3 siffrigt på vågen...

Vad du är duktig.

Handlar inte om att vara duktig. Handlar om att ta tag i sitt liv ( om man nu vill det).

Det känns som du sätter dig på väldigt höga hästar här. Du har ingen aning om varför folk går upp i vikt. Kan vara sjukdom, depression, mediciner. Och nej, jag är inte överviktig själv men det är någonting med sätter du uttrycker dig på som stör mig, att du är liiite bättre än alla överviktiga.

Aww så duktigt. För det är attityden i senaste dagarnas trådar på detta och liknande ämnen. Att de som inte fixar det är sämre än andra.

Stor övervikt är oftast relaterad till psykisk eller fysisk ohälsa. Jag uppfattas frisk och kan varken gymma eller motionera. Samt ätsvårigheter... Nu har jag turligt nog bara några extrakilon men jag skulle inte döma för att någon är över 100. Visst att jag känt personer där det antagligen är överkonsumtion av chips&liknande som förstör vikten för de är annars aktiva men jag kan inte ändra eller helt veta varför de äter på det viset. Överraskade nog så är det faktiskt inte som att folk som går upp rejält inte märker det men det är inte alltid som de klarar av att göra något åt det.

Alla människor är inte som du.

Jag vägde 110 kg för två år sedan. Jag är 164 cm lång. Nu väger jag 78 kg. Min viktresa pågår fortfarande. Hur blev jag så fet? Ätstörningar. Jag var i ett dåligt förhållande alldeles för länge också. Alla har sin historia. Eftersom jag varit och fortfarande är överviktig så dömer jag ingen annan pga vikt.

Det är skillnad på att gå upp mycket i vikt pga sjukdomar mm.

Men det är långt ifrån alla som går upp pga att du blivit sjuk. De är dem de handlar om.

Jag är fortfarande överviktig och kommer kanske vara resten av livet men med en övervikt som jag kan leva med.

Har vänner och bekanta som är eller har varit överviktiga och de är bara någon enstaka som nått 3 siffrigt och då har de varit män runt 180 cm men de har tagit tag i sitt liv och ändrat på det.

Det är skillnad på att gå upp mycket i vikt pga sjukdomar mm.

Men det är långt ifrån alla som går upp pga att du blivit sjuk. De är dem de handlar om.

Jag är fortfarande överviktig och kommer kanske vara resten av livet men med en övervikt som jag kan leva med.

Har vänner och bekanta som är eller har varit överviktiga och de är bara någon enstaka som nått 3 siffrigt och då har de varit män runt 180 cm men de har tagit tag i sitt liv och ändrat på det.

Jag förstår inte riktigt vad du trodde att du skulle få för svar... skamsna ursäkter från de som väger över 100 kg eller käcka utrop från de som lyckats hålla sig smala?

Den som väger så mycket lever med sin övervikt varje dag, jag tror inte att det går en timme utan att de är medvetna om sin övervikt och de behöver verkligen inte få en sådan här trådstart kastad i ansiktet. Skam har aldrig hjälpt någon att gå ner i vikt eller vad man nu behöver förändra i sitt liv.

Varför tror du att andra delar med sin hur de mår inuti och varför situationen ser ut som det gör till dig? Detta svartvita tänkande måste vara begränsande i vardagen. Känns inte som att det är värt att dela med sig av mina egna skäl för mycket av det är psykisk ohälsa vilket skiljer enormt på olika individer. En helt frisk individ brukar inte råka få en massiv viktuppgång.

 

Händer visst att en helt frisk individ går upp en massa i vikt. Fort kan det gå också. Ämnesomsättningen ändrar sig när man blir äldre och tror man att man äta som man alltid gjort tidigare och samtidigt bli mer bekväm utav dig som att börja åka hiss, bil, kollektivtrafik mm när du tidigare jämt använde benen.

Ytterst få som lyckas hålla vikten då utan att ändra på något.

Mindre rörelse kräver mindre energi. Vill man fortsätta äta som förut så måste man fortsätta röra på sig minst lika mycket som tidigare.