Min dejt berättade först nu att hon har barn

Jag är själv ensamstående mamma och tycker att det är rätt märkligt att hon inte har nämnt sitt barn på fem dejter.

Mitt barn är första prio för mig när det gäller allt från var och hur jag väljer att bo, vilka arbeten jag tar och hur jag planerar min fritid. Det är alltså i högsta grad väsentlig information till den jag dejtar och kanske hoppas på en relation med.

Visst hade TS kunnat fråga men det är inte konstigt att han utgår ifrån att hon inte har barn när hon inte nämner sitt barn öht. I de flesta typer av kontakter är det ett naturligt samtalsämne.

Det finns en massa fördomar mot ensamma mammor, det skulle bli ett långt inlägg om jag räknade upp alla dumheter jag har hört. Bland de vanligaste är att ensamma mammor letar efter en ny pappa och försörjare fast de flesta har separerat av goda anledningar och gillar friheten efter att ha levt i en dysfunktionell relation. Mitt barn är i tonåren nu och jag har aldrig haft en tanke på att en man skulle träda in och ta över allt. Jag har trivts bra med att vara särbo, ha egen ekonomi och ta fullt ansvar för mitt barn. Då slipper jag besvikelser, tjafs och irritation kring sådant samtidigt som jag får allt det trevliga med en relation.

Det är antagligen p.g.a. sådana fördomar som hon inte har sagt något, TS har ju uppenbarligen samma fördomar själv, men det blir ju bara kontraproduktivt. När jag nätdejtande skrev jag i profilen att jag har barn och helst träffar en man som också har det för att slippa en sådan här situation.

Det är upp till var och en om man vill ha barn. Det behöver inte alls betyda att TS är omogen utan kanske bara insiktsfull. Då är det bättre att han bryter nu på en gång för även om han inte behöver ta ansvar för det här barnet, som uppenbarligen har en närvarande pappa, så kommer han ha svårt att acceptera hennes prioriteringar och hur barnet påverkar hennes liv.

Men varför utgår män ifrån att alla ensamma mammor per automatik letar efter någon som ska ta hand om deras barn?

Jag har varit ensamstående från start av olika skäl och aldrig haft en tanke på att försöka hitta en ?ny pappa?.

Det är mycket enklare för mig att enbart utgå ifrån vad jag ensam kan ge mitt barn än att bygga min och mitt barns tillvaro på relationen till en ny man. Romantiska relationer är bland de bräckligaste helt krasst. Jag har sett till att det finns bra manliga förebilder i min släkt och bland mina närmaste vänner i stället för att leta upp en man som riskerar att försvinna ur barnets liv efter en tid.

Har man en gång lämnat en man för att leva ensam med sitt barn är man inte så pigg på en repris. Dessutom vänjer man sig med en frihet som man inte gärna kompromissar bort. Jag gör allt ifrån renovering till budget och planering av aktiviteter. Jag behöver inte irritera mig på en man som inte gör sin del eller dividera om semestrar etc.

Jag har dejtat män men hållit dem borta från mitt barns tillvaro. När jag har haft längre relationer har barnet förstås träffat mannen men jag har inte uppmuntrat någon djupare anknytning utan mannen är mest en kul typ som barnet träffar ibland, en bland andra vuxna, inte någon ?bonuspappa?.

Jag förstår inte poängen med att skriva nästan föraktfullt om ?andras ungar? som man inte vill ha något att göra med. Det är lite självsmickrande att tro att man är ett sådant pappakap att alla ensamma mammor kommer att försöka snärja en med sin kvinnliga list. De kanske bara vill ligga eller ha något vid sidan av. Tänkt på det?

Ensamma mammor älskar sina barn lika mycket som alla andra och har prövats i sitt föräldraskap på ett som sammanboende föräldrar inte har. Varför skulle jag vilja att någon främmande man tar hand om mitt barn som jag älskar mer än livet självt? De enda barnvakter jag har anlitat är min syster och mamma. Skulle jag lämna mitt barn till random snubbe från Tinder?

Dra ner dramanivån lite och släpp de unkna fördomarna, det är trots allt 2021. Man behöver verkligen inte dejta ensamma mammor om man inte vill. När jag nätdejtade skrev jag i profilen att jag har barn, problem solved.