• Anonym (Caee4­4)
    Thu 15 Apr 2021 23:51
    859 visningar
    45 svar
    45
    859

    Träffats i knappt 5 månader...kvävs...

    Hej

    Funderat och funderar... googlat och sökt info ifall ngn annan redan vart med om ngt liknande...Kanske ngn här..?

    För ca 5 månader sedan träffade jag en man efter en lång tid singel.

    Jag trivdes i hans sällskap och vi skrattade mycket ihop. Men rätt snart började jag få poängtera att vi behöver gå framåt sakta... han svara med självklara jaanden och att han förstår och känner lika som mig...

    Det går en tid och så är vi där igen... jag får bromsa... han pratar redan efter ngn vecka om att gifta sig osv... friar till mig osv... han har efter det fortsatt ...

    Jag bor i hans närhet och när jag kommer hem ser han detta.... och nu såhär efter en tid funderar jag på om han medvetet kollar om jag kommer och går ut för att möta mig... tänkte inte på det i början men nu börjar det bli tungt.... kan inte känna att jag kan slappna av och komma hem utan att han kommer gående mot min bil eller står på sin uteplats och ska prata.

    Jag har nu flera ggr sagt till att han måste backa och tona ner för jag känner mig trängd och att jag inte uppskattar att han bara dyker upp hemma hos mig när som helst.... jag får aldrig vara ifred känns det som... även trots att jag sagt till och vart tydlig om att jag inte kommer orka om det fortsätter, så fortsätter smsandet... kommentarer som ska ge mig dåligt samvete, sms om saker som jag måste svara på... känner mig kaos... kontrollerad och inträngd i ett hörn... fått så hemskt energibortfall och sover väldigt dåligt.

    Han skriver och säger flera ggr per dag att han älskar mig och vill vara med mig förevigt. Han har även vid flera tillfällen talat om för mig! att jag älskar honom!? Det är en underlig och för mig ovan sak att göra. Jag tänker att jag utgår från mig själv. Jag skulle aldrig säga att "du älskar mig och jag dig" eller att han är så tjatig och inkg på förlovning och allt så han anser vi måste bestämma när... kommentarer som "jag hopps verkligen du vill ses imorgon" eller nu kommer jag över till dig om du inte svarar"... osv osv...

    Är så svårt att få ord på allt och jag är ledsen om jag skriver otydligt... behöver få ngt råd... jag tycker ju om den delen av honom som jag mötte från början... Men hur ska jag kunna fortsätta om han inte respekterar mina ord... ?

    Är det jag som tänker galet? Är det jag som är "ovan" och borde acctera allt detta...?

    Hur tänker ni?

  • Svar på tråden Träffats i knappt 5 månader...kvävs...
  • Anonym (Caee4­4) Trådstartaren
    Fri 16 Apr 2021 00:18
    #4

    Tack fina för era svar. Jag tänker att jag nu efter senaste samtalet med honom tog ett rejält kliv bort... det bar då han senast sa att jag älskar honom... ngt händer i mig... känns som han tänker på sig själv så mycketmen ändå vill verka så omtänksam...jag får inte fingret vem han egentligen är eller vad han vill med mig....Men han ger mig oerhört dåligt samvete och jag känner mig som en hemsk och elak människa som säger ifrån och vill ha mon egen tid osv... Men inte en dag alltså på dessa 5 månader har jag inte hört av honom...

    Jag har ju min egen ryggsäck också och den innehåller svek och psykisk och fysisk misshandel från tidigare relationer. Därav jag valde att vara ensam flera år... så ja...ska man skratta eller gråta...

  • Anonym (Caee4­4) Trådstartaren
    Fri 16 Apr 2021 06:48
    #9
    Anonym (six) skrev 2021-04-16 04:25:45 följande:

    Han har personlighesstörning. Prova ge han mycket uppmärksamhet, han kommer upphöra med allt


    Är det personlighetsstörning tror du?
  • Anonym (Caee4­4) Trådstartaren
    Fri 16 Apr 2021 06:51
    #10
    Anonym (Spring!) skrev 2021-04-16 06:38:58 följande:

    Den mannen ska du lämna direkt! Han är kontrollerande och gränslös. Risken är tyvärr stor att han börjar stalka dig. Hoppas att det inte blir så. Var rädd om dig och satsa på en normal kille istället!


    Ja jag känner att ngt är galet här. Men har gått tillbaka till mig själv... tänker att det kanske är jag som har "fel" synsätt och /eller jag som är för självständig.... ja helt enkelt att det är jag som är okapabel på ngt sätt...
  • Anonym (Caee4­4) Trådstartaren
    Fri 16 Apr 2021 06:58
    #12
    Anonym (Han Solo) skrev 2021-04-16 06:52:36 följande:

    Jag är man och får precis som de andra panik.

    Knepigt när man bor så nära varandra.

    Jag tror det enda sättet är att vara bestämd. Säga att nu har du inte lyssnat alls på mig så vi får ta paus. Det går för fort för mycket, jag blir stressad och mår inte bra.


    Ja det har jag gjort vid två tillfällen. Har mått så dåligt så, känt mig riktigt usel som person... Men jag kände att jag var tvungen... Men han kom igång igen båda gångerna efter bara ngn timme först och andra gången efter en dag eller ngt.
  • Anonym (Caee4­4) Trådstartaren
    Fri 16 Apr 2021 09:30
    #23

    Hej alla

    Fick en liten paus på jobbet nu och kikade in. Tack för alla fina råd och för er tid.

    Jag har markerat igen... jag har sagt nu att jag inte vill och inte orkar mer... han blev sur en snabb sväng... sen började han skriva med hjärtan igen... vill ses och prata... skriver att han älskar mig...

    Så... jag tänker att vi ska ses och prata i eftermiddag... Men ärligt talat är det för hans skull... jag vill inte egentligen... jag vill bara bort i känslan nu...

    Behå er vila... sova och bara få vara... jag har tappat mig själv... nästan ingen energi kvar...

  • Anonym (Caee4­4) Trådstartaren
    Fri 16 Apr 2021 11:11
    #27
    Anonym (Linn) skrev 2021-04-16 07:18:12 följande:

    Jag känner mig kvävd bara jag läser din text. Han må säga vackra ord, men hans handlingar visar på att han inte alls lyssnar på dig eller respekterar dina gränser. Denna man vill ha kontroll.

    Detta kommer bara att eskalera.

    Jag antar även att han använder sig mycket av känslomässig utpressning och att ge dåligt samvete. Män likt honom gör ofta det. När du försöker att säga ifrån, sätta en gräns, eller bara ha en åsikt som inte helt stämmer överens med hans så kommer det; jag gör det ju för att jag bryr mig om dig, jag saknar dig, jag älskar dig (När du påpekat att han varit för intensiv, överträtt gränser som ni talat om tidigare etc). Vill du inte träffa mig längre, älskar du inte mig längre (när du vill ha en eftermiddag själv).

    Du märker ju tydligt att han inte lyssnar på dig TS. Och det har bara gått 5 månader. Lyssna till din inre röst, detta är inte ok.


    Du har så rätt.... ofta och så även i sms i skrivandets stund... Men han vill gärna att jag ska tycka synd om honom.... han menar att han vill ju bara väl och så blir det så fel... älskar mig och vill vara med mig.... ofta det är så... att jag känner mig som en idiot som inte vill skriva, prata eller ses lika ofta som han... han vill ha kontakt på alla sätt varje dag och ju mer tiden gått med det här desto mer har jag dragit mig undan... försökt gång på gång förklara att jag inte orkar... jag jobbar och mitt yrke är rätt krävande så jag är ibland trött efter jobbet...en det verkar han tycka är annorlunda... han slutar mitt på dagen och kommer hem och lägger sig och sover... jag kommer hem flera timmar senare och är uppstressad över jobb och att komm hem... Men då anser han vi ska ses och jag har förklarat att jag åkte hålla mina rutiner och tider för att orka med jobb och livet.... Men han vill inte gå när han kommit så jag får säga till och markera flera gånger... 9ftast blir det midnatt och jag är sopslut dagen efter.... det är ngt jag diskuterat flera gånger.... Men endast en liten förbättring om någon...

    Känner nu när jag skriver hur frustrerad och ledsen jag är ....
  • Anonym (Caee4­4) Trådstartaren
    Fri 16 Apr 2021 14:47
    #37
    Anonym (Mv) skrev 2021-04-16 13:34:10 följande:

    TS, har du någon diagnos?


    Nej det har jag inte. Varför undrar du?
  • Anonym (Caee4­4) Trådstartaren
    Fri 16 Apr 2021 14:49
    #38
    Anonym (Teddy) skrev 2021-04-16 14:45:32 följande:

    Men ts, detta är ju så extremt att jag verkligen inte förstår varför du inte redan har brutit med denna man. Vad är anledningen? Han är ju totalt gränslös och respektlös. Han stannar kvar till midnatt trots att du säger åt honom att gå? Trots att du förklarar att du måste sova? Tycker du det låter klokt? Varför klarar du inte att markera var din gräns går?


    Bra frågor... de svar jag har är att jag aldrig riktigt lärt mig mitt eget värde kanske... därför jag tvivlar på mig själv också kanske... Hur som helst så kommer jag följa råden och inte ses. Tack alla fina för era råd.
Svar på tråden Träffats i knappt 5 månader...kvävs...