Måste bonusbarnen vara hemma på heltid när jag får min bebis?

Tack för bra svar. Jag var inte så tydlig. Min sambo vill att jag ska se dem som mina på det sättet att den yngsta ska gå 15 timmar på förskola och den stora (som går i förskoleklass) ska hämtas direkt efter skolan vid 12:30.

Min tanke är att hämta tidigare på fredagar och kanske någon mer dag i veckan. Men just nu känner jag att det känns betungande att behöva anpassa mig efter att hämta varje dag och vara begränsad. Och att inte kunna ge dem alla fullt fokus liksom. Jag vet inte, har svårt att uttrycka mig.

Vi har varit tillsammans i ett år och jag är 32 år. Vi är redo och har precis slutat med preventivmedel.

Jag vill också säga att det är helt rimligt om du inte tar hem barnen tidigare alls. Som partner hade jag kanske hoppats att vi var så pass mycket familj att du kunde tänka dig att hämta hem barnen så att de är på plats HEMMA när jag själv kommer från jobbet.

Jag vill också tillägga att det de första månaderna garanterat är lämpligt att du inte har ansvar för del äldre barnen alls då det bara blir onödig stress att rodda två barn med en pyttebebis. Dessutom om barnet kommer på vintern onödigt att ta med bebis till en miljö där det utsätts för onödig smitta (och nu menar jag vanliga virus, inte Corona)

Man får välja fem timmar under tre dagar eller tre timmar per dag. Jag skulle ju föredra det första alternativet. Jag har sagt till honom att om vi skulle få två gemensamma barn skulle det ju vara en helt annan sak med den andra. Då skulle jag ta hem alla syskon samtidigt, och inte göra skillnad såklart. Men nu handlar det om ett först barn, där hans yngsta troligtvis fortfarande kommer att gå på förskolan. Det blir helt klart annorlunda då.

Som ni säger så skulle han inte begära att jag skulle hämta två gånger om dagen, utan kanske vid 14-tiden. Men ändå. Jag vill inte ha pressen på mig, jag vill till och börja med att ansvaret ligger helt på honom och att jag kan ta det steg gör steg. Och kanske köra fredagarna. Jag vill inte göra skillnad på barnen, men i detta fall handlar det ju faktiskt inte om det. Det handlar om att jag vill ha den där första bubblan som alla andra.

Vi måste ta ett vidare snack om detta, för jag vill ju inte höra honom besviken. Men känns som att jag blir ifråntagen hela grejen innan det ens hänt.

Vi har inte diskuterat det så långt hur länge han ska vara hemma i början. Vore ju dock kanon om han kunde ta mer än de tio dagarna. Speciellt om det är viktigt för honom att han de stora barnen hemma och att vi boundar som familj. Men samtidigt vill man ju att vårt framtida barn ska kunna vara hemma längre också, och inte behöva börja förskolan så tidigt. Men vi får se hur det blir med allt. Ett snack behövs iaf, helt klart!

Klarar du allt av din del av utgifter själv på FP bestämmer du det här helt själv. Men förväntar du dig att leva på din sambo så kan han sätta vilka krav han vill (att du ska ha hans barn hemma). Rent krasst kan han plocka ur tid själv annars och således korta ned sin egen föräldralediga tid om han anser det tillräckligt viktigt att alla barn är hemma tillsammans.

Tack så jättemycket för alla tips om hur man kan se över dagarna så att vi båda kan vara hemma. Tror det kan vara att föredra att han försöker sluta tidigare på barnveckorna eventuellt. För allas skull.

Vi har iaf pratat nu. Han förstår ju mig, och han är absolut inte besviken på mig att jag känner som jag gör. Däremot är han så rädd för att hans barn inte ska känna sig involverade. Det är hans största rädsla, och jag köper det. Han tycker att det blir skillnad när barnen är hemma mer när han är hemma. Jag tror faktiskt inte att de kommer dra några större slutsatser av det. Man får väl säga att det är så när man har fått ny bebis.