Varför har vissa högre ÄCKELGRÄNS?

Jag har jättebra luktsinne och kväljs lätt, gillar egentligen inte offentliga toaletter (men vem gör det egentligen) men jag har ändå inte något problem med det du beskriver - dvs sex, intimitet, mat, resor etc. Tror det är en fråga om inställning. Man kan välja att tycka saker är äckliga helt enkelt, eller man kan välja att bortse från äcklet och gå vidare i sitt liv. Tillåter man sig att tycka att massor av saker är äckliga bla bla - ja då blir det så. Och då begränsar man sig själv - till vilken nytta kan man tycka?!

Vissa saker är en vanesak. Jag har ett ganska äckligt jobb om man börjar tänka efter. Jag jobbar med hästar så det är bajs i alla tänkbara former, kiss, avloppslukt och gegg, spindlar, råttor, råttbajs, fåglar och fågelbajs, sjuka hästar på alla sätt etc etc..

I början var det rätt äckligt.. Men idag 17 år senare fångar jag upp blod i hinkar när vi måste sonda en häst, jag dissikerar hästbajs med fingrarna för att hitta mask/parasiter, jag rensar avlopp som ger översvämning i stallet av bajs, jag sköljer rent en hästsnopp som är kleggig av nåt onämnbart, jag luktar på hästkiss för att se hur friskt det är, jag assisterar veterinären vid raspning av tänder samt avlivning, jag har fågelbajs i håret efter ett besök på höloftet, och tömmer ut spindlar ur mina skor och äter lunch direkt efter mockning utan att tvätta händerna....

Och därmed är samtliga fobier och äckelkänslor borta...

Just därför jag är lite svag för häst-tjejer ... lite skit under naglarna är inget problem.
Me like!

Människor har olika skarpt luktsinne helt enkelt. Det finns ju till och med en diagnos som heter doftöverkänslighet som gör att man i princip knappt kan andas om man känner vissa dofter.

När man är gravid blir man också överkänslig mot dofter. Min överkänlighet gick inte helt över efter avslutad graviditet och jag har helt klart mer känsligt doftsinne idag. Sedan är det väl vissa saker som triggar en helt enkelt.

Jag skulle aldrig ge en karl en avsugning t.ex. Det är helt främmande för mig, även om jag vet att det är vanligt att tjejer gör det. 

Jag arbetar på förskola och är helt okej med massor av saker. Jag har inget problem med barn som snorar ner min tröja, blöder näsblod eller kräks över hela matbordet. Däremot har jag enorma problem att titta på ett barn som äter sitt eget snor, eller att handskas med magsjukebajs eller löst bajs. När min son var bebis och hade sådant där bajs som man får av bröstmjölk och senare ersättning, så kräktes jag i vasken varje gång jag var tvungen att byta blöja. På jobbet kräks jag också om det är så att ett barn är lös i magen. Att torka kräk efter barn är dock inga som helst problem, inte ens om ett barn kräks rakt på mig. Det är märkligt.

Jag klarar det mesta av smak och lukt. Finns nog inget jag inte kan då i mig vad gäller ät/drickbara saker bara p g a smak.

Jag har inga problem med bajs eller kräk och att städa sånt efter barnen.

Det jag har problem med är maskar/larver men det är mer åt fobi-hållet för det har jag svårt att se på tv också samt mat som är slemmig i konsistensen. Där kan jag lätt kräkas om konsistensen är fel och av samma anledning skulle jag aldrig fixa att svälja sperma. Kan ha i munnen och spotta ut men skulle jag prova svälja skulle jag kräkas illa kvickt vilket känns mer osexigt än att spotta ut i ett papper eller ännu bättre om man är i duschen.

Jag får inte i mig något som inte är tillagat med värme. Sill, gravad lax, lufttorkad skinka. Allt faller på konsistensen.

Exakt dessa saker du nämner här är stora problem för mig. Konsistenskänslighet varför jag heller inte kan äta särskild mat eller svälja sperma exempelvis. Men klarar inte äckliga dofter som jag vet kommer från snuskiga saker, bakterier eller sjukdom och kräk är uteslutet. Bajs från djur har jag däremot inga problem med.

Jag tror också att det kan vara en vane sak, om man har hund plockar man upp bajs hela tiden, så då blir man liksom likgiltig inför det, samma om man har barn och måste byta blöja. 

Vår vardagliga reaktion på att något är äckligt beror nog mycket på hur våra föräldrar och vår omgivning har lärt oss att agera, samt vad vi är vana vid, sedan så finns det extrem renlighet, som kan vara ett kontrollbehov som uppstår från en rörig barndom, eller ett trauma. Det är fler kvinnor än män som lider av renlighets OCD vilket är intressant.

Jag kan få en släng av den typen av känsla när jag är stressad. Kan exempelvis känna mig äcklad av textil sittsar på resturanger och kaffer,  eftersom de känns som de nog inte blir tvättade så ofta, denna känsla är rätt så orimlig men spökar i huvudet så att det känns obehagligt att sätta sig ner.  

Var äckelgränsen ligger verkar va väldigt olika för olika individer och likaså va man äcklas av. Själv har jag känsligt luktsinne och kan ha väldigt svårt hantera starka obehagliga lukter som tex. stinkande offentliga toaletter, människor som luktar riktigt otvättat/svett/smuts som ex. hemlösa kan göra eller en kompostpåse som börjat ruttna i sommarvärmen.

Samtidigt äcklas jag inte alls lika mycket av småbarns kiss/bajs/kräks än en vuxen människas. Och doften från en vällagrad ost retar min aptit fast den doften ibland kan starkt påminna om...ja fotsvett. Till skillnad från TS (eller har jag missförstått?) är jag väldigt nyfiken på nya maträtter och tycker det är intressant med både doft och smak. Är väl lite av en foodie och har tex. lärt mig uppskatta surströmming och då inte bara smaken utan faktiskt också doften.

Dofter kan va upphov till både äckel och skön njutning så helt klart ett komplext ämne det här om man tänker efter...

Jag främst med vana och inställning att göra.

På samma sätt som vissa inte "orkar" gå 100 meter samtidigt som någon annan går ut och springer milen varje dag.

Vanesak skulle jag tro

Jepp men det handlar inte om äckel som i äcklig lukt

Jag älskar att känna svett lukten från min fru då hon kommer hem från stallet . Hur hon klär av sig naken , sätter sig och kissar , hon skelar lite med sina bruna ögon, tittar på mig och ler. Badvattnet är klart . Hon skakar slidan och ska kliva ner i det varma vattnet, då lyfter jag upp henne ,bär henne till sängen , ligger hon på rygg och särar på hennes ben, hon gnyr lite, det luktar ju, det smackar ljuvligt då jag särar på läpparna och honluktar fitta . Mmm...lukten från fittan och hennes skithål och smaken gör mig sjukt kåt. Jag suger och slickar henne 40 minuter och sväljer allt som fittan producerat dom sista 60 timmarna. Sen får hon bada. Jag gillar även att lukta och skicka i hennes smutsiga trosor. Älskar det. Älskar henne. Men på en offentlig toalett öppnar jag med fötterna och benen . Tvättar Aldrig händerna . Fy för att ta i något . Rulltrappan , dörrar , på bussar t-banan tvärbanan osv tar jag aldrig i något. Pengar ojojoj bara med handskar. Sån är jag .

Jag tror inte att det har att göra med att den som äcklas mer har ett starkare luktsinne eller ett "bättre" luktsinne. Och vad är "bättre" i ett sådant här fall? Är det inte bra mycket bättre att inte äcklas?
Men generellt beror nog toleransnivån på dels den vana som folk beskrivit ovan, men också att vissa saker associera med saker som inte är enbart negativa eller rent av positiva.
Inom sexualiteten så blir det där än tydliga eftersom det också handlar vad man tänder på.   

Folk som har otroligt svårt för andras kroppar och "äckel" kan ha svårt att föröka sig. En del ramlar ner i att bekymra sig mer om bakterier och oro än att njuta.

Andra är helt motsatta. Bryr sig inte, eller prioriterar annat över att bekymra sig om äckel.

Ungefär som att fråga:

Varför tycker inte alla om samma mat?

Jag tror inte att vi kan välja förhållningssätt. Det handlar om gener och inget annat. Vissa kan vänja sig - men inte alla.

Men såklart har det här väldigt stor påverkan på sexlivet. Förhållningssättet till sperma är en typisk vägdelare - vissa kvinnor tycker det är jätteäckligt och vissa gillar det...

Jag har slickat min frus fitta ren och våt då jag först fyllt henne med min sats . Jag gillar det

Det som snarare är mer intressant, utifrån denna tråd och andra, är väl hur många som gärna vill provocera andra genom att berätta saker som kan uppfattas som äckliga av vissa.

En sån fru vill jag också ha