I min värld så är det mannen som bjuder upp

Vad bra att man är olika. En del tycker som du, andra bryr sig inte.
Personligen så har jag aldrig haft behovet att känna mig eftertraktad. Det räcker med att min sambo eftertraktar mig. 

Och vet du, alla, oavsett kön, har behov att bli bekräftade på ett eller annat sätt. 

Tror du just beskrev något väldigt grundläggande för dom flesta människor. Att känna bekräftelse är ett uråldrigt behov.

Håller delvis med. Jag tar dock ofta själv initiativ genom att visa mitt intresse, men därefter är det upp till honom. Jag söker inte aktivt upp någon jag blivit intresserad av..

Det positiva med detta är att mannen tror att det är han som valt mig, det negativa är att det är en balansgång då jag är en trevlig person och många män feltolkar det som intresse. Jag tycker det är svårt att behöva nobba män, men har väl blivit "bättre" på det genom åren.

Varför får jag vibbar att Ts är den kille som alltid tjatar om att tjejer borde ta första steget?

Ja anser oxå att det är mannen som ska ta initiativet. Inget är väl sexigare än en man som visar va han vill? :)

Så jämställdhet är bara bra när det passar en själv då eller?

I ett jämställt samhälle kan både män och kvinnor ta initiativ, om båda vill, men ingen tvingar en annan att ta initiativ. Så ts kan absolut vänta på att men tar initiativ, men ändå förvänta sig att den mannen som gör det, tar ett gemensamt ansvar över deras framtida hem och barn

Eller så kan alla män ta ansvar och inte ta första steget och på det sättet inte fortsätta i gamla förlegade tankesätt som hör hemma på 50-talet. Sen kan ts sitta där och vänta på att drömprinsen ska komma och bjuda upp henne.

Nej usch! Är det något jag har lärt mig i livet så är det att vill man ha nåt så får man jobba för det själv, inte lägga ansvaret på nån annan.

Och innan ni undrar: ja jag är kvinna.

Jag har nobbat otaliga efterhängsna män.
När jag själv hittade den man jag ville dela mitt liv med satt jag naturligtvis inte passiv. Jag "jagade" honom över halva jorden, och vi har nu varit gifta i 9 år.

Fast egentligen är det ointressant vem som tar första steget, så länge någon gör det. Om ts vill vänta på sin drömprins så får hon göra det. Du och vi andra kvinnor väljer att inte göra det eller hur?