• Anonym (TS)
    Sun 2 May 2021 20:05
    793 visningar
    16 svar
    16
    793

    Hur får jag min bonusdotter att vara trevlig och respektfull mot mig?

    Har en bonusdotter i tidiga tonåren. Varit hennes bonusmamma sen hon gick för förskola.

    Hon är otrevlig. Kräver saker. Svär. Beter sig illa. Jag försöker bemöta henne trevligt. Säga att man kan fråga om man vill ha något istället för att kräva, att man inte behöver svära åt någon. Vid något tillfälle har hon kallat mig idiot och bett mig hålla käften. Har sagt till henne att denna typ av bemötande har jag nolltolerans mot.

    Min son, sen tidigare, är trevlig. Där har jag arbetat hårt för att han ska vara trevlig och hjälpsam. Men jag har alltid haft honom själv och styrt över det själv.

    Här har jag en bonusdotter jag försöker köra samma bemötande mot. Men hon har en pappa som inte bryr sig desto mer. Han säger aldrig ifrån. Är inte konsekvent u hur man ska bete sig osv. Vilket resulterar i att uppfostran inte blir konsekvent. Ibland när hon vill ha något så säger hon "Du måste köpa X till mig". När jag då säger att jag inte måste något att hon kan fråga snällt om hon vill ha något lägger hon till ett "snälla" hånfullt efteråt.

    Hon domderar. Får utbrott och släger saker när hon inte får som hon vill. Kallar en okvädesord och beter sig illa. Har många gånger pratat om hennes beteende med henne men når som inte fram. Hos hennes mamma får hon svära och har inga fasta regler heller. Det är bara jag som försöker...

    Sen blir hon arg och tycker hon blir orättvist behandlad gentemot min son för att jag kanske köper något extra till honom de veckor hon inte är här. Som en liten belöning för att han alltid är hjälpsam och trevlig.

    Känns som att min motivation till att vara snäll tillbaka och göra det lilla extra kommer när barnen är trevliga och hjälpsamma mot mig, vilket hon inte är. Ber man henne om hjälp hjälper hon aldrig medan hon själv kan ropa upp en på övervåningen för att släcka lampan.

    Jag gör mycket för henne. Ordnar spakvällar för hon och hennes kompisar, shoppar med henne, blandar alkoholfria drinkar och serverar, gör lyxig middag hon vill ha och dukar fint. Men aldrig ett tack eller något. Känner mer och mer press på att göra mer och mer saker för henne fast jag inte får något tillbaka för att hon känner sig orättvist behandlad.

    T ex fick min son välja en sak efter en jobbig operation han gick igenom. Detta var orättvist i hennes tycke och hon tycker att hon också skulle få något. Jag har förklarat att han fick välja en sak för att han gjort en sak han varit orolig inför länge och att hon kommer få göra samma sak om samma sak händer henne.

    Men det är otrevligheter och sura miner hela tiden.

    Vad gör man?

  • Svar på tråden Hur får jag min bonusdotter att vara trevlig och respektfull mot mig?
  • Gameof­throne­s
    Sun 2 May 2021 20:09
    #1

    Gå in på en tråd dom handlar nästan om samma sak

    Tråden heter: jag hatar mitt bonusbarn!

    (ordagrant)

  • Gameof­throne­s
    Sun 2 May 2021 20:10
    #2

    Tror att ert är över 300 svar och sen är bara nga dgr gammal tråd

  • Sun 2 May 2021 20:20
    #3

    Ytterligare en ny kvinna som curlar en värdelös farsa och sedan undrar varför tonåringen inte är artig och tacksam.

    Varför ställer ni upp på detta? Varför lever ni med ynkryggar och dåliga fäder?

  • Anonym (Respe­kt)
    Sun 2 May 2021 21:00
    #4

    Du kan inte påverka. Det är hennes föräldrar som har ansvar för att uppfostra henne väl. Det spelar ingen roll hur du än försöker om de två inte backar upp.

    Mitt syskon betedde sig liknande (det iallafall upp i 35 årsåldern). Lär sig ett barn att man får som man vill om man börjar skrika, slå och vara otrevlig så kommer den individen fortsätta med det för att beteendet medför att önskningarna går i uppfyllelse. Fixar du spakvällar och fina middagar utan att hon behöver visa uppskattning eller hjälp till så kommer hon fortsätta förvänta och kräva det av dig och hon kommer inte helt plötsligt tacka dig för dem. Säger inte hennes föräldrar ifrån och förklarar så hjälper det inte hur mycket du än förklarar att sonen fick en sak för att han var modig och genomgick sin operation. Hon är uppfostrad till att hennes krav tillgodoses och det har fungerat så självklart kommer hon försöka kräva att hon också får något när sonen opererats. Det är så hon hela sitt liv har lärt sig att världen fungerar.

    Hennes beteende är enbart en produkt av vad som har fungerat för henne i det förslutna och vad som fungerar för henne nu. De flesta individer fortsätter med samma beteende så länge det resulterar i det dem önskar uppnå. Knepet är att sluta ge syre till elden, att sluta uppmuntra hennes dåliga beteende genom att uppfylla hennes krav och önskemål utan motprestation. Det är dock hennes föräldrars ansvar. Du kan absolut backa upp och hjälpa pappan men om han inte tar tag i uppfostran tror jag tyvärr inte du själv kan förändra något alls.

  • Anonym (TS) Trådstartaren
    Sun 2 May 2021 22:31
    #5
    Anonym (Respekt) skrev 2021-05-02 21:00:47 följande:

    Du kan inte påverka. Det är hennes föräldrar som har ansvar för att uppfostra henne väl. Det spelar ingen roll hur du än försöker om de två inte backar upp.

    Mitt syskon betedde sig liknande (det iallafall upp i 35 årsåldern). Lär sig ett barn att man får som man vill om man börjar skrika, slå och vara otrevlig så kommer den individen fortsätta med det för att beteendet medför att önskningarna går i uppfyllelse. Fixar du spakvällar och fina middagar utan att hon behöver visa uppskattning eller hjälp till så kommer hon fortsätta förvänta och kräva det av dig och hon kommer inte helt plötsligt tacka dig för dem. Säger inte hennes föräldrar ifrån och förklarar så hjälper det inte hur mycket du än förklarar att sonen fick en sak för att han var modig och genomgick sin operation. Hon är uppfostrad till att hennes krav tillgodoses och det har fungerat så självklart kommer hon försöka kräva att hon också får något när sonen opererats. Det är så hon hela sitt liv har lärt sig att världen fungerar.

    Hennes beteende är enbart en produkt av vad som har fungerat för henne i det förslutna och vad som fungerar för henne nu. De flesta individer fortsätter med samma beteende så länge det resulterar i det dem önskar uppnå. Knepet är att sluta ge syre till elden, att sluta uppmuntra hennes dåliga beteende genom att uppfylla hennes krav och önskemål utan motprestation. Det är dock hennes föräldrars ansvar. Du kan absolut backa upp och hjälpa pappan men om han inte tar tag i uppfostran tror jag tyvärr inte du själv kan förändra något alls.


    Det som blir så påfrestande är att det är mitt liv och jag som får stå ut med detta. Jag kan såklart strunta i att säga/göra något men det är ju jag som får ta all skit då också.

    Dessutom känns det som att det blir än mer press på mig då hon upplever sig orättvist behandlad och att min son får saker som hon inte får t ex. Känner än mer press på att göra henne nöjd då det är klagomål till sin mamma kring hur orättvist jag är och mamman gnäller till pappan.
    Drottningen1970 skrev 2021-05-02 20:20:15 följande:

    Ytterligare en ny kvinna som curlar en värdelös farsa och sedan undrar varför tonåringen inte är artig och tacksam.

    Varför ställer ni upp på detta? Varför lever ni med ynkryggar och dåliga fäder?


    Han tycker inte det är viktigt att säga tack eller fråga snällt därav tycker han inte att det är hans ansvar att påtala detta utan om jag vill ha det så så är det mitt ansvar.
  • Anonym (TS) Trådstartaren
    Sun 2 May 2021 22:32
    #6
    Gameofthrones skrev 2021-05-02 20:09:44 följande:

    Gå in på en tråd dom handlar nästan om samma sak

    Tråden heter: jag hatar mitt bonusbarn!

    (ordagrant)


    Nu hatar inte jag mitt bonusbarn utan jag älskar henne. Hon är som mitt egna barn med enda skillnaden att jag inte har några skyldigheter eller rättigheter.

    Det som krånglar till det är att jag i slutändan är en tredje part som inte har något att säga till om kring uppfostran t ex. Men jag ska leva med människan och dennes beteende varje dag utan att egentligen kunna påverka.
  • Anonym (K)
    Sun 2 May 2021 22:53
    #7

    Nu blir du motarbetad av din bonusdotters pappa och mamma men fortsätt att vara konsekvent. Låt henne gnälla till sin mamma men ge inte efter.

    Är hon trevlig och respektfull så blir hon belönad med roliga, mysiga händelser. Och så får du förklara att det är inte orättvisa utan att när hon ber artigt och trevligt kommer hon också bli belönad.

    Sen så är inte tonårstjejer som precis kommit i tonåren speciellt roliga alla gånger. Jag och mina systrar gjorde min mamma gråhårig och då var vi hyfsat lugna om jag jämför med mina kompisar. Men man är inte korkad i den åldern, just nu försöker hon få sin vilja igenom med att gasta orättvist och få dig att ge efter. Men för allas skull och speciellt för hennes framtid så gör inte det. Dock tycker jag att pappan borde anstränga sig mer. Som vuxen kommer andra sky henne som pesten om hennes beteende fortsätter såhär.

  • Mon 3 May 2021 02:19
    #8

    "Känner mer och mer press på att göra mer och mer saker för henne fast jag inte får något tillbaka för att hon känner sig orättvist behandlad"

    Du menar du vill dessutom belöna hennes dåliga beteenden.

    Sluta serva flickan.

  • Anonym (hmm)
    Mon 3 May 2021 03:58
    #9
    Drottningen1970 skrev 2021-05-02 20:20:15 följande:

    Ytterligare en ny kvinna som curlar en värdelös farsa och sedan undrar varför tonåringen inte är artig och tacksam.

    Varför ställer ni upp på detta? Varför lever ni med ynkryggar och dåliga fäder?


    OJ oj ! Anar lite hat mot manligt kön här, visst? För du menar på att ts curlar för sin gubbe. Fast ts själv har skrivit hur flickan får leva hos sin mamma. Men det nämnde du ju inte ett ord om, utan det är enbart fel på ts snubbe, visst? 


    I övrigt så, det är inte ts som ska uppfostra flickan. Inte heller är det ts som ska komma och ställa krav på sin gubbe om hur han uppfostrar sin unge.


    Ts kanske borde sluta vara så känslig och inse att både du och hon var precis lika dana när ni var små 14:isar. Men antar att du är så mycket bättre idag nu när du är vuxen, så du kan lägga hela skulden på enbart ts man ? 

  • Mon 3 May 2021 10:35
    #10

    Hennes beteende fortsätter såklart eftersom föräldrarna gör som de gör. Det kan du inte göra så mycket åt (läser in att du försökt få dem att förstå). Det enda du kan göra är att fortsätta vara konsekvent med att kräva att hon är hövlig mot dig och förklara varför hon inte får dom hon vill och varför du är "orättvis". Eftersom hon är så stor så hade jag satt mig ned med henne och förklarat att detta blivit ohållbart och att det är slut med allt trevligt du brukar hitta på tills hon börjar bete sig trevligt mot dig igen. Att du inte kan göra något åt att hennes föräldrar indirekt uppmuntrar hennes beteende men att du själv åtminstone inte tänker accepterar eller uppmuntra det något mer.

    Förbered dig på en kraftig reaktion från henne men sedan får man hoppas att dina krav hjälper henne i slutändan. I annat fall så har du åtminstone satt gränser om dig själv och visat henne vad som händer när man beter sig illa mot folk som inte är beredda att curla henne.


    Korrekturläser som en kratta
  • Mon 3 May 2021 14:50
    #11
    Gameofthrones skrev 2021-05-02 20:09:44 följande:

    Gå in på en tråd dom handlar nästan om samma sak

    Tråden heter: jag hatar mitt bonusbarn!

    (ordagrant)


    Inte alls samma faktiskt. Inte överhuvudtaget...

    Du får nog läsa om... (och sluta hitta på vad människor tycker och faktiskt utgå från vad som står - inte dina förutfattade meningar...)
  • Mon 3 May 2021 14:57
    #12

    Tuvärr kan man inte ensam ändra på en upofostran - hennes föräldrar gör henne en björntjänst tyvärr..

    Jag skulle fortsätta bemöta henne positivt men inte göra en massa extra.. precis som man bemöter de egna barnen - kan de inte prata trevligt åt mig så får de faktiskt bre sin macka själv, typ :)

    INTE kompensera om för att hon skall tycka du är snäll. Absolut göra saker för henne men då prata med henne om att "jag fixar gärna detta med dig, jag tycker det vore kul om vi gör det ihop", och börjar hon behandla dig illa "som jag sa gör jag gärna detta (spakväll, alkoholfria drinkar osv) men jag har ingen större lust när du beter dig illa mot mig, säg till när du är på bättre humör så kan vi prata om det" - och SLUTA sedan med vad det är du håller på att fixa med.. Funkar hyffsat på min åttaåring så kan ju funka på en tonåring med :D

  • Anonym (Ann)
    Mon 3 May 2021 14:58
    #13
    Anonym (TS) skrev 2021-05-02 22:31:06 följande:
    Det som blir så påfrestande är att det är mitt liv och jag som får stå ut med detta. Jag kan såklart strunta i att säga/göra något men det är ju jag som får ta all skit då också.

    Dessutom känns det som att det blir än mer press på mig då hon upplever sig orättvist behandlad och att min son får saker som hon inte får t ex. Känner än mer press på att göra henne nöjd då det är klagomål till sin mamma kring hur orättvist jag är och mamman gnäller till pappan.
    Drottningen1970 skrev 2021-05-02 20:20:15 följande:

    Ytterligare en ny kvinna som curlar en värdelös farsa och sedan undrar varför tonåringen inte är artig och tacksam.

    Varför ställer ni upp på detta? Varför lever ni med ynkryggar och dåliga fäder?


    Han tycker inte det är viktigt att säga tack eller fråga snällt därav tycker han inte att det är hans ansvar att påtala detta utan om jag vill ha det så så är det mitt ansvar.
    Du behöver inte stå ut med detta. Du kan flytta. Du väljer själv. 
  • Mon 3 May 2021 15:19
    #14
    Anonym (TS) skrev 2021-05-02 22:32:45 följande:

    Nu hatar inte jag mitt bonusbarn utan jag älskar henne. Hon är som mitt egna barn med enda skillnaden att jag inte har några skyldigheter eller rättigheter.

    Det som krånglar till det är att jag i slutändan är en tredje part som inte har något att säga till om kring uppfostran t ex. Men jag ska leva med människan och dennes beteende varje dag utan att egentligen kunna påverka.


    DET hade jag faktiskt inte accepterat.

    Grundproblemet är ju inte dotterns beteende utan föräldrarnas, och i ert hem bottnar även problemet i att du och pappan inte är överens om ditt mandat.

    Jag och min man har inte exakt samma åsikt om uppfostran - han är hårdare än jag och jag är mer pedagogisk. Men han har ALDRIG uttryckt åsikten att jag inte har lika stort mandat gällande uppfostran i vårt hem. Jag hade faktiskt aldrig kunnat leva med ett barn jag inte fått vara med och uppfostrat..

    Jag har alltid haft ssmma rättigheter OCH skyldigheter gentemot bonus som min man, tja förutom rent lagligt då ;)
  • Anonym (Ann)
    Mon 3 May 2021 15:34
    #15
    Anonym (hmm) skrev 2021-05-03 03:58:16 följande:

    OJ oj ! Anar lite hat mot manligt kön här, visst? För du menar på att ts curlar för sin gubbe. Fast ts själv har skrivit hur flickan får leva hos sin mamma. Men det nämnde du ju inte ett ord om, utan det är enbart fel på ts snubbe, visst? 


    I övrigt så, det är inte ts som ska uppfostra flickan. Inte heller är det ts som ska komma och ställa krav på sin gubbe om hur han uppfostrar sin unge.


    Ts kanske borde sluta vara så känslig och inse att både du och hon var precis lika dana när ni var små 14:isar. Men antar att du är så mycket bättre idag nu när du är vuxen, så du kan lägga hela skulden på enbart ts man ? 


    Självklart har TS rätt att säga åt dottern om hon beter sig illa mot TS. Hade pappan varit en riktig pappa och tagit sitt ansvar hade det antagligen inte behövts. 

    Så visst är det pappans fel, som du skriver själv, det är han som ska uppfostra sitt barn, vilket han misslyckats totalt med. Det är inte TS fel. 
  • nernu
    Mon 3 May 2021 18:17
    #16

    Pratade ni inte om föräldraskap och uppfostran innan ni flyttade ihop?

Svar på tråden Hur får jag min bonusdotter att vara trevlig och respektfull mot mig?