• Anonym (Skamsen)

    Han skrattade åt mig- överreagerar jag?

    Min man och jag har kommit isär lite sen vår 16 månaders föddes. Vi är inte lika intima, kramas, myser eller umgås inte bara vi två längre. Varje gång jag tar initiativet till att spendera tid tillsammans- vare sig det involverar sex eller inte så vill han aldrig göra det. Och när vi väl spenderar tid så kollar han bara på mobilen.

    Så igårkväll när sonen var hos min mamma så tänkte jag att jg och min man kanske kunde spendera lite tid tillsammans.

    Jag Hade piffat upp mig lite och tänkte att vi kunde ha det lite trevligt. Så när jag satte mig bredvid honom och började mysa och ?försöka vara sexig? eller hur man nu ska säga.

    Då börjar han skratta åt mig. Total skratta. Och jag känner bara att jag skäms. Skäms. Skäms. Skäms. Varje fiber i mig skäms bara. Jag går därifrån och gråter inne på mitt rum. Dumt, jag vet. Men jag kände mig så sårbar just i den sekunden.

    I den sekunden kände jag bara att : ?Nä jag orkar inte mer. Jag vill inte vara kvar i den här relationen mer?

    Jag anförtrodde mig hos två av mina närmaste vänner och dom tyckte jag var löjlig som blev upprörd över det. Att det är normalt under småbarnsåldern att det är såhär.

    Men jag vet inte. Känns som att något ändrades i mig när han började skratta åt mig. Och det enda jag kan tänka på är att jag förtjänar att bli sedd.

    Jag har inte pratat med min man sedan igår. Jag har undvikt honom. Jag skäms för mycket för att ens försöka prata med honom.

    Tankarna bara rusar och jag har det svårt att ta ett steg tillbaka för att se om jag överreagerar eller inte.

    Har inga problem med att folk säger till mig på skarpen, men har uppskattat om man hade en god ton då jg redan mår så dåligt över hur löjlig jag känner mig.

  • Svar på tråden Han skrattade åt mig- överreagerar jag?
  • Anonym (bögen)

    Det han gör låter som någon tonårskille skulle kunna göra, verkar inte särskilt mogen.
    Jag satt en gång på middag med en liknande händelse, killen bara liksom skrek över bordet att fan vad du är blåst.
    Det var en man som jag litade på och vi hade faktiskt riktigt trevligt ända fram till detta. Sedan dess ser jag inte alls denna man på samma sätt, kanske var det också hans vilja. Han kallade mig blåst för att jag skulle göra slut, han kanske inte förmår att göra det själv.
    Kanske var hans hånskrattande ett sätt att göra slut, dumpa dig.
    Det verkar annars som det är lite mobbing och ingen vill ju vara ihop med en sådan person.
    Konfrontera honom och gör slut i värsta fall, i bästa fall säger han förlåt älskling, jag menade inget illa.
    Men säger han inte det så kan en sån grej faktiskt var värd att göra slut för, han saknar respekt för dig.
    Det gjorde även killen jag kände men inte längre känner.


     

  • korngryn
    Anonym (Va?) skrev 2021-04-19 19:15:10 följande:

    I ett upprört tillstånd är det nog inte så svårt att klämma fram några tårar. Bättre att vara saklig och inte rusa iväg och gråta. Du läste inte ens det jag skrev och ändå kommenterar du det?


    Klämma fram????? Tanken har aldrig slagit dig att folk gråter för att de är ledsna? För att någon (t ex du) har gjort dem ledsna?
  • Anonym (sådär)
    korngryn skrev 2021-04-19 18:36:58 följande:
    De gråter förmodligen när du inte ser. Du verkar nämligen ha en riktigt kass människosyn och rejält nedsatt empatisk förmåga.
    Du blandar nog ihop daltande med empati.

    En person som är uppriktigt ledsen av god anledning ska man givetvis ha empati för, en person som använder gråt för att få som den vill eller för att slippa konsekvenser för något ska man absolut inte bekräfta. 
  • Anonym (sådär)
    korngryn skrev 2021-04-19 21:17:00 följande:
    Klämma fram????? Tanken har aldrig slagit dig att folk gråter för att de är ledsna? För att någon (t ex du) har gjort dem ledsna?
    Folk KAN gråta för att de är ledsna men folk KAN oxå använda gråt för andra syften. Varför envisas du med att BARA prata om det ena och låtsas som att det andra inte existerar?
  • korngryn
    Anonym (sådär) skrev 2021-04-21 11:29:24 följande:

    Du blandar nog ihop daltande med empati.

    En person som är uppriktigt ledsen av god anledning ska man givetvis ha empati för, en person som använder gråt för att få som den vill eller för att slippa konsekvenser för något ska man absolut inte bekräfta. 


    Och vem avgör vad som är det ena eller det andra? Du?
  • Anonym (sådär)
    korngryn skrev 2021-04-21 17:53:00 följande:
    Och vem avgör vad som är det ena eller det andra? Du?
    Den som den gråtande personen pratar med såklart, vem annars?
  • Anonym (Skamsen)

    Tack till alla som har skrivit. Både med uppmuntran och kritik!

    Jag har under dagarna funderat och pratat med min man och jag kom fram till att jag inte längre vill vara kvar i vår relation. Han är inte intresserad av nån form av rådgivning men ville inte göra slut.

    Det handlar inte bara om att han skrattade åt mig. Vi har haft problem länge. Och om man inte vill umgås med sin partner alls - då är det väl ingen mening att fortsätta vara tillsammans.

    Jag och sonen bor tillfälligt hos mamma tills vi löst allting.

    Jag vill tacka all återigen för ni tagit er tid och svarat.

    Önska mig lycka till.

  • Anonym (*)
    Anonym (Skamsen) skrev 2021-04-21 22:15:49 följande:

    Tack till alla som har skrivit. Både med uppmuntran och kritik!

    Jag har under dagarna funderat och pratat med min man och jag kom fram till att jag inte längre vill vara kvar i vår relation. Han är inte intresserad av nån form av rådgivning men ville inte göra slut.

    Det handlar inte bara om att han skrattade åt mig. Vi har haft problem länge. Och om man inte vill umgås med sin partner alls - då är det väl ingen mening att fortsätta vara tillsammans.

    Jag och sonen bor tillfälligt hos mamma tills vi löst allting.

    Jag vill tacka all återigen för ni tagit er tid och svarat.

    Önska mig lycka till.


    Jag tror du gjorde helt rätt. Din man verkade inte intresserad av dig längre. Jag önskar dig all lycka till.
  • Anonym (Skamsen)
    Anonym (*) skrev 2021-04-22 07:15:42 följande:

    Jag tror du gjorde helt rätt. Din man verkade inte intresserad av dig längre. Jag önskar dig all lycka till.


    Tack!!!
  • Anonym (...)
    Anonym (Skamsen) skrev 2021-04-21 22:15:49 följande:

    Tack till alla som har skrivit. Både med uppmuntran och kritik!

    Jag har under dagarna funderat och pratat med min man och jag kom fram till att jag inte längre vill vara kvar i vår relation. Han är inte intresserad av nån form av rådgivning men ville inte göra slut.

    Det handlar inte bara om att han skrattade åt mig. Vi har haft problem länge. Och om man inte vill umgås med sin partner alls - då är det väl ingen mening att fortsätta vara tillsammans.

    Jag och sonen bor tillfälligt hos mamma tills vi löst allting.

    Jag vill tacka all återigen för ni tagit er tid och svarat.

    Önska mig lycka till.


    Vad sa han om att du inte vill fortsätta?
Svar på tråden Han skrattade åt mig- överreagerar jag?