• Anonym (Hur?)

    Hur blir man tillfreds med livet?

    Har allt jag någonsin kan önska mig. 
    Ändå känner jag mig aldrig nöjd. 
    Vill alltid ha mer eller annorlunda, är aldrig tillfreds. Kan aldrig sätta mig ner och njuta i stunden, över det jag har. 
    Hittar fel i allt istället för att se det positiva. 
    Hur gör ni andra, som är nöjda och mår bra över det ni har, oavsett vad det är? Vilka knep har ni? Jag behöver bryta det mönster jag har som gör att jag alltid vill någon annanstans och aldrig kan se det bra i allt det jag har. 

  • Svar på tråden Hur blir man tillfreds med livet?
  • Anonym (Matilda)

    Det låter lite som att du kanske inte riktigt känner att DU duger och jakten på mer/annat kanske snarare handlar om att hitta din plats där du är förtjänt av det du åstadkommit. Känns det kanske som att det du har blir föraktat av dig själv när du väl fått det?

    Jakten på mera kan aldrig fylla ditt egenvärde. Det måste komma inifrån och ut.. Att vara nöjd med det jag har handlar om att vara nöjd med det jag presterat och att jag varit duktig för att nå dit och faktiskt förtjänar berömmet/resultatet/belöningen. Har jag jobbat ihop pengar för att kunna unna mig en lyxig sak är det ju självklart att jag förtjänar det. Varför inte?

  • Anonym (Peter)

    När du senare i livet någon gång, för det kommer hända oss alla förr eller senare, förlorar någon närstående eller går igenom något jobbigt kommer du att ångra att du inte njöt av livet när det var som bäst. Du kommer förmodligen inte alltid ha det så bra som du har det nu så ta tillvara på det.

  • Anonym (Hur?)
    Anonym (Peter) skrev 2021-04-15 15:37:15 följande:

    När du senare i livet någon gång, för det kommer hända oss alla förr eller senare, förlorar någon närstående eller går igenom något jobbigt kommer du att ångra att du inte njöt av livet när det var som bäst. Du kommer förmodligen inte alltid ha det så bra som du har det nu så ta tillvara på det.


    Jag har redan förlorat en nära anhörig, en förälder.

    Kan inte påstå att det har gett mig det perspektiv jag behöver, det har inte fått mig att njuta av det jag har i stunden i större utsträckning.

    Jag förstår ju självklart det logiska i det du skriver men jag har inte verktygen för att förvalta det.
  • Anonym (Hur?)
    Anonym (Matilda) skrev 2021-04-15 15:21:13 följande:

    Det låter lite som att du kanske inte riktigt känner att DU duger och jakten på mer/annat kanske snarare handlar om att hitta din plats där du är förtjänt av det du åstadkommit. Känns det kanske som att det du har blir föraktat av dig själv när du väl fått det?

    Jakten på mera kan aldrig fylla ditt egenvärde. Det måste komma inifrån och ut.. Att vara nöjd med det jag har handlar om att vara nöjd med det jag presterat och att jag varit duktig för att nå dit och faktiskt förtjänar berömmet/resultatet/belöningen. Har jag jobbat ihop pengar för att kunna unna mig en lyxig sak är det ju självklart att jag förtjänar det. Varför inte?


    Ja, så är det kanske. Tänker ofta på hur ?dålig? jag är, tar nederlag väldigt hårt och personligt och kan tyvärr ofta se andras lycka som ett personligt misslyckande för mig själv - även om jag redan har ett liv som ser likadant ut! Allt det här är sådant jag inte visar utåt, men känslorna finns alltid där.

    Är rädd för att bli bitter om jag inte bryter mina tankemönster.
  • Anonym (Kbt)
    Anonym (Hur?) skrev 2021-04-15 15:48:12 följande:
    Ja, så är det kanske. Tänker ofta på hur ?dålig? jag är, tar nederlag väldigt hårt och personligt och kan tyvärr ofta se andras lycka som ett personligt misslyckande för mig själv - även om jag redan har ett liv som ser likadant ut! Allt det här är sådant jag inte visar utåt, men känslorna finns alltid där.

    Är rädd för att bli bitter om jag inte bryter mina tankemönster.
    Den dåliga nyheten är att detta inte är nåt som nån på FL kan hjälpa dig med; det finns inga enkla knep som man kan skriva ner i ett svar och sen är det bra. Den goda nyheten är att just den här typen av problem kan behandlas effektivt med hjälp av kbt. Jag tycker att du ska kontakta en kbt-terapeut snarast och berätta om dina problem, för det är hemskt att fastna i sina tankars destruktiva ekorrhjul, och helt i onödan dessutom eftersom det finns hjälp att få!
  • Anonym (ReRo)

    Jag väljer att se det som är bra även när mycket är skit. Jag har varit allvarligt skadad, arbetslös, haft jävligt ont om pengar mm. Men oftast finns det något positivt att fokusera på. Samtidigt tror jag att det är viktigt att tillåta sig sörja sånt som aldrig blev eller som man inte har. Man sörjer och går sedan vidare.

    Jag tror att man föds med olika stor förmåga till det här, men att alla kan förbättra sin förmåga. Delvis handlar det väl om att acceptera mindre bra saker för att kunna släppa dem.

  • Anonym (Hur?)
    Anonym (Kbt) skrev 2021-04-15 16:05:23 följande:

    Den dåliga nyheten är att detta inte är nåt som nån på FL kan hjälpa dig med; det finns inga enkla knep som man kan skriva ner i ett svar och sen är det bra. Den goda nyheten är att just den här typen av problem kan behandlas effektivt med hjälp av kbt. Jag tycker att du ska kontakta en kbt-terapeut snarast och berätta om dina problem, för det är hemskt att fastna i sina tankars destruktiva ekorrhjul, och helt i onödan dessutom eftersom det finns hjälp att få!


    Tänker att det borde finnas andra sätt än att involvera sjukvården. Finns det inte det? Är sjukvården den enda lösningen om man har negativa tankar?
  • Anonym (Peter)
    Anonym (Hur?) skrev 2021-04-15 15:44:44 följande:

    Jag har redan förlorat en nära anhörig, en förälder.

    Kan inte påstå att det har gett mig det perspektiv jag behöver, det har inte fått mig att njuta av det jag har i stunden i större utsträckning.

    Jag förstår ju självklart det logiska i det du skriver men jag har inte verktygen för att förvalta det.


    Du kanske inte mår så bra som du tror då? Är det tomhetskänslor?

    Att köpa sig till lycka är nog ingen god idé eftersom materiella saker oftast bara ger tillfällig tillfredsställelse och lycka.
  • Anonym (Peter)
    Anonym (Hur?) skrev 2021-04-15 15:44:44 följande:

    Jag har redan förlorat en nära anhörig, en förälder.

    Kan inte påstå att det har gett mig det perspektiv jag behöver, det har inte fått mig att njuta av det jag har i stunden i större utsträckning.

    Jag förstår ju självklart det logiska i det du skriver men jag har inte verktygen för att förvalta det.


    När jag läser dina svar verkar det möjligt att det rör sig om en mild form av depression.
  • Anonym (Matilda)
    Anonym (Hur?) skrev 2021-04-15 16:09:34 följande:

    Tänker att det borde finnas andra sätt än att involvera sjukvården. Finns det inte det? Är sjukvården den enda lösningen om man har negativa tankar?


    Ja om du ska kunna bryta mönstret och förstå varför du nedvärderar dig själv och kunna få rätt verktyg att hantera det med så behöver du terapi i någon form.

    Man kan inte bota den sortens destruktiva beteende med nån klämkäck checklista. I så fall hade du ju kunnat fixa detta på vilken kafferast som helst. Och så funkar det inte.

    Jag är uppvuxen med duktig-flicka-syndromet och fått med mig sedan modersmjölken att jag kommer sist, jag ska göra som andra tycker, inte ställa till med något, inte kräva något, inte tro något, bara göra som jag blir tillsagd. Det har fått mig att hata mig själv och verkligen nedvärdera mig till äppelskrutt. Jag är inte viktig och jag är inte värd något. Jag har jobbat stenhårt och blivit framgångsrik och har ett lyckat liv, men inget av det är mitt eget val. Jag har bara gått den väg som förväntades av mig. Andras val. Den insikten om mig själv fick jag först som vuxen och hur kan jag bryta den när jag inte känner till något annat? Jag var tvungen att gå i terapi för att överhuvudtaget förstå hur jag är fostrad och varför det är fel.
Svar på tråden Hur blir man tillfreds med livet?