Forum Sex & Sånt - Sex & samlevnad
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Hjälp mig att förstå det här med roleplay....

    Mån 3 maj 14:17 Läst 0 gånger Totalt 12 svar
    Anonym (Anony­m (TS))
    Visa endast
    Mån 3 maj 14:17

    Min respektive har vid ett par tillfällen indikerat/gett små hintar som antyder på att hon är intresserad av roleplay. Det kan vara allt från att hon visat nån bild på en maskeradutstrysel till att i förbifarten nämna att "det där hade kunnat vara roligt"... Detta händer inte särskilt ofta (kanske någon gång per halvår/år) så min uppfattning är inte att hon är superintresserad och vill göra det på regelbunden basis, utan snarare någon gång då och då när känslan och tillfället är rätt...

    Jag har inga problem med detta, men min utmaning är att jag verkligen inte förstår grejen med roleplay... Givet ovan, inser jag även att min kunskap/insikt i roleplay är relativt begränsad och att det säkerligen är en del av förklaringen.

    När jag tänker på roleplay får jag upp bilden av olika typiska scenarion i huvudet (lärare/elev, anställd/chef, sjuksköterska/patient, sub/dom, etc.) och jag förstår inte, eller rättare sagt, jag kommer inte runt tanken på hur detta skulle kunna funka utan att det skulle kännas som en dålig p-rulle från 80/90-talet där de fortfarande försökte ha någon form av dialog/story. 

    Så kort och gott, vad är grejen med roleplay? Vad är det som är tändande med att t.ex. klä ut sig till patient och sjuksköterska och försöka leva ut de rollerna?

    Jag kan ju inte vara den enda personen som inte fattar det här...eller?

  • Mån 3 maj 14:23 #1

    Det kräver en del fantasi och mod, att släppa sina hämningar. Det som är spännande är att försätta sig i en helt annan situation och relation, kanske som lärare/elev, hantverkare/hemmafru eller något annat. Gärna något förbjudet.

    Jag förstår om du känner motstånd, men det verkar ganska tydligt så att din kvinna väldigt gärna vill prova det här, så om du kan bryta dina hinder så kan du ge henne något väldigt härligt. Och dig själv.

  • Anonym (Anony­m (TS)) Trådstartaren
    Visa endast
    Mån 3 maj 14:44 #2

    Jo, men det är ju klart att man kan ställa upp och bara göra det för hennes skull. Men det jag försöker ge utryck för är att jag inte förstår grejen eller själva konceptet kring det hela. Kan jag förstå det är det nog lättare att testa det mer helhjärtat och kanske få ut något av det båda två. 

    Jag skall försöka förtydliga. Jag tror att det är det praktiskt utförandet och att jag inte direkt ser något sexuellt med det som är lite av utmaningen. 

    Låt oss ponera att hon skulle klä ut sig till sexig sjuksköterska. Visst, det skulle kunna vara nice baserat på att själva dräkten kanske var sexig (precis som att snygga underkläder kan vara sexigt), men jag tänder inte det minsta på scenariot patient/sjuksköterska och skall man dessutom lägga till dialog till det hela och låtsas vara den personen hade det nog fallit helt platt för mig. Det är då det blir som en dålig p-rulle...jag tror inte att jag skulle skämmas över att t.ex. spela patient eller ha några problem med att göra det...men jag ser inte vad som är sexigt eller upphetsande med det. 

  • Anonym (Oljeb­yte)
    Visa endast
    Mån 3 maj 14:59 #3

    Roleplay handlar ju först och främst om att bryta tabun och faktiskt hitta någon fantasi där som tänder en. Det gäller att hitta rätt sorts grej som kan funka. Man behöver inte nån särskild rekvisita utan ett rep eller en scarf kan vara allt som behövs för att leva ut ett rollspel. Att binda någon är ju inte bara bdsm utan är även en del av ett rollspel tex.

    Höga klackar och stayups kan vara en del av rollspel om man placerar sig själv i en helt annan miljö än man brukar vara i.

    Plocka ut det som tänder dig och placera det i ett annat sammanhang så har du börjat på ett rollspel.

  • Mån 3 maj 16:00 #4

    Man kan ju rollspela på lite olika sätt. Dels kan man ju gå in i fiktiva karaktärer som TS beskriver, lärare/elev etc. För en del med mycket inlevelseförmåga kan därför ett vardagsrum förvandlas till en skolsal, eller garaget bli en gynmottagning. Cool
    Men man kan ju också gå in i mer realistiska roller och förstärka dessa. Om man exempelvis vill leka doktorslekar så behöver man ju inte klä ut sig i en vit rock och titta i halsen på patienten. Man kan ju mer anta en roll av att vara omhändertagande av sin partner.
    Sedan kan man dra nytta av hur saker förhåller sig runt om en som förstärker saker. Genus är en sådan sak som ofta gör sig bra vid dominans.

  • Anonym (Man)
    Visa endast
    Mån 3 maj 17:29 #5

    Har aldrig rollspelat ?som jag tror det heter på svenska? men skulle kunna tänka mig att spela okänd man för min sambo och ragga upp henne i en hotellobby för att få henne på rummet där vi knullar och är otrogna mot respektive, fast oss själva i verkligheten. Tycker det vore lite hett att göra och även se hur hon skulle spela med.

    Glida upp och bjuda på något att dricka, smickra med lite vackra ord och sedan spela på att vi båda är ensamma och långt hemifrån och att mitt rum finns en trappa upp om hon vill ha lite te eller ett glas vin på rummet och att när man kommer innanför dörren så flyger man på varandra och knullar som jag misstänker man skulle göra om man var otrogen.

    Kanske får lägga fram ett förslag?

  • Anonym (Vill du överra­ska henne?­)
    Visa endast
    Mån 3 maj 17:38 #6

    Bästa är väl att spåna tillsammans med tanten och höra vad hon går igång på. När ni pratar kanske du känner in hur det kan vara?

  • Anonym (Anony­m (TS)) Trådstartaren
    Visa endast
    Tis 4 maj 10:57 #7

    Bra tips och input. 

    Funderar dock lite på var gränsen för rollspel/verklighet egentligen går, eller ifall allt bara är en stor gråzon?

    Om man utgår från ett av era exempel lite högre upp, att man gillar stay-ups och högklackat hos sin partner och väljer att förstärka det. Är det i sådana fall verkligen ett rollspel? Alltså att personen har på sig detta utan att för den delen spela någon kompletterande roll? I min värld är detta endast att ta något som man gillar och förstärka det lite extra...(ej rollspel).

    Om vi kombinerar "stay-ups och högklackat" med någon lämpligt rollspelsscenario (t.ex. "sexig sekreterare/chef" eller "främlingar på ett hotell" som nämndes ovan) så funderar jag på vad denna ytterligare dimension skulle ge?
    Läggar man dessutom på lite olika scener och dialog uppe på detta a la "Glida upp och bjuda på något att dricka, smickra med lite vackra ord och sedan spela på att vi båda är ensamma och långt hemifrån och att mitt rum finns en trappa upp om hon vill ha lite te eller ett glas vin på rummet" så är vi väldigt snabbt tillbaka på det jag menar med känslan i en dålig p-rulle. Det är nog väldigt få som såg på dessa filmer för den fantastiska dialogen och rollprestationerna...

    Som sagt, den första delen med att förstärka något som man gillar förstår jag, men att ta det ytterligare några nivåer och skapa ett helt rollspel kring det får det hela att falla platt för mig (i alla fall i tanken). Vad är det jag missar?

  • Tis 4 maj 11:01 #8

    Vill bara säga att jag håller med dig. Nu är ingen av oss intresserade, men jag skulle endast börja skratta om vi fick tanken att testa.


    Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser
  • Anonym (Bertr­am)
    Visa endast
    Ons 5 maj 10:29 #9
    Anonym (Anonym (TS)) skrev 2021-05-04 10:57:23 följande:

    Bra tips och input. 

    Funderar dock lite på var gränsen för rollspel/verklighet egentligen går, eller ifall allt bara är en stor gråzon?

    Om man utgår från ett av era exempel lite högre upp, att man gillar stay-ups och högklackat hos sin partner och väljer att förstärka det. Är det i sådana fall verkligen ett rollspel? Alltså att personen har på sig detta utan att för den delen spela någon kompletterande roll? I min värld är detta endast att ta något som man gillar och förstärka det lite extra...(ej rollspel).

    Om vi kombinerar "stay-ups och högklackat" med någon lämpligt rollspelsscenario (t.ex. "sexig sekreterare/chef" eller "främlingar på ett hotell" som nämndes ovan) så funderar jag på vad denna ytterligare dimension skulle ge?
    Läggar man dessutom på lite olika scener och dialog uppe på detta a la "Glida upp och bjuda på något att dricka, smickra med lite vackra ord och sedan spela på att vi båda är ensamma och långt hemifrån och att mitt rum finns en trappa upp om hon vill ha lite te eller ett glas vin på rummet" så är vi väldigt snabbt tillbaka på det jag menar med känslan i en dålig p-rulle. Det är nog väldigt få som såg på dessa filmer för den fantastiska dialogen och rollprestationerna...

    Som sagt, den första delen med att förstärka något som man gillar förstår jag, men att ta det ytterligare några nivåer och skapa ett helt rollspel kring det får det hela att falla platt för mig (i alla fall i tanken). Vad är det jag missar?


    Du missar ingenting. Du gillar det inte. Andra gillar andra saker. Lite trist att du ska kritisera andras fantasier och inställning till rollspel. Du har fått ganska många tips här. Följ dem eller gör inte det.
  • Anonym (Man)
    Visa endast
    Ons 5 maj 12:07 #10
    Anonym (Bertram) skrev 2021-05-05 10:29:37 följande:

    Du missar ingenting. Du gillar det inte. Andra gillar andra saker. Lite trist att du ska kritisera andras fantasier och inställning till rollspel. Du har fått ganska många tips här. Följ dem eller gör inte det.


    Jag håller med dig Bertram!
  • Anonym (Oljeb­yte)
    Visa endast
    Tor 6 maj 06:36 #11
    Anonym (Anonym (TS)) skrev 2021-05-04 10:57:23 följande:

    Bra tips och input. 

    Funderar dock lite på var gränsen för rollspel/verklighet egentligen går, eller ifall allt bara är en stor gråzon?

    Om man utgår från ett av era exempel lite högre upp, att man gillar stay-ups och högklackat hos sin partner och väljer att förstärka det. Är det i sådana fall verkligen ett rollspel? Alltså att personen har på sig detta utan att för den delen spela någon kompletterande roll? I min värld är detta endast att ta något som man gillar och förstärka det lite extra...(ej rollspel).

    Om vi kombinerar "stay-ups och högklackat" med någon lämpligt rollspelsscenario (t.ex. "sexig sekreterare/chef" eller "främlingar på ett hotell" som nämndes ovan) så funderar jag på vad denna ytterligare dimension skulle ge?

    Läggar man dessutom på lite olika scener och dialog uppe på detta a la "Glida upp och bjuda på något att dricka, smickra med lite vackra ord och sedan spela på att vi båda är ensamma och långt hemifrån och att mitt rum finns en trappa upp om hon vill ha lite te eller ett glas vin på rummet" så är vi väldigt snabbt tillbaka på det jag menar med känslan i en dålig p-rulle. Det är nog väldigt få som såg på dessa filmer för den fantastiska dialogen och rollprestationerna...

    Som sagt, den första delen med att förstärka något som man gillar förstår jag, men att ta det ytterligare några nivåer och skapa ett helt rollspel kring det får det hela att falla platt för mig (i alla fall i tanken). Vad är det jag missar?


    Du missar poängen med att använda fantasier och genom att använda just fantasier så leker man. Man lägger allting annat åt sidan.

    Du tar det på så stort allvar. Det är inte raketforskning det är frågan om.

    Rollspel kan även vara en part som fantiserar och lever ut sin roll och den andra bara tar emot och finner sig i att bli regisserad. Inga repliker utan bara tystnad och små kommandon.

    Tex att din tjej har på sig sexiga underkläder och skor och vill dansa och strippa för dig till musik och du sitter i soffan och tittar på. Hon leker att du är på strippklubb och vill ha sex med henne. Hon styr vad som händer och ger dig små ord som leder fram till sex så småningom. Men hon har befälet. Du behöver bara delta och inte leka själv.
  • Tor 6 maj 09:15 #12
    Anonym (Anonym (TS)) skrev 2021-05-04 10:57:23 följande:

    Bra tips och input. 

    Funderar dock lite på var gränsen för rollspel/verklighet egentligen går, eller ifall allt bara är en stor gråzon?

    Om man utgår från ett av era exempel lite högre upp, att man gillar stay-ups och högklackat hos sin partner och väljer att förstärka det. Är det i sådana fall verkligen ett rollspel? Alltså att personen har på sig detta utan att för den delen spela någon kompletterande roll? I min värld är detta endast att ta något som man gillar och förstärka det lite extra...(ej rollspel).

    Om vi kombinerar "stay-ups och högklackat" med någon lämpligt rollspelsscenario (t.ex. "sexig sekreterare/chef" eller "främlingar på ett hotell" som nämndes ovan) så funderar jag på vad denna ytterligare dimension skulle ge?

    Läggar man dessutom på lite olika scener och dialog uppe på detta a la "Glida upp och bjuda på något att dricka, smickra med lite vackra ord och sedan spela på att vi båda är ensamma och långt hemifrån och att mitt rum finns en trappa upp om hon vill ha lite te eller ett glas vin på rummet" så är vi väldigt snabbt tillbaka på det jag menar med känslan i en dålig p-rulle. Det är nog väldigt få som såg på dessa filmer för den fantastiska dialogen och rollprestationerna...

    Som sagt, den första delen med att förstärka något som man gillar förstår jag, men att ta det ytterligare några nivåer och skapa ett helt rollspel kring det får det hela att falla platt för mig (i alla fall i tanken). Vad är det jag missar?


    Det du missar är att du gör en stor tankevurpa. Du tänker dig nånstans att rollspel ska vara samma som högklassigt skådespel A la Fifty shades of Gray och genomtänkt dialog.

    Rollspel är inget annat än dina sexuella fetishaer och fantasier. Inte citera McBeth på Scalateatern.
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll