Forum Hus - Hus & hem
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Flytta tillbaka till sina rötter

    Lör 10 apr 17:27 Läst 0 gånger Totalt 39 svar
    Visar endast inlägg av Tvillingarna14 - Visa alla inlägg
    Lör 10 apr 17:27

    Jag kommer ursprungligen från Blekinge, men flyttade för tjugo år sedan till Stockholm. Har dock i perioder tyckt att det varit jobbigt att bo så långt från sina föräldrar, systrar och syskonbarn. Sedan jag och min sambo fick barn för sju år sedan har denna känsla bara förstärkts. Just nu sitter jag på ett tåg med mina barn tillbaka till Stockholm efter en underbar påsklovsvecka på min hemort. Har känt i flera dagar nu att det är dags att flytta tillbaka. Dags att kunna umgås med de man håller kär. Dags att kunna köpa ett hus som inte kostar 12 miljoner. Dags att ha nära till natur och hav. Etc etc etc. Problemet är dock att min sambo inte vill flytta. Vet inte vad jag ska göra? Känns otroligt orättvist eftersom han knappt har någon kontakt med sin familj. Han har också ett jobb som han kan utföra mestadels på distans. Tips gällande bra argument att lägga fram vid en nödvändig diskussion tas tacksamt emot.

  • Lör 10 apr 17:57 #4
    Magical skrev 2021-04-10 17:32:06 följande:

    Du får ta upp det nu då, efter resan. Säga att de här tankarna verkligen har förstärkts av att vara där på lovet. Kan du motivera att det vore bra för barnen också, så att det inte "bara" handlar om dig kanske din partner kan lyssna lite mer? Sen är det givetvis en process om den ena inte vill. Man behöver kanske undersöka jobbmöjligheter osv. 


    Tack för input. Jo, jag kommer ta upp det i helgen. Hoppas komma in på högskolan i Malmö för att plugga till studievägledare. Ska även kolla upp jobbmöjligheter. Sambon kan ju fortsätta ha kvar sitt jobb i Stockholm fast delvis på distans. En flytt gagnar barnen absolut. De kan träffa sina kusiner oftare, gå på kalas som vi annars alltid missar m.m.
  • Lör 10 apr 18:16 #5
    momjanet skrev 2021-04-10 17:49:15 följande:

    Det är inte bara en make som du ska övertala utan även barn. Han kan säkert jobba på distans men att pendla Blekinge-Stockholm är inte ett realistiskt alternativ.

    Att flytta som barn kan bli hur bra som helst och det kan vara så pissjobbigt att ha en annan dialekt osv. Risken för mobbing är mycket stor. DET ska du ta med i beräkningen och riskbedömningen.

    Jag säger så här: var glad att du inte är Amerikan, gift, skaffat barn och senare skild från en som visar sig vara mycket allvarligt psykiskt sjuk. Vad är resultatet? Att personen är kvar i Sverige, med barnen eftersom man inte bara flyttar hit och dit trots att man längtar ihjäl sig efter att flytta hem.

    Du har känt i flera dagar. Du kan allvarligt inte rusa iväg efter några dagars hemlängtan. När det gått felra månader eller år, då kan du på allvar fundera över hur du övertygar hela din familj att flytta dit du vill.


    Om du läser mitt inlägg lite mer ordentligt så skriver jag att denna känsla funnits från och till under alla år jag bott i Stockholm. Den har dock blivit starkare och mer återkommande sedan barnen kom. Har nu nått en gräns när jag känner att det får vara nog. Absolut att mobbing är en faktor att ta i beräknande, men tror att den risken inte är lika stor när man är sju år som när man är tonåring. Tycker att de lider större skada av att inte få träffa mormor, morfar, hänga med min systers katter och hästar, leka med kusinerna, bada i havet, gå i skogen osv.
  • Lör 10 apr 18:20 #6
    Mortiscia80 skrev 2021-04-10 17:38:20 följande:

    Gör en lista av fördelar/nackdelar med att flytta samt med att stanna, dvs två listor för vardera alternativ. Då är det lätt att lägga fram fakta för honom, och de emotionella skälen väger väldigt mycket i ett sånt läge eftersom det handlar om att vara lycklig här i livet.


    Listor är alltid bra. Tack för din fina mening om att livet handlar om att vara lycklig. Just nu är jag nämligen inte det.
  • Lör 10 apr 21:27 #12
    complicit skrev 2021-04-10 18:59:59 följande:

    Men snälla, det går att flytta med barn utan att de blir mobbade! Folk flyttar hela tiden av olika orsaker, det är inte farligt att flytta.

    Ts har ju redan skrivit vad hon vinner på att flytta, och närhet till familj är faktiskt en viktig faktor. Jag kan inte se vad som skulle vara ett så stort problem med denna flytt? Dra upp barnen skriver du, men de skulle ju flytta till ett ställe som de både känner till och har anknytning till, mer anknytning än där de bor nu.


    Tack ?complicit?. Precis vad jag behöver höra.
  • Lör 10 apr 21:40 #13
    Fjäril kär skrev 2021-04-10 21:11:06 följande:

    Jag tycker det är viktigt att även barnen får vara med i diskussionen. Även om de kan lovorda tanken på kusiner, mormor etc så har de definitivt egna tankar om vad som kan vara ledsamt och tråkigt med en flytt, saker som för deras del kan vara oerhört allvarligt även om du som förälder kan ha 100 motargument och inte tycker det är så farligt. För dom kan det vara hjärtekrossande att inte längre få spela fotboll med bästisen och mista bästa fröken. Då hjälper inte mormors bullar om du förstår.

    Så tänk på helheten

    Och för guds skull, tänk även på hur ni ska tackla möjligheten att bara du trivs men inte resten av familjen, hur gör ni om ni efter 2 år fortfarande inte har etablerat er och barnen inte längre tycker det är roligt och längtar hem?


    Självklart ska barnen vara med i diskussionen om en ev. flytt. Framtiden är ju såklart omöjlig att veta något om så om allt skiter sig får vi ta det då. Har en kompis som gjorde denna resa för några år sedan och där gick allt bra. Vet att jag kan höra av mig till henne för stöd, tips och info.
  • Lör 10 apr 21:47 #14
    momjanet skrev 2021-04-10 18:20:55 följande:

    Jag läste det och jag läste också att du är nyhemkommen. Det var det jag kommenterade.

    Vilket du ser om du läser ordentligt.

    Nu handlar det inte om vad du tror utan du ska ha fakta på fötterna. Ta tex kontakt med friends och hör vad de säger om mobbing.

    För rent krasst är du beredd att dra upp hela din familj för något bara du känner. Istället för att gräva ner dig i vad du missar bör du istället fokusera på vad du vinner.


    Jag är absolut beredd på att ta med mig min familj till något som är bättre. Ärligt talat så vet jag inte vad jag vinner på att stanna här i storstan. Har försökt vänja mig i flera år, men det går inte längre. Sorry.
  • Lör 10 apr 22:03 #18
    complicit skrev 2021-04-10 21:51:10 följande:

    Du drog upp mobbning som ett argument att inte flytta, men det är ju ganska löjligt. Barn kan tyvärr bli mobbade för allt möjligt, men varför skulle en flytt vara en orsak? Jag har flyttat själv med barn och mina barns skolor har fått nya ungar varenda år, eller barn som flyttat bort och ingen har blivit mobbad.

    Nu är jag inte ts men vuxna bestämmer givetvis över sina barn och om vuxna känner att det är bättre att bo på plats y så är det så. Sedan är det klart att man ska involvera barnen men ett vuxenbeslut är ett vuxetbeslut. Ett barn varken kan eller ska bestämma vart familjen ska bo. Det behöver inte alltid handla om familj heller utan det kan vara ekonomi som spelar in, eller andra orsaker som gör att man måste eller vill flytta.

    Om vuxna är trygga i sina beslut så blir barnen det också.


    Tack för att du stöttar mig. Håller helt med i dina argument. Att ringa Friends i detta fall verkar ju ganska hysteriskt. Och folk flyttar som sagt hela tiden.
  • Lör 10 apr 22:06 #19
    Hum Hum Humla skrev 2021-04-10 19:55:26 följande:

    Om de inte får med sig sin pappa på flytten så kan det ju vara ett stort problem. 


    Barnens pappa behöver ju vara med på tåget, annars går det ju inte. Kan ju inte flytta själv.
  • Sön 11 apr 21:26 #26
    Fjäril kär skrev 2021-04-11 09:07:27 följande:

    Det absolut viktigaste är ju att din man har något att flytta TILL. Vilka fördelar finns det för honom med en flytt? Vad tjänar han på att flytta utifrån hans förutsättningar?


    Han kommer kunna ha råd med villa och bil, få en trädgård, ha nära till hav och natur som han gillar. Min släkt som kan hjälpa till med barnen. Förstår inte riktigt varför så många verkar "hålla på" min sambo. Det är ju jag som mår dåligt över att bo i Stockholm, men det verkar inte vara så viktigt. Fattar så klart att båda ska vara överens, men när han själv inte har något nära band till sina föräldrar och bror, då tycker jag att det vore fantastiskt om han kunde följa med mig till Blekinge och prova på en annan typ av livsstil. Jag kommer göra allt för att han ska trivas. Om jag stannar kvar här uppe kommer jag bli bitter så in i helvete. 
  • Sön 11 apr 21:28 #27
    MrsXy skrev 2021-04-11 09:28:02 följande:
    hej !
    Jag känner igen mig så mycket i det du skriver. 
    Inflyttad till sthm för 9 år sedan. 
    Längtar till land, hav och skog, sambon vill inte.. 
    Usch, förstår dig verkligen. Kram.
    Fjäril kär skrev 2021-04-11 09:07:27 följande:

    Det absolut viktigaste är ju att din man har något att flytta TILL. Vilka fördelar finns det för honom med en flytt? Vad tjänar han på att flytta utifrån hans förutsättningar?


    Han kommer kunna ha råd med villa och bil, få en trädgård, ha nära till hav och natur som han gillar. Min släkt som kan hjälpa till med barnen. Förstår inte riktigt varför så många verkar "hålla på" min sambo. Det är ju jag som mår dåligt över att bo i Stockholm, men det verkar inte vara så viktigt. Fattar så klart att båda ska vara överens, men när han själv inte har något nära band till sina föräldrar och bror, då tycker jag att det vore fantastiskt om han kunde följa med mig till Blekinge och prova på en annan typ av livsstil. Jag kommer göra allt för att han ska trivas. Om jag stannar kvar här uppe kommer jag bli bitter så in i helvete.
  • Mån 12 apr 18:03 #31
    Fjäril kär skrev 2021-04-11 22:32:00 följande:

    Du vill ha argument för att kunna få honom att flytta och då måste du köra den kampanjen utifrån hans perspektiv och inte utifrån dig. Du har givetvis mängder av argument för att du vill flytta men fokus måste ju ligga på att han behöver inse vad du pratar om och se att han också tjänar på det.

    Vill du få honom med på tåget måste du ju få honom att se det du ser helt enkelt. Att han inte bara blir ett bortglömt bihang bara du mår bra och slipper bli bitter. Han ska inte göra detta för din skull för att du tjatar, då riskerar ju han att bli bitter, utan en flytt måste han ju vilja av egen kraft för att han ser sin egen privata vinst i en flytt. Det är ju därför det är viktigt att fokusera på honom ur hans perspektiv med hans eget jobb, sina intressen och sin umgängeskrets och vad han kan göra med allt sånt efter en flytt. Förstår du skillnaden?


    Absolut att jag fattar vad du menar. Jag ska ikväll fråga vad han ser för fördelar och nackdelar med att flytta, men även vilka fördelar och nackdelar det finns med att stanna kvar. Min sambo är en typ som inte har några fritidsintressen (om man då inte räknar att konstant titta på telefonen eller sitta i soffan och kolla på TV med chips och helst en öl). Han har heller ingen större kontakt med sin bror och sina föräldrar ringer han nästan aldrig. Kompisar har han, men får väldigt sällan tummen ur att fixa lite umgängestid med dom. Kanske att du förstår mig lite bättre nu när jag sagt detta. Vad är det han lämnar egentligen? Absolut sitt jobb, men det är nog det enda. Jaja, vi får väl se hur denna rafflande story slutar. Önska mig lycka till.
  • Ons 28 apr 22:11 #34
    Jgbg87 skrev 2021-04-25 08:27:17 följande:

    Det kanske helt enkelt är så att han vill bo i Stockholm :) att kräva att man ska flytta till andra sidan landet av dem orsaker du beskriver bedömer jag som egoistiska tyvärr :( inte så att jag vill vara för hård utan vill bara ge en ärlig realitycheck. Det är ingen bra idé att riva upp barnen om det inte föreligger något problem (vilket "mamma vill flytta hem" inte är).

    Ni behöver hitta era gemensamma nämnare och stärka dem samtidigt som ni kanske kan lösa en kompromiss i form av en sommarstuga som ni kan köra långhelgen ifrån om han nu kan arbeta flexibelt avseende ort?


    Konstigt att du målar ut endast mig som ego i allt det här. Själv så tycker jag att det är egoistiskt av min sambo att efter 15 år tillsammans i Sthlm inte följa med mig till Blekinge för att starta en ny spännande period i våra liv. Och vadå ?riva upp barnen???? Herregud, mina barn älskar min hemstad, sin mormor och morfar, sina kusiner. Nya kompisar skaffar de lätt som en plätt. Om några i samhället är flexibla så är det ju barn. Värre med en 42-årig karl som är rädd för att inte kunna gå på HM en söndag kl 16 eller som är orolig för att det inte finns sjuttioelva olika restauranger att välja på. Men som du säger, en kompromiss kanske det får bli. Bara rädd som fan att jag kommer sitta i min bitterhet om tjugo år och ångra att jag inte stod på mig med en flytt.
  • Tor 29 apr 08:36 #36
    Fjäril kär skrev 2021-04-28 23:25:19 följande:

    Hur går det för dig? Pratar ni något?


    Vi har bråkat, men även samtalat i lugn och fin ton. Han har gett mig en kompromiss, vilken är att flytta till Malmö, men jag känner osäkerhet inför detta. För mig är det nog antingen eller. Nämligen osäker på om jag är beredd att flytta till en helt ny stad. Så himla komplicerat. En sommarstuga är ju ett alternativ, men kruxet är att det är svindyrt eftersom områdena där dessa finns är väldigt attraktiva. Kanske slutar med att vi blir kvar här ändå om jag kommer in på universitetet i höst. Får svar i mitten av juli.
  • Tor 29 apr 22:09 #38
    GGN skrev 2021-04-29 13:47:44 följande:

    Han vill inte bo på vischan, det är väl inget konstigt alls?? Jag hade inte heller trivts med det och jag har ändå min ursprungsfamilj där.

    Flyttar ni och han inte trivs så är han fast där p.g.a. barnen. Hade jag varit honom hade jag aldrig tagit den risken.


    Och jag vill inte bo kvar i storstan för jag trivs inte med det och jag har inte en endaste släkting här. Hur ser du på den saken?
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll