• Anonym (J)

    Känner mig fångad och olycklig

    Hade en relation med en tjej, hon blev gravid efter jag känt henne i 6 mån hon bodde i en annan stad och jag flyttade dit när det hände..

    Såg inte det i början men hon hade mig i ett järngrepp speciellt efter hon blev gravid, jag träffade inte vänner längre jag levde bara för henne.. jag åkte aldrig hem längre för hon ville inte det hon ville att vi bara skulle träffa hennes familj.

    Vi var tsm till barnet blev 2 år sen orkade jag inte mer för mitt liv var inte alls som jag ville leva. Fick knappt gå ut för henne för då ifrågasatte hon allt, frågade var jag varit när jag gick ut för att springa sånna småsaker gjorde att jag fick en utfrågning om vad jag gjort.

    Slutade träffa alla för jag orkade inte med hennes tjat.

    Men i alla fall till slut kände jag mig olycklig för jag inte hade varken ett liv med henne eller själv. Vi levde ihop men vi var på olika plats hela tiden och det enda jag levde för var för att vårt barn skulle ha det bra trots allt.

    Nu har vi varit ifrån varandra i 1,5 år men jag är fortfarande olycklig och känner mig fångad. Vill flytta hem känner mig olycklig att bo i den här staden där det inte finns nånting för mig. Det är en riktigt liten skitort

    Vill hem till mina föräldrar och vänner som bor 40 mil bort. Och jag kände mig tvingad in i att få barn med henne och nu är jag fast här i ett liv jag inte trivs med.

    Vet inte ens vad jag vill med inlägget, jag vill bara må bra men känner att ingenting finns här för mig förutom mitt barn jag får träffa varannan vecka.

    Mitt liv blev förstörd av att jag råkade göra henne gravid.

    Vill åka iväg och vara borta längre än en vecka osv men hon säger att hon kommer stämma mig på vårdanden om jag åker ifrån Barnet längre tid en den veckan som jag inte har barnet.

    Vi har gått till familjerätten men hon vägrar att ge mig mer tid med barnet på sommaren tex 2 veckor så vi kan åka iväg hem till mina föräldrar.

    Hon gör ju det här endast för att ha kontroll över mig fortfarande så jag inte ska få göra saker jag vill varken själv eller med barnet.

    Känner mig så vilsen fångad och fast och jag är livrädd att om jag skulle säga att nu åker jag iväg i två veckor så hon får vara hos dig tills jag kommer tillbaka att det skulle förstöra mina chanser att få ha mitt barn sen.

    Vet nån om jag måste lyssna på henne i allt hon säger såhär?

    Hon har fått precis som hon vill. Jag sitter här olycklig somfan

  • Svar på tråden Känner mig fångad och olycklig
  • Anonym (Ute och cyklar)

    Du, ditt ex är helt ute och cyklar! Du har rätt att åka vart fan du vill. Har inte ni delad vårdnad? Om ni har det så har du rätt att åka vart du vill. Tycker att det är dags att du går till rätten (familjerätten). Sen så tycker jag att du ska åka till din hemstad om du vill. Låt henne se att hon inte alls har kontroll över dig för 5 öre! Åk bara! Låt henne komma med sina dumma hot. Hon kan inte göra ett skit. Vadå ska du sitta i den här byhålan i resten av ditt liv när du knappt har ett liv där? För att hon hotar dig med massa grejer som inte ens hon har någon grund till att göra?

    Inte för att låta hård eller taskig, men du måste "man up" nu! Du är en man, inte en pojke! Du är en pappa ja, men du har rätt till ditt eget liv och ett liv!

  • Anonym (ppp)
    Anonym (Ute och cyklar) skrev 2021-04-19 21:05:07 följande:

    Du, ditt ex är helt ute och cyklar! Du har rätt att åka vart fan du vill. Har inte ni delad vårdnad? Om ni har det så har du rätt att åka vart du vill. Tycker att det är dags att du går till rätten (familjerätten). Sen så tycker jag att du ska åka till din hemstad om du vill. Låt henne se att hon inte alls har kontroll över dig för 5 öre! Åk bara! Låt henne komma med sina dumma hot. Hon kan inte göra ett skit. Vadå ska du sitta i den här byhålan i resten av ditt liv när du knappt har ett liv där? För att hon hotar dig med massa grejer som inte ens hon har någon grund till att göra?

    Inte för att låta hård eller taskig, men du måste "man up" nu! Du är en man, inte en pojke! Du är en pappa ja, men du har rätt till ditt eget liv och ett liv!


    Fast vad jag tror TS menar är att de har barnet varannan vecka, och därför kan han inte åka bort längre tid än en vecka, eftersom hon då menar att han inte sköter sin del av umgänget. Det är klart att TS kan åka bort längre tid om han vill men det går ju inte om inte den andra förälder accepterar det och har barnet den tiden. Sedan hotar hon TS med att hon i så fall ska stämma på vårdnaden. 
  • Anonym (ppp)
    Anonym (J) skrev 2021-04-19 20:58:37 följande:

    Hade en relation med en tjej, hon blev gravid efter jag känt henne i 6 mån hon bodde i en annan stad och jag flyttade dit när det hände..

    Såg inte det i början men hon hade mig i ett järngrepp speciellt efter hon blev gravid, jag träffade inte vänner längre jag levde bara för henne.. jag åkte aldrig hem längre för hon ville inte det hon ville att vi bara skulle träffa hennes familj.

    Vi var tsm till barnet blev 2 år sen orkade jag inte mer för mitt liv var inte alls som jag ville leva. Fick knappt gå ut för henne för då ifrågasatte hon allt, frågade var jag varit när jag gick ut för att springa sånna småsaker gjorde att jag fick en utfrågning om vad jag gjort.

    Slutade träffa alla för jag orkade inte med hennes tjat.

    Men i alla fall till slut kände jag mig olycklig för jag inte hade varken ett liv med henne eller själv. Vi levde ihop men vi var på olika plats hela tiden och det enda jag levde för var för att vårt barn skulle ha det bra trots allt.

    Nu har vi varit ifrån varandra i 1,5 år men jag är fortfarande olycklig och känner mig fångad. Vill flytta hem känner mig olycklig att bo i den här staden där det inte finns nånting för mig. Det är en riktigt liten skitort

    Vill hem till mina föräldrar och vänner som bor 40 mil bort. Och jag kände mig tvingad in i att få barn med henne och nu är jag fast här i ett liv jag inte trivs med.

    Vet inte ens vad jag vill med inlägget, jag vill bara må bra men känner att ingenting finns här för mig förutom mitt barn jag får träffa varannan vecka.

    Mitt liv blev förstörd av att jag råkade göra henne gravid.

    Vill åka iväg och vara borta längre än en vecka osv men hon säger att hon kommer stämma mig på vårdanden om jag åker ifrån Barnet längre tid en den veckan som jag inte har barnet.

    Vi har gått till familjerätten men hon vägrar att ge mig mer tid med barnet på sommaren tex 2 veckor så vi kan åka iväg hem till mina föräldrar.

    Hon gör ju det här endast för att ha kontroll över mig fortfarande så jag inte ska få göra saker jag vill varken själv eller med barnet.

    Känner mig så vilsen fångad och fast och jag är livrädd att om jag skulle säga att nu åker jag iväg i två veckor så hon får vara hos dig tills jag kommer tillbaka att det skulle förstöra mina chanser att få ha mitt barn sen.

    Vet nån om jag måste lyssna på henne i allt hon säger såhär?

    Hon har fått precis som hon vill. Jag sitter här olycklig somfan


    Jag tycker det är dags att du bokar in en rådgivningstimme hos jurist. Familjerätten har ni redan provat.
    Juristen kan du fråga om dina möjligheter till att förändra umgänget. Det är standard i de flesta umgängesavtal att barnet har rätt till 2 sammanhängande semesterveckor med varje förälder. 
    Är hon ofta besvärlig mot dig, skriver elaka saker på sms osv? Spara såna saker, om det finns något, så kan juristen tala om för dig om det är något att använda om du skulle gå vidare till att stämma henne runt umgängesfrågan. 
  • Anonym (Anna)

    TS jag beklagar att du råkat i klorna på en kontrollerande narcissist eller psykopatbrud. Vidrigt!

    Jättebra att du bröt sig loss.

    Att ditt liv skulle vara förstört pga av barnet, där blir jag faktiskt förbannande på dig. Hur du ens kan resonera så. Finns många som skulle skära av sig handen för att få vara förälder. Inget är väl mer värt än det?

    Att bo 40 mil från sin familj och vänner är tufft. Jag vet, jag bor 60 mil bort och längtar -hem- konstant. Min man skulle aldrig tänka tanken att flytta dit så jag är fast här för alltid. Jag tänker att du ändå är -fri-halva tiden. Du har ändå möjligheter här att besöka dina vänner och familj utan barnet ändå. Kan du jobba därifrån en vecka? Har du sådant jobb? Möjlighet att köpa ett sommarboende där eller liten etta? Då kan du pendla dit under din fria tid.

    Ta hjälp av en psykolog. Bygg upp ditt liv på orten och lär känna folk. Försök hitta vänner. Ens hem är där man har sina nära och kära. Nya människor kan alltid komma och berika ens liv.

    Kämpa

Svar på tråden Känner mig fångad och olycklig