackars barnen kan ju inte veta innan att någonting kan går sönder om man bryter upp en dörr, samtidigt som det anses rimlig att barnen tex. missar en utflyckt för att föräldrarna måste fixa dörren. Båda är konsekvenser som är logiska följder av deras agerande och både är konsekvenser barnen inte kommer att tycka om. Varför är det ena en straff och helt orimlig och barnen kunde ju inte veta, medan den andra är en konsekvens och bra och barnen får leva med det för det var ju dem som är ansvarig? Vänligen förklara skillnaden.
Men vilket behov fyller det? Och hur många års indragen veckopeng är rimligt för ett misstag i 10årsåldern? När är det dags att gå vidare?
Ja, dörren gick sönder. Det vet de nu. Förmodligen var det inte medvetet ont uppsåt, även om det fick en olycklig utgång. Föräldrarna har blivit arga och har haft ett ordentligt snack med barnen. Att de har sönder saker är inte ett återkommande problem. Hur barnen hanterar situationen nu i efterhand vet vi inte.
Hur utdraget markerande behövs mot barnen, att det blev fel?