Livskris, hur väljer ni mellan omöjliga val?

Min sambo har fått ett jobberbjudande utomlands som innebär lång flytt etc, han har accepterat och kommer åka oavsett vad jag väljer (otrolig möjlighet etc). Vi har varit tillsammans i över 10 år och är båda snart 30. Detta har lett till att vi diskuterat mycket om framtiden med barn, jobb, etc. För tillfället har vi inga barn.

Om jag skulle följa med så skulle det innebära att jag skulle kunna satsa på en annan typ av jobb, som jag också velat utforska men inte hinner pga nuvarande jobb. Det finns även risk att budgeten kan bli tight då vi bara kommer leva på en lön, men själva upplevelsen skulle absolut vara spännande och mycket nytt, eventuell nytändning för relationen och vi skulle kunna resa lite mer som vi båda tycker om. Vi har också pratat om ev skaffa barn inom en snar framtid, beroende på hur budgeten/möjligheten att föda barn i utlandet ser ut.

Till frågan hör också att vår relation de senaste åren varit lite skakiga, delvis så är jag deprimerad/nedstämd och varit det ganska länge, aldrig riktigt tagit mig ur det, vilket har lett till att jag till stor del har velat vara för mig själv. När jag funderar noga och ibland tar mig ur depressionen lite märker jag att vi numera knappt gör saker tillsammans, vi umgås kanske 1h max per dag, ÄVEN på helgen, det vi gör är att vi äter mat framför TV:n och det är större delen av den timmen. Jag känner att vi inte har så mycket gemensamt kvar och att vi mer umgås som vänner än något annat. 

Samtidigt så om jag stannar i Sverige och går ur relationen så känner jag mig helt matt inför att ens tänka på att behöva dejta? Jag vill också gärna ha barn inom en snar framtid, vilket känns extremt jobbigt att lyckas få ihop inom några år? Är så himla less på depressionen också, jag vill bara välja ett alternativ som gör mig lycklig, men inget av alternativen känns som att de gör mig lycklig inom någon snar framtid... 

Jag har ältat detta ut och in och vet inte längre vad jag ska göra, har någon varit i någon liknande situation? Hur gjorde ni?
Är gräset grönare på andra sidan? Kan man rädda en relation med en nystart på detta sätt?

Han sätter sig själv före av olika anledningar och du får ju göra samma sak och sätta dig själv före och gå efter hur du känner och mår

Och det är inte ett förhållande, i ett förhållande ska det vara vad som får båda att må bra.

Varken er relation eller din depression kommer bli bättre av att skaffa barn utomlands. Tvärtom.

Kanske det till och med är er relation som bidrar till att du är deprimerad? Inte enbart alltså men en klar bidragande orsak...

Sätt din hälsa först, annars blir det inga barn alls överhuvudtaget.

Jag förstår vad du säger, men jag tycker det är svårt att känna hur jag verkligen mår eller om det är depressionen som talar. Till viss del så vill jag ha tryggheten i Sverige, men också tryggheten i förhållandet? Jag vet inte vilken del av mig som egentligen talar för vad som får mig att må bra längre? 

Absolut att båda ska må bra, men han skulle också må dåligt av att stanna kvar, han kan inte få den möjligheten någonstans i Sverige och känner att han "slängt bort" sin karriär om han måste göra något annat.

Ja detta är också en stor anledning till att jag tvekar, men samtidigt så vill jag också SÅ gärna ha barn, att hitta en ny partner som jag känner mig trygg med och som också vill ha barn kan ta hur lång tid som helst? Börjar kännas som att tiden börjar rinna ut. 

Delvis så vet jag att min början av depression är pga något annat, men du kan kanske ha rätt i att det är något som kanske håller mig kvar? Jag vet ärligt talat inte. 

Du skriver att du också har möjlighet att prova nytt jobb i det landet ni i så fall flyttar till. Så varför inte se det som ett spännande äventyr och följa med. Jag tycker du ska hänga med din sambo. Kan du inte ta tjänstledigt från ditt nuvarande jobb?